Blandat en fredag
Grannen Z. ringde på porttelefonen och där stod hon och sken som Sola i Karlstad, allra minst. I handen hade hon en grann varmröd amaryllis. Hon o hennes man hade varit till Santo da Serra på marknad, det var ju söndag. De tyckte att jag skulle ha den vackra röda. -"Den ska Karin ha..." Behöver jag säga att jag blev glad? Jag älskar amaryllisar, jag älskar just den röda färgen och bara tanken på att de hade tänkt på mig gjorde mig extra varm inombords. Sen berättade hon mycket noggrant om hur jag skulle sköta om den för att den ska komma igen och igen. Den tycker om kallt fick jag veta. Jag tog tacksamt emot all kunskap jag fick, både om amaryllisen och för det portugisiska språket som jag samtidigt fick till mig. Jag berättade inte att jag har haft mängder av amaryllisar tidigare, men under helt andra betingelser än i det här klimatet. Ibland är det så skönt att få till sig något nytt om det som egentligen är "gammal" vetskap för en men än...