Äventyret framtiden

Så där gott folk, nu tar jag er med på vår lilla lätta levadavandring som vi gjorde den 11 maj.  Jag brukar kalla den till " persilje-levadan"  för att det ofta växer vildsådd persilja där längs kanterna. Fröna kommer ursprungligen från något trädgårdsland på höjderna men har spridit sig till levadastigens kanter med vindens hjälp och plantorna blir bara flera för varje år som går.  Givetvis så hade jag en påse med i ryggsäcken för att ta hem lite persilja. (Jodå Karin o Tjechov , jag lovar sköta om det där med geväret på väggen ) 😊 Persiljan kommer på bild i ett senare inlägg.  Till att börja med hoppade vi själva på buss nr 29 från stan, som sedan segade sig uppåt längs de branta vägarna, mot Curral Romeiros. En fin tur bara det i sig. Vi sålde som känt våra bilar redan ifjol och har bestämt oss för att klara oss utan bil i fortsättningen.  På Madeira är kommunikationerna väldigt bra på flera olika sätt och buss åker vi gärna. Det kostar exakt 1,25 € för en person enkel r

Snart tänker jag ta er med på en "snäll" levadavandring.  En vandring som jag kommer att dela upp i flera inlägg. Hur många det blir vet jag inte ännu, två eller tre.  Det finns mycket att visa och berätta om en sådan vandring, vad som finns längs vägen osv. så därför blir det flera inlägg även om det handlar om en enda liten vandring på ca 5 km den här gången.  Vi får förstås lite motion medan vi vandrar men för vår del handlar det mera om att upptäcka omvärlden/miljön och allt som växer där. Vi tar det med ro, tar allt i vår egen takt och helst utan stress. Så trivs vi allra bäst. Dessutom, när man går samma levada nu och då, så känner man igen sig på ett särskilt sätt, blir bekant med både växter, djur och övrig omgivning. Man ser förändringarna från årstid till årstid.  Många av er som har följt mig genom åren vet vad en levada är, men för den oinvigda kan det vara bra att veta lite mera. Det här inlägget är långt men hoppas ni orkar läsa det ändå.  Bildtext:  Så här kan

Jag börjar min Skyltsöndag med en reklamskylt som jag såg den sjunde maj. Både Uffe och jag var sugna på att gå på evenemanget men vi hade fixat annat redan innan och bjudit in vänner på middag och för att spela Catan. Vi hade det väldigt trevligt ända fram till småtimmarna tillsammans med dem, men vi hoppas givetvis ändå på en repris vad gäller Madeira Classical Orchestra. Vi är nämligen väldigt förtjusta i fado och hoppas på att det går flera tåg där Katia Guerreiro är med och sjunger.   BP är den lysande stjärnan, förvaltaren av detta tema som är så roligt att vara med i. Titta gärna in till de övriga som är med och skyltar. Länkarna till dem finns längst ner i inlägget.    Sedan gick vi till  Pavilhão  da  Flor. Men där var så mycket folk   att vi gick ut rätt snabbt igen. Ett nytt besök med kameran i högsta hugg är inplanerat innan den 22 maj då de tar ner paviljongen. Tur att vi har koll på inkommande fartyg från vår terrass så vi kan gå dit när det är tomt i hamnen.  Det finn