Främmande...
Elin och Elina är det förstås att se rådjur i snön här. Det finns nämligen varken det ena eller andra av den sorten här på ön i Atlanten. Snö ibland högt uppe bland topparna, men sällan.. Rådjur aldrig men när vi bodde på Åland var rådjuren vårt ständiga besök. Under vintern varje dag flera gånger om Jag är så glad för att jag har fått vara med om dem och på så nära håll som på vår tomt framför våra ögon. Ja, jag vet...men inte alls för min del. De var inte jobbiga alls. Jag njöt av dem alla dagar.. de kände sig trygga med oss, hos oss, vi trivdes tillsammans. Nej, de åt inte någonting i trädgården när vi var hemma. Reste vi hit till Madeira, så hjälpte de till lite grann med att hålla "bergenian " i skick. Vi matade dem. De lärde sig att när jag hade slagit handen i botten på hinken som jag bar ut mat i till dem, så visste de att maten var serverad. Några minuter senare var matgästerna samlade "Vår " fina Tajger längst till höger.. Lite komik finns