De sista dagarna i oktober ....
Vi är inne i en period då det ringer på porttelefonen med jämna mellanrum...
Sannerligen en välsignad tid. Vi blir välsignade med allsköns grönsaker och frukter

Idag hände det saker...nätet togs ner och en bil med kran kom dit...
Grannar och andra kommer med gåvor av varierande gröna slag.
Bananer, mycket bananer, olika sorter av äppel, avokado; också olika sorter,
papaya, mango ( i lilla skålen)...goda att gnaga på som givaren sade.
Allt är "nossas" får vi veta, vilket betyder att allt är från Madeira.
Nos= vi, där kommer ordet ifrån.
I kylskåpet finns sötpotatis och chu chu i mängder. Ja, paprika också...och lite till.
En avisering fick jag om att mera chu chu/pepinela kommer på torsdag.
En liten vink så där bara av en händelse att jag gärna får göra min egen "salsa"
"Just med den där aromatiska smaksättningen som bara du har på den".
Vilket jag förstås tänker ge mig i kast med, för på något sätt måste allt det goda,
gröna, sköna komma givarna tillgodo också.
Ibland är livet så påhittigt. Jag stod här i köket och tänkte att oj, så gott det skulle vara med fisk fångad här utanför i havet...pling, pling..porttelefonen ringde och vem stod där? Jo, grannens fiskande son. Där stod han med en kasse med tio stycken lagom stora Pargo i...
De har simmat i havet här utanför fick jag veta. Ibland blir man bönhörd så där bara, vilket jag tackade honom och Alltet för. Han gillar att jag pratar portugisiska så gott jag kan med honom nu mot vad jag kunde tidigare. Nu vet han att vi båda här i vår lilla "stenlåda", har varit hängivna fiskare. Vi har gemensamma intressen...
Snart får vi säkert fjäll på fötter och händer, fenor lite här och där.
Vi äter fiskrätter av alla de olika slag. Idag åt vi fiskbiffar, imorgon gör vi det också.
Det blir inte ensidigt och tråkigt, fisk kan man ju göra så mycket gott av på olika sätt och vis.
Därtill finns ju grönsaker och rotfrukter att variera det hela med.
Men imorgon till och sen blir vi plötsligt vegetarianer ett par dagar.
Allt beroende på vad som finns i kylskåpet och frysen här hemma hos oss
Jag blev rätt medtagen av allt som hände förra veckan då det blev ambulansfärd och akutvård för U.
När allt hade satt sig på plats och allt fungerade som det nästan skulle igen,
så blev jag så innerligt trött som jag knappt kan minnas att jag har varit på långa, långa tider.
Först trodde jag att jag själv höll på att bli sjuk, när två dagar gick i trötthetens tecken
på samma sätt men någonstans innerst inne förstod jag själv att det var reaktionen
och anspänningen som släppte och som gav sig till känna.
U. var helt på det klara med det. Jag har varit så in i baljan trött och lat och knappt
rört en fena för att komma igen ordentligt efter pärsen för en vecka sedan.
Att vara närstående har sina sidor när det händer sånt som hände.
Jag har pusslat och jag har stickat, gråtit, skrattat och träffat vänner, terapiat mig på mitt sätt.
Solhatten/ slokhatten duger bra till att ha handarbetet i.
Ett par sockor har blivit till åt någon som fyller år om en månad Inte här hos oss, utan på vårt tak.😉
Grannfrun är kylslagen redan.
Golvet hos dem börjar bli kallt förstod jag.
Hmmm...27,6 grader plus stod vår termometer hos oss idag. Allting är relativt...
De har kommit längre än så här med stenläggningen..bilden är några dagar gammal
Jag hoppas innerligen på att magnoliaträdet på andra sidan gränden ska få stå kvar där det är placerat.
Jag vill, jag vill, jag vill...nu affirmerar jag så in i sjuttsingen!
Håll tummarna för att trädet får stå där det står, mitt emot vår terrass.
Vi är mitt i ett regnväder just nu, mitt i allt som solen skiner så störtregnar det. Änglarna är kissnödiga och kissar i kör, ungefär. Men staketet kom upp så när som på den sista biten och det har helt säkert med att grindstolpen ska bli färdig först. Där ser ni magnolian !
Nu slipper jag vattna. Nu tömmer jag faten under krukorna på vatten istället.
Vet ni vad gott folk? Vi har haft en fantastisk tur med oss som fick allting klinkat och kaklat innan regnperioden började. Lite återstår, en målning i trappan, men det må vara.
Mitt i allt så skiner solen några dagar på rad igen...och då kommer det killar hit och målar.
Grinden är också ogjord men det brådskar inte.
Ha en skön kväll och tisdag alla!
Jag håller sakta men säkert på att läsa mig igenom de bloggar jag brukar läsa..
Mitt i allt så är jag där hos dig som undrar vart tog Karin vägen😉😊
Hon är på väg men hon sover lite emellanåt. Sömntuta som hon blev så där mitt i allt
Kram till er alla!
Karin Eklund, Funchal; Madeira






Kommentarer
Pargo är snapper. Red snapper har jag ätit och jag tror att jag även ätit pargo på Madeira. Vill minnas att espada och pargo var fiskar vi på den tiden inte hade ätit. Så vi njöt av båda under hela semestern. Härligt med grannar som delar med sig. Å andra sidan skämmer du ju bort dom också. Du och min spanska granne skulle älska varandra. Hon är som du och dina givmilda grannar.
Ja, även hon och jag har en byteshandel - när hon kommer med tapas får hon godis/köpta bakverk, vin etc. som tack. Saker som hon och hennes man sällan köper. Så ge och ta är egentligen det roligaste som finns.
RIM-bygget - sorry Karin, men det blir fulare för varje vecka som går. Det ser billigt ut. Fasaden är gräslig och det bästa med "omgivningen" är Magnolia-trädet. Hoppas verkligen att det får bli kvar.
Även vi har en regnperiod just nu, och jag är redan trött på allt vad höst och vinter heter...