Med en touch av Bonaparte
" Ser ni inte vem jag egentligen är ? ", frågade hon Vännerna som satt runt bordet och åt middag tillsammans tittade på henne " Nja, du är ju den du är", sa´någon. " Ja, ja, men jag menar vem jag har varit i mitt tidigare liv? " Det blev tyst en stund runt bordet, bara några försiktiga leenden syntes En del högg an på maten med en annan frenesi än tidigare, några stannade helt upp med att äta. " Du liknar ju på Josephine Bonaparte", sa´någon till slut för att bryta tystnaden (helt sant så liknade hon på Josephine) Hon sken upp i ett stort leende. "Jaa, det är jag! Jag var gift med Napoleon! Då. Vet ni, nu finns han i samma stad som jag I det här livet också. En stor del till av det franska hovet bor faktiskt där Vi brukar träffas och alla finns vi i Sundsvall!" Hon berättade om hur fantastiskt det var att de allihopa, mera eller mindre hade upptäckt att de nu levde i närheten av varandra