Några sköna juldagar
ligger bakom oss men vi njuter fortsättningsvis av att ha varit helt för oss själva, bara varit och inte haft ett endaste litet måste annat än att se till att få lite mat i oss nu och då. Givetvis, julmaten som vi själva stod för, skinkan som blev väldigt god (finns kvar ännu) sillsallad som hör till på vårt julbord, gravad lax och inlagd sill plus potatis och sallad. Desto mera än så var inte utbudet på vårt julbord, våra juldagars bord...men ack så gott. Vi är bara två i år runt julbordet och vi kan inte äta oss annat än mätta, även om vi har upplevt att vi har frossat lite mera än vanligt. Som U. sade, det är jul bara en gång om året. Hade vi varit på Åland hade vi ätit julbord alltsedan den första advent. Här är det lugnare puckar. Tack och lov. En dag varvade vi julbordsdieten med julgåvor som smakade gott. Ett par Nepalgrannar delade med sig av vin och momos, en rätt med ursprung från Tibet men så vanlig i Nepal att den räknas mera eller mindre till nepalesisk. D...