Äventyret framtiden

Nu är jag smått kryptisk, även för min egen del, men jag känner starkt att jag ska ändra lite på mitt skrivande här på bloggen. Antagligen tar det ända fram till nyår innan jag är framme där jag vill vara men jag vill skriva mera, inte bara lägga ut foton med lite text inunder. Ibland är det bekvämt det också så helt låser jag mig inte till ett visst mönster, men jag behöver ett mönster känner jag.  Och det är det jag har börjat spåna på. Hur jag ska lägga upp det för att också ha den tid jag känner att jag vill ge åt andra i kommentarer, läsandet osv.   På min kvällsrunda igår såg jag denna vackra dörr, med solen liggandes rakt på... Just nu är dörren stängd, men huset den befinner sig på är nyligen sålt och snart så öppnas kanske dörren igen efter många långa år. Rent symboliskt så tänker jag så om mig själv och mitt bloggskrivande. Min dörr är inte stängd men jag vill öppna den till mera skrivande och mera läsande. Få se vad jag kommer fram till med tiden. Jag är på väg dock.. Jag f

Bloggvännen BP är förvaltare av Skyltsöndagstemat och alla de andra som brukar hänga på har jag länkat till här nedan:    Angelgirl,   Anki ,  Byblixtra ,  Carita   ,  Christian ,  Gerd ,   KajsaLisa ,  Klimakteriehäxan ,      Ko nst el. konstigt ,   LillaSyster ,   Paula ,   Susjos  , Stefan , Tony ,  Åke ,  Åsa Själv har jag städat ihop en skyltsamling från mina gömmor, eget och andras. Idag blir det så                                                      En tröst på sitt sätt...men är det inte så att det är männen som är från Mars                           och kvinnorna från Venus? Har kvinnor tillträde?  I och för sig så finns det ju jeans                           där man garanteras att man blir 5 kg lättare i. Jag hittade inget par som garanterade                           10 kg.s viktminskning. Allting går att sälja med mördande reklam...      Inte ens majskolvarna har det lätt...         Ibland skiter det sig...        Ja, just det, kanske jag ska göra något eget också..      

 Så var det dags igen att tuta och köra tåget fram mot destinationsordet JORD.  De som brukar hoppa ombord på tåget har jag länkat till här under och om någon vill hoppa på såg säg bara till i kommentarsfältet, antingen hos Tove eller hos mig, så lägger jag till länken på listan.  Anki ,   Anna i Portugal ,  Carita ,   Karin ,  Ordodlaren ,  Paula,  Tove ,  Znogge ,  Åke ,  Ås a ************ Sem problemas som det heter här. Vet ni, nu drar jag ett litet sidospår. Vi är ju ändå på spåret så att säga. Jag läser ju portugisiska så det står ut genom öronen för tillfället, därav min lite ofrivilliga bloggfrånvaro. Vår eminenta lärare Melissa berättade att ordet problema är maskulint. Sen såg hon lite pillemarisk ut, log ljuvt och frågade: "Vet ni vad universidade är, vad inteligente är? Sim sim, feminint. Så nu vet ni det också fast egentligen är det ju självklart eller hur? Claro.😏 Ibland kan jag inte låta bli bara...lite kul är också kul. Nå, nu till  ordet jord , dit jag är på vä

Härom dagen fick jag en fråga om hur man kan lämna sina barn och barnbarn när man flyttar utomlands, så där som jag har gjort. Det var Femfemman som frågade.  Ordet man i det här sammanhanget är stort och mångsidigt och kan gälla så många med helt andra åsikter i frågan, men för min egen del vet jag hur jag har tänkt och tänker.  Frågan har jag fått redan tidigare men nu dök den upp igen så kanske det är dags att försöka ge ett svar? Tack Anna-Lena för att du frågar, jag gillar det! Kram! 🤍 (Nu med facit i hand så blev det ett mycket långt inlägg. Jag gick igång, "pennan" glödde.  Hoppas vi får till en bra diskussion av det på något sätt!) 😊Vi har ju alla olika erfarenheter, olika åsikter om detta. Jag står för min fullt ut.  En stor bukett med den vackra Kapamaryllisen Belas-Donas fick vi till vår två-årsdag här hemma på   Madeira. De goda grannarna Elsiebritth och René överlämnade den när de kom över för att fira dagen tillsammans med oss ***** Jag har förstås tänkt till

 Bloggvännen BP  förvaltar Skyltsöndagen och vi som brukar vara med har jag länkat till här nedanför:     Angelgirl,   Anki ,  Byblixtra ,  Carita   ,  Christian ,  Gerd ,   KajsaLisa ,  Klimakteriehäxan ,       Ko nst el. konstigt ,   LillaSyster ,   Paula ,   Susjos  , Stefan , Tony ,  Åke ,  Åsa Mitt bidrag till skyltsöndagen idag ser ut som följer:        Ute mot havet ligger Sâo Joao de Deus i Camara de Lobos....           Okej, jag gick där men det var nog meningen enbart för män? Tror jag....😉                             Här fick man inte cykla men det brydde sig inte cyklisterna om. Vi mötte många...                      Ja, ibland är t.om. skyltar upp och ner, inte bara livet....         Det händer att skyltar "seglar för motor" förbi en.....      Senhora Alcinda Pereiras fastighet, utifall att någon undrar vad som finns bakom gallret                               Caminho Agricola, agrikulturstigen där mangofrukter hänger i träden                               Banan

Så denn ja, som dansken sa´, det är lördag och dags att hoppa på tåget igen för den som vill ta sig fram till destinationsordet Hand, tillsammans med oss andra som brukar vara med ombord. Jag har länkat till dem som brukar vara med men om någon vill hoppa på med oss andra, så ge en signal om det till antingen Tove eller mig så fixar det sig med länkandet. Det går bra i kommentarsfältet. Välkommen  med ombord!  Anki ,   Anna i Portugal ,  Carita ,   Karin ,  Ordodlaren ,  Paula,  Tove ,  Znogge ,  Åke ,  Ås a ************ Jag har funderat hela huvudet runt som man säger i Jomala på Åland. Vad i fridens namn ska jag skriva om Hand? En titt in i bildarkivet blev avgörande för dagens inlägg.  Delar av en hand sticker upp ur sanden runt en palm på stranden i Fuengirola i Spanien. Den handen gick man inte förbi så där bara. Inte jag i alla fall. Jag tog den med mig hem via minneskortet    Nästa hand befann sig också i Spanien, nämligen i Malaga, år 2018          I Centre Pompidou som till

Inget blir som jag planerar just nu men jag har en viss förhoppning på att det finns en förståelse för det bland alla er som brukar följa mig på bloggen. Det portugisiska livet och inlärandet av det nya hemspråket tar mig med hull och hår...bokstavligt talat. Bokstäver blir ord som sagt.. Nu har vi den Intensiva kursen (Intensivo curso) bakom oss och jag är fortfarande chockad över att jag klarade testet så bra som jag gjorde. Jag tyckte att det var svårt, i motsats till vad  mina studiekamrater tyckte, så döm om min förvåning när det stod PARABENS! (gratulerar) med stora bokstäver på min första sida !  Av hundra möjliga procent klarade jag 99,5 , så jag är förstås helnöjd och mera än det. Jag nyper mig själv i armen lite nu och då bara för att kolla att jag är, att jag finns, att jag är vaken och inte drömmer. Ja, just det, tomater måste det till en dag som denna... Inkommande tisdag börjar vi en fortsättningskurs på femton veckor men inte lika intensiv som den tre veckor långa var oc