Jag är ingen halloweenare
Jag (vi) firar inte Halloween annat än att det någon gång kan hända att jag dekorerar med vackra pumpor. Det kanske jag gör i år också, beroende på om jag hittar de där goda vackra pumporna. Pumpasoppa är gott! Men visst har det hänt, tack vare barnbarnen, att mormor har tagit ut svängarna lite extra. Vad gör man inte för dem ? Eller kanske mera rättare sagt, de plockade fram lekfullheten ur mig; jag blev det där barnet på nytt som jag egentligen alltid har varit, fortfarande är och som jag trivs med att vara. Nu är barnbarnen långt borta, både vuxna och inte vuxna men jag minns roliga stunder i halloweentider tillsammans med dem. Så roligt vi hade, så fina minnen vi har av de där dagarna, småhyssen, skratten, godisätandet, nagelförlängningarna, bakandet och spökandet. Jag tror att jag ska köpa några pumpor i alla fall och dekorera med på terrassen. Sen kan vi ju äta upp dem, Uffe och jag. Egentligen så behövs det inte så mycket mera än att vi går ut och vandrar lite grann