Om man kommer dit så kommer man inte därifrån
så sades åt mig för ett par år sedan av en annan inflyttad kvinna. Efter det hörde jag det från flera håll. Tydligen så var det viktigt för andra att föra fram budskapet. "Att vad du gör, akta dig för Marmeleiros" . Jag har småskrattat och skakat på huvudet åt ryktet som har omgett det oerhört vackra sjukhuset. Det här fotot har jag inte tagit själv Någon med drönare har gjort arbetet åt Sesaram. Sjukhusets historia kunde verkligen vara på sin plats här men den är låång som ett nödår och jag låter bli att skriva ner den. Den kräver ett eget inlägg. Jag återgår till förra veckan istället. Nu har vi varit dit tillsammans U. och jag och faktum är att vi kom ut igen; det blev inte den sista anhalten här i livet som vi hade varnats för. Givetvis så tog jag den där varningen för vad den var och är. Inget att bry sig om men lite roligt hade vi i alla fall när vi åter stod på utsidan av Marmeleiros, det rosa sjukhuset högre uppe i bergen. U. blev mera eller mindre...