En pläd på grönbete
Så kan det gå.... Efter många långa år har den äntligen fått tassar. Redan innan jag kom in i bilden här i huset, på den tiden då Uffe var gift med Carola så började den hemvävda plädens historia. Svärmor Birgit älskade att väva plädar, dukar och allt som föll henne in. Generös var hon också, hon delade gärna med sig och bl.a. så fick Carola och Uffe varsin pläd av henne. Carola tvättade plädarna en dag och Uffes pläd blev väldigt liten..... hennes med, men inte lika liten som Uffes. Den var inte en riktig pläd längre, helt enkelt. Bara en tovad någonting. Lite bubblig, ojämn och så Pläden blev den där tavlan som man läser om i serierna, den som tas fram ur gömmorna och hängs upp när faster som har givit den i gåva kommer på besök, fastän tvärtom. Här gömdes pläden undan på vinden när Birgit kom på besök Gull och rar på många sätt och vis var hon, men gud nåde den/det som misshagade henne... Bättre fly än illa fäkta gällde. Så gick åren, Carola blev svårt sj