Äventyret framtiden

Det är dags för veckorevyn igen och jag gör som alltid, visar den första/ de första fotona för dagen under veckan som har gått. Det som tillkommer är två julkalenders-lucköppningar längre ner i inlägget och mina egna funderingar om dem.  Lördag den 10 december-22  Från terrassen såg jag att Christian Radich gick ut ur hamnen. Desto mera än så här hann jag inte få av skönheten innan den försvann bakom grannens husknut. Märkligt eller hur? Att man kan försvinna bakom en husknut när man är ett segelfartyg 😉 Nästan som vilken science fiction-film som helst. Vill ni se en bättre bild på fartyget så klicka på länken där det också finns en del intressant fakta att läsa.  *************** Söndag den 11 december- 22     Vår afrikanska lilja slår ut lite mera för varje dag, trots regn och ruskväder.  *********************     Måndag den 12 december-22 Innan vi gick till Uffes ögonläkare kom en liten gullig vält förbi oss i luften. Sen kom regnet och vi to...

  Annas lucka uppmanar till att " Ge mat till någon (människa el djur )" Här i stan sitter det ganska många tiggare ibland, men faktum är att jag går förbi de flesta av dem utan att ge dem en slant.  De slantarna går tyvärr till droger i de flesta fall. Därför är det fint att det finns organisationer typ Matbanken som står i affärerna med  färdiga påsar som kunder av egen fri vilja kan ta emot för att lägga varor i och som man sedan betalar i kassan. Sen för man påsen med innehåll till en för ändamålet avsedd kundvagn , under överinseende av någon från hjälporganisationen.  Förutom det så har man också möjlighet att plussa till en eller fem euro på summan som man ska betala i kassan, vilka sedan i sin tur går till en organisation som ser till att slantarna går till förnödenheter för dem som är i verkligt behov av dem.  Vi betalar en slant varje gång när dessa kampanjer är igång och vi fyller också en påse med varor nu och då. Vi hjälper gärna till under ordnade...

 Anna i Portugal sätter mig på prov idag med sin lucköppning som vill att jag ska skriva ner tre saker som jag är nöjd med i livet. Jisses Amalia, det är inte lätt, detta. Det finns så mycket jag är nöjd med men jag får väl tänka till lite, ta bort den allra självklaraste prioriteringen som handlar om familjen. Den är högst upp på "nöjd med i livet" -pyramiden. Den är min styrka, min största kärlek. Familjen står över allting. Jag är nöjd med att jag har varit en av tre stiftande personer som bildade föreningen Vårt Hjärta r.f. . En verklig hjärtesak för min del, som i sig kräver en hel bok för att jag ska kunna ge allt detta full rättvisa. Naturligtvis så tillkom flera personer efter stiftandet, en styrelse och medlemmar, flera hundra. Man kan inte göra sådana saker ensam, det krävs så mycket mera än så men några behövde ta det första steget, varav jag var en av dem, med påbackning av de andra som var med i en liten självutnämnd arbetsgrupp. Varför undrar säkert någon. Min...

så sades det när jag var ett barn bland barnen på Köpmansgatan i Mariehamn. Ge mig en femma så stannar jag hemma, fortsatte versen.  Nå, det där är nästan som att häda i det här sammanhanget. Idag tänds ljusen i många luciakronor i Norden. Här har man inte alls den fina traditionen men givetvis så tänker vi som kommer norrifrån på Luciadagen med andakt. Det är ju så fint att lyssna på luciasången, se alla vitklädda ljusbärare och få in den rätta julstämningen. Ängeln som ska ges bort till jul har levt sitt eget lilla liv under skapelsens gång. Hon består av mycket papper, lite tyg, lite garn, lite ståltråd och massor av fjädrar. Lim och tråd har jag också använt förstås. Hon är en riktig returängel . "Man tager vad man haver". Jag har tagit vara på och fixat till det på något sätt. Från början tänkte jag mig henne mera färggrann men så blev det inte. Hon ser nästan ut som en Lucia men det får hon göra har jag bestämt. Hon är unik. Nästa ängel kommer att se helt annorlunda ut...

I måndags, när vi gick förbi Stadshuset så tittade vi in för att se om de hade fått alla krubbor på plats. Det är det 16-de året som Miljödepartementet här bjuder in förskolor, skolor och andra liknande institutioner att göra en krubba av återvunnet material och givetvis så ville vi se vad som är på gång i år. De var mycket riktigt på gång med att ställa ut men långt ifrån klara...       Här köar de tre vise männen på att få besöka krubban 😉💜 När vi gick förbi igår, fredag, så hade de vise männen fått aduience och ängeln på taket hade hittat rätt i livet.I måndags låg den på golvet och såg lite villrådig ut. Nu är allt i sin ordning och så kommer det att vara ända fram till den 8 januari- 23.   I Annas ( i Portugal) lucka av idag kan man läsa "Testa äta något nytt"    Gunnel är inne på samma linje ungefär men med Festernas fest, (Nobelfesten) och då uppstår förstås helt naturligt frågan för min egen del att vad ska jag testa som jag inte har ätit t...

Finland och en av oss i familjen som inte är jag!  Vilket betyder att jag inte tänker plocka skräp i minst tio minuter enligt den mycket goda uppmaningen som Annas kalenderlucka av idag har lagt fram. Jag ska istället tända ljus för det självständiga Finland och för den självständige. Någonting gott blir det till kaffet på eftermiddagen och så någonting önskvärt till middag. Ungefär så.   Men för övrigt så böjer jag mig ofta ner och plockar upp skräp som ligger rätt så ymnigt utspritt överallt i den här människobyn. För trots att det finns sopkärl att lägga sina sopor i så slängs det väldigt mycket på marken. "Latmaskar ", säger jag och så böjer sig tant Eklund ner och plockar upp det latmaskarna inte orkar ta hand om själva. Jag är ju pensionär jag och har tid att plocka skräp. Ibland undsläpper jag mig ordet skitstövlar också men då är jag på ett sånt humör 😉😈 Gunnels lucka då? Mycket intressant läsning som i dag handlar om bröd och om tolv närvarobröd för att för...

Nå, det är väl förstås att ta i lite väl detta med jakten på senap, men lite jakt fick vi idka innan det nappade och vi nu har en burk Colmans senapspulver i vår ägo. Härligt! Först och främst ska vi använda senapspulvret till att griljera skinkan med. En burk Koti-senap är också på väg med flyg åt det här hållet från Finland. Julen är räddad. 😊 Igår berättade jag om att vi skulle gå till vänner högre upp i stan för att hämta senapspulvret och några foton fastnade under vår vandring dit.  På vägen som bar uppåt i stan, mycket brant uppåt på vissa ställen, så där brant så det känns som att man måste gå starkt framåtlutad för att inte ramla bakåt ibland, så såg vi, på håll, det här underbara torra trädet som blommade så vackert av bougainvillea. Tala om att hjälpas åt. Där den ena har dukat under tar den andra över och förskönar tillvaron. Växtstöd när det är som allra vackrast.   När vi så småningom kunde gå upprätta igen, varken med lutning framåt eller bakåt, så känd...