Äventyret framtiden

 använde Bröderna Royce och jag när vi fixade till ett par julprydnader av trä igår. Som ni vet så är jag för återvinning och jag har vänner som känner till att jag gärna tar emot sådant som de själva står i beråd att kasta bort. En god väninna julstädade efter julen i januari och gav mig en stor låda full av saker som hon inte behövde längre. Dem behövde inte jag heller men istället för att kasta bort dem så har jag fördelat gracerna så att säga...mycket har redan hittat nya hem. Men vissa av sakerna behövde förskönas och det är den saken Rulle och Rulte och jag fixade igår. De har annat på gång de där båda också men det återkommer jag till i en annan lucka. Tomtarna av trä är nästan som nya nu igen med lite akrylfärg på..de såg rätt så ruggiga ut innan "renoveringen"..Nu är de liksom fit for fight igen och vi kan ge bort dem utan att behöva rodna det minsta lilla. Det finns ju rara snälla barn här i närheten som brukar få en "Rolig låda" med jämna mellanrum.  Ja, ...

Igår morse sov de andra tre här hemma hos oss när jag gick till Centro Saúde för att ge urinprov och blodprov. Det var dags igen för den kontroll som Doutora Cristina vill ha vad gäller min person. Det var meningen att jag skulle träffa henne den 11 december men då blir det storstrejk här på Madeira och i Portugal, så nu blev jag förflyttad till den 22 januari -26 istället. Bra så. Det är ingen brådska för min del alls, vad jag vet är jag frisk som en nötkärna om inte testerna säger något annat.   Till och med Bröderna Royce sov sin skönhetssömn när jag stängde ytterdörren  Jag var ute i god tid, fem över åtta var jag på plats. Kl. 08.30 hade jag tid.  Jag var nummer femton i kön. Det rullade på och när jag hade givit det begärda så passade jag på att gå till Hortan för att köpa potatis, purjolök, gul lök och lite frukt av olika slag.   Till gårdagens fisksoppa som också är dagens, (det blev över)  så ska det vara både potatis och purjolök  Ja, de...

          Idag börjar jag med en "lånt fjäder" som jag hittade i Tobi Hughes blogg Madeira Island News.. . Den som är drönarfotograf heter Luís Fernandes. En fantastiskt fin bild! Så där såg det ut vid kl 19.00 den 1 december här i Funchal, då fyrverkeriet brakade loss. I Mariehamn brukade man utlysa Julfrid, här gör man detsamma men på ett helt annat sätt. Man sprakar till så det sjunger om det. Alla ljusinstallationer tändes samtidigt.  Skenet var så speciellt över havet så jag bara "måste" ta ett foto när jag steg upp igår den 2 dec..Det blev nästan ett blått ögonblick...      När jag vände mig om för att gå in så såg jag att de båda bröderna Royce stod där och vinkade glatt. Inte åt mig utan åt RIM -killarna som var på jobb igen efter den 1 dec., då de var lediga. Tala om att ha en egen liten hejarklack! Antagligen vet de inte ens om det,  killarna på andra sidan gränden.                 ...

Jag sov som en (jul?-)gris till klockan halvnio i går morse. Det är längesen jag har sovit så länge.  Jag hade tankarna hos mitt äldsta barnbarn Timothy av särskilda skäl redan på söndagskvällen och de hängde med i drömmarna.  Vid halvsextiden steg jag upp för att titta mig omkring i världen ett tag, tänkte många varma tankar och sände kramar med alla mina skyddsänglar till Timothy som flög över Europa och långt in i Afrika just då. Jag kände nästan att jag var med ombord på planet..Sen kröp jag i säng igen och somnade om. Vi hade kontakt redan på söndagen och jag lovade att jag skulle vinka när han flög förbi.🫶 Att killen nyss blev 24 år spelar ingen roll. Han är min Timothy från första stunden när jag förstod att jag skulle bli  mormor. Den där känslan av en särskild energi som smög sig in i mitt hjärta den kvällen då min dotter berättade att hon var gravid, den sitter där för evigt.  Nu är han i Rwanda, i Kigali för några dagar framöver och jag är till viss del o...

Det blir en julkalender som man kan kalla "Lite hipp som happ" från mitt håll i år. Helt utan planering  men Bröderna Royce har vaknat och är på hugget så något händer det säkert . Vi kommer helt säkert att ha en lucka att öppna varje dag ända fram till jul. De har varit med mig och fixat adventstjärnorna på plats och så har vi ändrat lite på det traditionella pyntandet i köket. Vi ville ha lite nytt även om det nya är gammalt. Uppe på kylskåpet ståtar de italienska? hand-blåsta glasvaserna som vi köpte på second hand tidigare under året. Många kilo styck väger de...så de står nog stadigt även om jag smäller i kylskåpsdörren (vilket jag inte brukar göra) . Nu blev det snyggt! tyckte de båda killarna och kastade sig sedan upp på soffan under adventsstjärnan i uterummet. Där har de bra utsikt mot grannbarnen från Nepal, nämligen. De brukar vinka åt varandra..Svänger de på sig så kan de hålla koll på RIM-bygget.                    ...

för LillaSyster som har förgyllt novembertillvaron sin vana trogen med att färgspraka varje dag. Många har hjälpt till, jag har försökt jag också fastän inte alla dagar i november, men trots allt här på den här ön finns det färger hur mycket som helst alla dagar under året. Det går inte att komma undan... Goiabas/Guavas är färgsprakande på insidan. C-vitaminrika och rika på mängder av annat.   Igår blev det en rödkålssallad till middagen, med grön gurka, Mestrechili och inlagd gurka med en dressing av citronsaft, olivolja, pressad vitlök, medelhavskryddor, svartpeppar och lite honing som Nalle Puh säger. Det blev gott..jag förvällde rödkålen en stund innan.   Till salladen åt vi rökt lax och kokt nypotatis. Här sitter vi i solskenet och väntar på att laxen ska bli klar där inne i den lilla röktunnan, den bästa tänkbara uppfinning som någon har kommit på... Jag kände att vi var påtittade...och visst var vi det. Där inne på soffan stod Rulle och Rulte och tittade ut.....

fick vi idag på Saúde när vi gick dit och ville bli stuckna. Nu är vi vaccinerade mot Covid och Gripe (influensa) igen. Det var sjunde covidsprutan för vår del..Bra att vara garderad, det känns skönt.  U. är en högriskpatient och det är en självklar sak att han ska vaccinera sig och lika självklart är det att jag gör det som närstående, även om jag är frisk.  Det är bra att den här enormt fina servicen finns för alla som vill vaccinera sig.  Sjuksköterskorna som sticker en är härliga. Vi fick en yngre kvinna som skötte om oss. Hon pratade engelska med U. och till viss mån portugisiska med mig. Det är så lustigt att det är lättare för många portugiser att ta till engelskan även om jag ber dem om att de ska prata portugisiska med mig.  Sen såg hon att jag var född den 4 maj och då berättade hon att hon hade födelsedag den 7 maj...vi är oxar båda två konstaterade vi. Envisa också påstod hon..haha. Det behövs så lite för att förgylla dagen ibland. Tänk vad lite vänlighet...