"Jag vägrar att längta efter saker"
skrev Eval8, i sitt svar på min kommentar i hennes blogg. Det kändes bra att läsa hennes svars-kommentar. Saker har aldrig ägt mig och jag försöker verkligen att leva i nuet på bästa sätt. Nuet nämndes också.. I livet förlorar vi aldrig vänner, vi bara lär oss vilka de sanna vännerna är. Jag känner absolut till att det inte fungerar så där lättvindigt alla gånger det här med längtandet men då handlar det om relationer och inte om saker. Saker är bara saker..Jag har lätt för att dela med mig när det känns bra att göra det. Magkänslan måste dock vara den där rätta, harmoniska, kännas hel...det minsta lilla tvivel som gnager inom mig gör att jag håller igen. Det viktigaste mellan två personer är att prata, vare sig det är vänskap eller kärlek. Utan att prata med varandra, så vet vi inte, förstår vi inte och hittar ingen lösning. Jag vet inte varför jag skriver det här. Det kom spontant och tankarna skrevs ner. Kanske det föder en tanke hos någon annan i sin tur som ringa...