Äventyret framtiden

Exakt när minns jag inte längre, men det var en vårdag för några år sedan, då han kom spatserande längs vägkanten utanför oss. Självklart så hajade jag till ordentligt där jag mera eller mindre hängde på väggen utanför ett av de stora fönster som jag höll på att tvätta.  Det är sällan man får se något så vackert i mansväg. Så stolt han var också! Jag försökte mig på en vissling men det lät som ett litet ynkligt piiiiip bara. Han stannade upp, den vackra killen men..tja, han försvann utom synhåll så där bara. Tydligen var jag en alltför gammal panelhöna i hans tycke😉 Häng där på väggpanelen du!  Så gick det någon dag. Jag hörde ett ljud som jag inte hade hört tidigare. Det lät som ett hest trumpetande, men jag kom inte underfund med vad det var. För mig var det helt främmande just då. Ett annat ljud hörde jag också som jag inte förstod mig på alls. Senare lärde jag mig, att det var när han sträckte på sig och hela fjäderskruden, som det ljudet uppstod. Fjädrande, smått vibrerande, var