Glädjen
i att kunna göra sig förstådd är snudd på omöjlig att beskriva. Jättehärlig är den och då har jag ändå en väldigt lååång väg att vandra innan jag pratar portugisiska mera flytande. Jag är verkligen en nybörjare i ordets rätta bemärkelse men det går bättre och bättre för varje dag som går. På de snart hundra timmarna som jag har gått på kurs ( säkert många flera hundra studietimmar hemma till på det) så är det ljuvligt att kunna stå vid köttdisken "i vårt lilla hål i väggen" och berätta vad jag vill ha för kött, hur jag vill ha det, till vad jag ska ha det och att diskutera lite smått om dittan och dattan. De rädslor som du inte möter, blir dina gränser *********** Att inse att jag blir förstådd, är nästan som att vinna högsta vinsten. Jag får det jag vill ha och föreståndaren/slaktaren är nöjd som bara den. -" Hej du, nu pratar vi ju samma språk!" Ska du inte ha mortadela idag? Trinta fatias? ( trettio skiv