Skaparglädje, matglädje...
Jag är ju som jag är, jag går all in för det jag gör, när jag väl kommer igång. Nu är jag "inne i "en portugisisk bok, Bolos da Avó och givetvis så måste en av kakorna till, nu till påsken, plus lite annat smått och gott som jag känner för att göra.
Bolos da Avó betyder mormors/farmors kakor |
Jag kan ju bara inte låta bli. Jag trivs som fisken i vattnet när jag får terapeuta mig själv på det här sättet. I boken finns det 117 recept på olika kakor, alltså sådana som man bakar i form, bara mjuka kakor rakt av som på pärmbilden. Samtidigt får jag en portugisisk språklektion och den saken känns väldigt angelägen nu när jag har kommit igång med pratet mera än tidigare.
Ja, och ägg och citroner har vi ju, som jag har visat tidigare. Det första receptet i boken är testat, att jag sen fixar till det lite grann på mitt eget sätt, hör till. Jag brukar ta ut svängarna när det känns så
**************************
En Carne-vinho-alho puttrade sakta på spisen under söndagen. Ibland ser man att rätten kallas porco-vinho-alho/gris, vin och vitlök. Jättegott i min mun men den måste få ta sin tid för att bli riktigt god.
I tre dygn lät jag köttet ligga i en marinad av vitt vin, vinäger, vitlök, lagerblad, svartpeppar och örter, etc. Jag skjuter från höften emellanåt, tar lite av vad jag har. Sen ska köttet få koka, eller stekas tills det är mört som bara den.
Efter att vi hade ätit vår söndagsmiddag kom jag på att jag inte hade tagit bild på den för att visa er hur den här carne-vinho-alhon såg ut på bild. Det finns flera olika, men ändå liknande recept, på samma väldigt typiska madeiranska maträtt. Jag prövar mig fram från gång till gång. Den här varianten fick med beröm godkänt, även av Uffe.
Igår blev maträtten en väldigt enkel men mycket god variant. När jag lagar mat så ser jag till att den ska räcka till minst två middagar så det blev en bild i alla fall av resterna innan jag lade dem i kylskåpet. Gårdagens sats räcker till tre gånger. Sex portioner till ett värde av mindre än tio euro. Det går bra att leva gott på liten fot så att säga. Jodå, jag räknar ofta vad maten kostar per person och måltid. En yrkesskada tror jag...eller egentligen så har jag alltid räknat, jag är nog sån helt enkelt.😊Antagligen för att jag är van att dra slantarna hur långa som helst så de ska räcka länge.
*********************************
Vi fick ju en hel del pepinela (chu chu) tidigare i veckan. Chilipeppar, paprika och tomater, samt lök finns det alltid hemma. Det blev en rejäl sats med salsa gjord också. Jag mixar den och lägger på burk. Mycket gott som pimenta, smaksättning. Som redan sagt många gånger om, jag är en tillvaratagare..
Kommentarer
Det ser fantastiskt ut på bilden med kakan och alla tillbehör. Så fin hare du skapat, så kreativ och proffsig du är. Maten såg också supergod ut
Det andra med salsa såg också frestande ut. Synd att jag inte klara chili inte ens lite.
Vad fina presenter du gjorde gällande burkarna
Jag har en bild på en sån fågel också men inte lika fin som din
Ha nu en skön början på veckan
Kram från Malin
En sådan fin påskhare.Du har deg i händerna du! Vi är många som är bättre på att få till god smak än läckert utseende.
En fin sedvana att dela med sig av det man framställee. Är det så på landsbygden också. Där bor man väl lite längre ifrån varann.
Ha en fin dag! Kram
wiper,
ja, bokomslagskakan ser jättegod ut, den ska jag givetvis testa någon gång också.
Salsan innehåller, enligt det recept jag har gjort själv, rätt mycket chili men man kan ju göra salsa utan chili också. Synd att du inte klarar chili alls. Det är ju gott men så är livet. Ibland kan man inte..
Tack Malin!
Ha en fin och skön början du med på veckan!
Karin-kram!
härligt! Jag gillar ju att pyssla med det här och delar gärna med mig av det.
Tack, jag har livnärt mig som konsthantverkare till en viss del, så ja, det finns där i händerna, en viss vana helt enkelt. Det är ett litet måste och samtidigt använder jag sådant som finns, som börjar tappa livet som det det är och så blir det något annat, den här gången en hare. Återbruk, helt enkelt.
Jag känner inte till hur det är på landsbygden men jag kan tro att det är rätt vanligt där också trots avstånd. Det beror säkert på hur grannsämjan är.
Men vad jag har märkt så är portugiserna generösa människor i grund och botten, varma, vänliga.
De som har delar nog med sig skulle jag tro, det är en känsla jag har. Sen beror mycket på en själv också förstås när det gäller att ta emot och att ge.
När det är otvunget känns det bäst, måsten gillar jag inte. Mellan grannarna ovanpå oss så är det en otvungen känsla, vi ger varandra för att vi vill göra det.
Ha en fin dag du med!
Kram!
Mormorskakan ser god ut! Det verkar vara samma ord för farmor och mormor på portugisiska. Jag har bara hört "avó", men det kan bero på att jag bara träffat mormorar och ingen farmor på portugisiska. I mina barnbarns internationella kompisgäng heter mormödrarna avó, oma eller abuela. Mig kallar dom mormor, eller murmur. Känns som ett hedersutnämnande!
ja, det där vet ju du om någon med att "ha det i händerna". Tråkigt vad är det?😉
Det är samma ord för mormor och farmor här. Avó. Morfar och farfar heter Avô...en liten annan krumelur på oet. Också ett litet annorlunda uttal, en touch av en strimma nyans ungefär, men där går jag bet än så länge.
Oma i Tyskland eller hur? Jag kallas morrmorr...av barnbarnen, haha..känner mig som Morran ungefär men det är sagt med kärlek och värme i ögonen så det går an. Hedersutnämnande är det absolut, murmur Karin, säger morrmorr Karin.
Kram och god måndagskväll!
Har aldrig upplevt att man delar med sig av mat till sina grannar här i Sverige, men det kanske man gör utan att jag märkt det;-)
Önskar att jag var lika aktiv i köket...
Smart är du också att laga många portioner och frysa in.
Ha en fortsatt fin vecka!
Kram
haha, jag förstår att det är kakan han älskar och inte den portugisiska grannen. Lät kul det där.
Apelsin i kaka är himla gott. Du får fixa till en glutenfri sådan!
Kram
tack! Jag hoppas förstås på det! 😊 Det är fint att kunna återgälda ibland.
Ja, språket finns ju överallt här, bara att hugga tag i det.
Ha detsamma du med!
Kram!
ja, det finns ju överallt språket, inte bara i en lärobok som så utan överallt. Jag kan tänka mig att du också skulle ha trivts med det.
Grannen hade inte smakat sådana innan, inte i den tappning som jag tillredde dem på. Hon var lyrisk...
Kram till dig med och en fin kväll!
ja, uppriktigt sagt så gillar jag det mesta eller så har livet lärt mig att gilla läget som är för stunden.
Jag kanske är lite portugisisk i min läggning, vete gudarna? Kanske jag ska ta och kolla mitt DNA...ADN på portugisiska. Man vet ju aldrig vad förfäderna har haft för sig😉
Vin sitter väl alltid bra!? Tycker jag i alla fall även om jag är jättedålig på att dricka vin själv. Men man kan ju alltid dela med sig åt andra.
Jag skulle tro att man delar med sig på landsbygden i Sverige men annars tror jag att det är rätt ovanligt. Hör bara vad mina svenskar vänner säger och hur de diskuterar om förfarandet att dela med sig åt andra. Jag är uppvuxen med den traditionen, Uffe detsamma.
Vårt givande och tagande med grannarna ovanpå, är kanske lite ovanligt...men det känns otvunget och helt ok för oss alla fyra.
tack!
Jag har nog alltid hållit på så här, även nu fastän vi bara är två i hushållet. Ränderna går inte ur verkar det som. Jag mår bra av att laga mat och fixa saker. Ja, portugisiskan kommer per automatik, jag använder portugisiska recept. Bara för att lära mig...
Du är ju aktiv på annat sätt, var och en på sitt sätt som det heter. Det är skönt att ha middagsportioner i frysen, bara att ta fram..enkelt.
Ha detsamma du med!
Kram
du har haft fullt upp märker jag😊 . Förstår mycket väl att det blir scoutbullar någon gång och inte mera än så. Allt har sin tid.
Ha en skön påsk
kram från Malin
ja, salsa är något man kan göra av det mesta, ta vara på vad man haroch testa sig fram. Så är det med mitt recept också, det förändras för varje gång jag gör ny salsa. Lite lite..än hit, än dit.
Ha detsamma Malin!
Kram,kram!