Äventyret framtiden

Vi befinner oss i Stilla veckan med alla dagarna som benämns som blå-måndag, vit-tisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, Långfredag, påsklördag, påskdag...och efter den här veckan kommer påskveckan. Jag tänker inte gå in på de olika dagarna och varför de heter som de heter, varför det är Stilla veckan osv. All den kunskapen har de flesta av oss fått så gott som med modersmjölken och om inte, så kan den  intresserade själv googla.  Jag har alltid tyckt om påsken; redan som barn, men långfredagen var verkligen lång och hemsk, då fick jag inte göra någonting alls, inte gå till kompisar, inte gå ut, inte leka etc. och som det barn jag var en gång, så var det rena pesten. Jag skulle helt enkelt lida, så kändes det verkligen. Jag skulle stilla mig. Det som jag nästan alltid har varit sämst på 😉 Så det var kanske riktigt bra sist och slutligen med långfredagen för min egen del?  Mina hårt arbetande föräldrar låg för det mesta och sov bort den dagen, de passade på att sova ut. För de...

 Jag går på som vanligt i ullstrumporna eller egentligen barfota i sandalerna.  Det måste bara till lite RIM-bygge eller egentligen är det ju inte så litet alls, utan två stora byggnader under uppförande. Enligt hemsidan så är det sju lägenheter som är indisponibla just nu. Det rör på sig. Indisponibla betyder att de inte är tillgängliga, att de är tingade/sålda.  Killarna som jobbar där syns väldigt lite till men ibland ser man någon som fungerar som ögon till Grua-killen/krankillen som sitter högst upp i atmosfären av oss alla här på gränden. Han har utsikt som få men likväl inte Argusögon. Då måste det till lite hjälp av en arbetskamrat för att kunna se bortom murade väggar.  Jag blir alltid lika imponerad över den skicklighet som finns där mitt i vardagen. De fixar det mesta med armviftningar och gester. Det bara fungerar hur bra som helst. Boa boa och många applåder!      Ibland ser jag att det finns någon innanför väggarna....lite svävande tycks ...

Jag är ju som jag är, jag går all in för det jag gör, när jag väl kommer igång. Nu är jag " inne i "en portugisisk bok, Bolos da Avó och givetvis så måste en av kakorna till, nu till påsken, plus lite annat smått och gott som jag känner för att göra.  Bolos da Avó betyder mormors/farmors kakor Jag kan ju bara inte låta bli. Jag trivs som fisken i vattnet när jag får terapeuta mig själv på det här sättet. I boken finns det 117 recept på olika kakor, alltså sådana som man bakar i form, bara mjuka kakor rakt av som på pärmbilden. Samtidigt får jag en portugisisk språklektion och den saken känns väldigt angelägen nu när jag har kommit igång med pratet mera än tidigare.  Bola da minha avó, min mormors kaka... Den som känner för att baka på portugisiska kan följa receptet som jag har lagt ut här till höger i bild. Det är inte svårt alls.. Ja, och ägg och citroner har vi ju, som jag har visat tidigare. Det första receptet i boken är testat, att jag sen fixar till det lite grann på ...

Bloggvännen BP :s skyltsöndag är här igen, veckorna rullar på.  Jag har laddat upp med både gammalt och nytt idag     Apropå rullar på, så hittade jag ett par däck med lite text på...taxi kan jag läsa.      Mycket välputsade däck.. Kanske det ligger något i det här , kanske också för kvinnor?  På en t-skjorta för en man såg jag "skylten".     TV-reklam för Meo...      Ja, vi är Meo-kunder 😍. Worten , där är jag medlem och ibland handlar jag/vi där. Både kylskåp, frys, tvättmaskin och många hushållsapparater etc. har kommit till oss via Worten. Det lustiga är att även om de har alla mina namn så kallar de mig till Astrid Margareta. Förnamn Astrid. Efternamn Margareta. Lite kul tycker jag själv att det är...De har helt enkelt plockat ut de namn av mina fyra, som är lättast att uttala för en portugis, tror jag. Det gäller att vara praktisk😉Varför krångla till livet i onödan?      Sagres . Jag har aldrig smak...

Lokförare Åke, är på alerten som vanligt, fastän han har en irriterande sjuk fot med allt vad det innebär men igång tåget får han utan besvär. Servicen är det inget som helst fel på, han tar en vända via Madeira också, där jag står på den gamla tågstationen här i Monte högre upp i Funchal och väntar på tåget som kommer norrifrån innan jag hoppar på en av vagnarna.   Det här är ju inte en vanlig spegling, det är en tidsrese-spegling det handlar om. Tågstationen var en gång för länge sen. De flesta av mina "speglingar i fotoform" idag handlar om det som var en gång.  ( Fotot ovan har jag tagit från ett gammalt vykort som finns på Fotografiska museet här i Funchal)     Kastelholms slott på Åland. En slottsruin är det egentligen nu för tiden men en gång för längesen     ( år 1388 ungefär) fanns en viss Bo Johnsson Grip där som slottsherre.      Gustav Vasa använde slottet som jaktslott under 1530-talet.     Nejdå, jag tänker...