Så kom hon hit igen, flickan !
Ja, jisses så glad man kan bli ibland, när man känner igen någon. Eller hur? Nu har jag glimten i ögat, men minns ni att jag blev riktigt vänligt inställd till de tre stora dunk-grävmaskinerna som underhöll oss här på högljudd nivå under ett års tid. Där står hon i april-22 tillsammans med sina bröder 290 och 360 och själv är hon 170. Längst fram. Just det, jag läser till prov och behövde en paus för "klottrande"/koncentration men inte denna gång av hus utan nu blir det grävskopa- och dunkmaskin som gäller fastän det handlar om husbyggnation i alla fall på något sätt😀. Under tiden som jag "leker" så här hoppas jag på att prepositionerna i det portugisiska språket sätter sig där de ska sitta, helst resten av min livstid. Todos se sentem! Por favor! Om det är samma flicka vet jag inte men om inte annat så är det en tvillingsyster. Plötsligt så stod hon där i morse på lastbilsflaket och väntade på att få audiens till RIM-bygget. Jag bestämde mig redan för dry