Äventyret framtiden

Vi drog iväg lite högre upp i periferin igår, tillsammans med en granne som höll bil och var chaufför. Vi stod för det lekamliga, utflyktsmaten. En bra deal tyckte alla parter. Jag tog bilder genom bilfönstret där vi drog fram, vilket inte var någon lätt match alls för färden gick snabbt och lite ryckigt på grund av serpentinvägar och ojämnheter under bilen. Vårt mål var att ta fikapaus i Fanal... Fanal ligger   på högplatån, Paul da Serra . Det är verkligen vackert där uppe på platån. Jag kommer att göra ett inlägg till från Fanal, där vi tog vår fikapaus men nu idag visar jag utsikten från bilfönstret på  vägen dit.     Redan på vägen upp mot höjderna såg vi hur molnen svepte neråt i dalarna, längs bergssluttningarna. Det finns fortfarande tunnlar där som har mejslats för hand...inte helt täta och med risk för nedfallande stenar      Ibland såg vi bara himmel...vi var på drygt 1300 meters  höjd     Det var magiskt att se molnen välla f...

Ett konstverk som just nu hänger i Magnôliaparkens gamla vackra hus, i en av utställningssalarna, fick mig att fundera lite grann omkring detta med att här är det helt naturligt att kalla en afrikan till neger utan att man ens höjer på ögonbrynen, annat än jag och några andra nordbor då kan tänkas, för att vi har fått veta att det är nedvärderande, kränkande. Något jag aldrig har förstått. Jag ser inget kränkande i det nämligen. Själv är jag en vit, ett blekansikte med lite solbränna på och med ett litet stänk av rosacea. Om konstnären kan följande berättas: Luís Almeida (f. 1985 i Lissabon, Portugal). Han tog examen i konst vid skolan Ar.Co (2013, Lissabon). De enskilda utställningarna inkluderar: Strange Days, Quase Galeria, (Porto, 2022); Leker med elden, Galeria Alecrim 50, (2017, Lissabon); Santa Fé, Espace Pilote (Paris, 2016) och O Paraíso não é por aí..., Galeria Alecrim 50 (2016, Lissabon). Bland de kollektiva projekten sticker följande ut: Olika positioner, BAG - Banco das Ar...

Tänk så praktiskt det skulle vara att ha ett korvträd! Och faktum är att det inte är en omöjlighet om man bor på Madeira. Här finns det nämligen korvträd. På latin heter trädet Kigelia africana. Här kallas det  ànore-das-salsichas, på engelska Sausage Tree     Ursprungligen kommer trädet från Afrika men finns i många olika parkanläggningar     också här på Madeira      I Afrika växer det vilt och glatt, här växer det också hur glatt som helst men i parker     Trädet blir högt, kan bli upp till 15 meter, blommar i juni till augusti med röda blommor     som doftar som jäst frukt. 😐     De blommar endast under en natt och pollineras vanligtvis av fladdermöss. Om det är fladdermöss     som pollinerar blommorna här vet jag inte säkert men där träden växer så är det ingen     omöjlighet att det finns fladdersmus-kolonier (gamla hus/ruiner osv.)      Fotona har jag tagit i Magnôliaparken n...

Veckorna bara rinner iväg...Idag är det söndag igen och det betyder förstås Skyltsöndag, temat som bloggvännen BP förvaltar. Alltid är det lika roligt att få till någonting, att söka upp skyltar att visa er andra.  Jag har bespetsat mig på  händer och fötter idag  Lee Denim             Queres fiado. Jag försökte mig på en översättning men är inte alls säker på vad det verkligen betyder. Så många olika alternativ kom upp men queres betyder du vill . Fiado betrodd. Kan någon detta ,så hjälp mig gärna. Ibland betydde fiado reservdelar ,ibland kredit, beroende på vilket översättningsprogram jag använder mig av. Hur som helst så handlar det om tatueringar, det går i alla fall inte att ta miste på. ....... Uppdatering. Anna i Portugal har tipsat mig om att queres fiado är ett uttryck för något helt annat. Jag fick också en länk av henne som jag har studerat...mitt i allt så blir det ett helt nytt inlägg om uttrycket. Lovar inget men ...Tack Anna...

Tove styr oss framåt denna lördag igen, där hon sitter vid spakarna i temat " Hoppa på tåget ". Ordet hon har givit oss att tänka till om/ filosofera runt är Presentation .   Tove !😌 Det ska medges att du ger de små grå i mitt hjärnkontor gråa hårstrån, men livet är en härlig utmaning och det med dina ord inkluderade. Tack bästa lokförarkompanjon för en spännande tågresa igen!  ************************* ""Goder afton, får jag lov att presentera mig, jag är fågel och jag heter Flax. Är ni "orrentilog" och vill studera mig så passa på för nu är det så dags."  Med hjälp av Povel Ramels text så börjar jag med att   presentera tornfalken för er.  Ett sällskap som vi har här varje dag.  I början av vår tid på Madeira så lät det " åh åh och ah ah", om oss nästan jämt när vi såg falkarna.  Nu har vi redan blivit aningen blasé; tittar lite slött omkring oss och undrar var de är våra flygande flaxande vänner om de inte syns till på direkten.  ...

 Det tog ett tag innan jag fick den uppsatt på köksfönstret men nu sitter den där, eller rättare sagt hänger den där, fastklistrad.     Det hakade upp sig på fönstertvättandet eller förstås på fönstertvätterskan.     Men nu är det gjort och det väldigt grundligt. Två gånger på raken.     Det behövdes varmt vatten i mängder, Fairy och ättika, lite tidningspapper på det.     Nu känner jag mig riktigt nöjd!    Tack än en gång BP för kanske den enda älgen på den här ön?     Åtminstone en av de få som finns här i alla fall. 

Jag roar mig nu och då med att söka ett ord, låta fingret landa på måfå i en bok för att få ett ord, en liten vägledning att utgå ifrån, när jag känner för att skriva ett kort inlägg. Ordet ger mig sedan orsak att söka foton i mitt bildarkiv som ändå ska "städas bort". Jag har mina städrutiner, försöker förgylla dem för mig själv och kanske också för andra? Så gjorde jag idag.  Fängelse blev ordet, fångat i en bok av Jo Nesbö. Polis är titeln. Naturligtvis så fanns ordet fängelse i en sådan bok. Jisses tänkte jag spontant, hur i all världen ska jag hitta foton till ordet fängelse? Nu går jag bet!  Men så kom jag ihåg vårt konstutställningsbesök för en liten tid sedan i Magnôliaparken, då vi också gick upp i övre våningen där Fotografiska hade en utställning av gamla fotografier tagna här på Madeira. Där fanns några foton som vi inte visste var de kom ifrån, en institution av något slag, ett sinnessjukhus eller fängelse, var den spontana reflektionen.      Ögat...