Äventyret framtiden

Nu tar jag vardagen så där rakt upp och ner utan att planera särskilt mycket. Vi väntar på tid till kardiologen för U:s del men många är i kön och under tiden är det familjedoktorn som tar sig an U på bästa sätt. På fredag är det dags igen att träffa henne.  Tack alla ni som har tagit kontakt via mail! Så varmt det blir i hjärtat av alla omtänksamma ord som tar sig in till oss, också här på bloggen. Jag har fortfarande kommentarer att svara på. "Ska bli Chabli" som en viss Härenstam sade.  Desto mera än så blir det inte om den biten idag annat än att allt är så bra det kan vara.  Jag återgår till kameran och mobilen istället, tömmer dem på foton och visar en del av vad som har hänt sedan vi senast sågs här inne.  Coral har ni säkert alla hört talas om vid det här laget. Madeiras eget öl och stora stolthet... Det har varit Halloween och naturligtvis så firar man här också på olika sätt.  Servir em local escuro = Servera på en mörk plats Edição Coralloween = Hall...

                                           så tömmer jag mobilkameran på foton från de senaste tre dagarna... Huset här ovan fascinerar mig. Vi går förbi det några gånger varje vecka och ibland ligger ljuset på det särskilt mycket, så det liksom lyser upp mitt ibland alla andra hus. Det bara finns där bland alla de hus som är bosatta av människor och djur. Vem har bott där en gång? Bor det någon där nu? Jag tror inte det. Det ser mera ut som ett skal, som snart ska tas ner och slängas bort. De vackra handblåsta små glasrutorna. Vem har stått där och tittat ut? Ramarna runt alla fönster är ornamenterade.                    Det är Halloween idag...kanske det finns ett halloweenspöke där rentav? 😉🎃🎃🎃 Kapok Senaste onsdag stod jag själv i fönstret på Centro Saúde, hälsocentralen,               ...

Vi är inne i en period då det ringer på porttelefonen med jämna mellanrum...                          Sannerligen en välsignad tid. Vi blir välsignade med allsköns grönsaker och frukter                           Grannar och andra kommer med gåvor av varierande gröna slag.                          Bananer, mycket bananer, olika sorter av äppel, avokado; också olika sorter,                          papaya, mango ( i lilla skålen)...goda att gnaga på som givaren sade.                           Allt är "nossas" får vi veta, vilket betyder att allt är från Madeira.                           Nos...

Tur att jag inte anordnade någon tävling av något slag med tanke på frågan jag ställde i går om vad ovanstående bollar är för något. Jag skulle inte ha vetat det själv, utan gissat precis som ni andra på mozzarellabollar, på papier mache osv... Jag är säker på att de flesta madeirenses skulle ha kunnat säga vad det är, åtminstone de som kokar soppa på espada-huvuden. Jag fick huvud och skrov av en man som filear fisk på en restaurang här i stan. Tre skrov föll på vår lott av fiskarna som hade fileats och givetvis så måste det  ju bli en rejäl fisksoppa här hemma hos oss. Faktum är att det blev två goda middagar för vår del. Espada, dolkfisken...espada betyder svärd. Så ser den ut... Fisken är inte vacker men mycket omtyckt av de flesta personer som äter fisk. Den rör sig på djupgående vatten här utanför Madeira och längs Portugals kust. 2000 meter. Vad sägs om en sådan djupdykning? Det sägs att fisken dör på vägen upp mot ytan när den har fångats på rev . Givetvis, trycket är enorm...

 Idag kan jag bidra med några foton till Åkes Veckans Foto  och till Christians Skyltsöndag trots allt. Bl.a dessa:                   Jag undrar hur många som vet vad det är på fotot här ovan?     Måttbandet bredvid visar hur stora de vita kulorna är..Svaret kommer imorgon på bloggen...     Sedd på väggen senaste onsdag då vi var på Saúde, hälsocentralen. " Att födas mamma!" Vilken vacker sanning födelsen innehåller: Jag föddes av dig som en blomma på jorden.        Igår morse fylldes hamnen av Disney Destiny. Det var det årsnya fartygets första visit här. Igår kväll gick fartyget ut och drog västerut med hög fart. I hamnen ståtar tre byggkranar, troligen till BP:s ära.    U. konstaterade att RIM har en egen Caminito del Rey,  Jag kan hålla med om att det finns vissa likheter men dimensionerna är aningen olika trots allt. Men jag skriver under att vi kan kalla byggstä...

  Hösten syns här också.. Kapoken blommar vackert men sjunger på sista versen, det konstaterade jag där jag stod i det öppna fönstret på centro Saúde på Rua do Bom Jesus i onsdags vid ettiden.  Jag väntade på U. som var inne hos doutora Cristina. U. har mått dåligt ett tag så den tid han hade inbokad i november ville han ha tidigarelagd vilket gick att ordna efter ett tag.   Efter en stund kom Dra C. ut till mig och berättade att hon hade beställt ambulans till Hospital Dr. Nélio Mendonça. Utan att gå in på desto flera detaljer så satt jag en stund senare tillsammans med en medföljande sjuksköterska och U. sittandes i rullstol i en ambulans som i ilande fart efter en stund landade vid akutintaget.  Sé-katedralen Vi gjorde stora ögon både U. och jag. Så mycket folk det var där, så många bäddar med sjuka personer som skulle undersökas, så många som satt i rullstol, så många som var med som familjemedlemmar och så alla i sjukhuspersonalen, klädda i gult, grönt och blått...