Äventyret framtiden

Jag är lite "hackig" fortfarande och då menar jag inte enbart med hostandet, som sakta försvinner, utan i tid att vara här inne på bloggen. Språkkursen tar mig med hull och hår samt blir allt intensivare, jag får ligga i mera än någonsin för att hänga med. Något "latemansgöra" är det inte att sitta på skolbänken i Academia de Linguas da Madeira . Jag klagar inte, jag har själv valt det men jag vill ge en förklaring till varför jag är dålig med kommenterandet och med att svara på kommentarer för tillfället.   Vi var till Saúde, hälsocentralen en bit härifrån och förnyade Uffes recept och han tyckte att jag kunde  sköta pratet på portugisiska. Träning gäller som sagt men så är det ju som det är, det slår slint i hjärnkontoret...vad tusan heter det att förnya recept på portugisiska? Jag kan det ju, men inte just då så kvinnan på andra sidan disken frågade om jag ville prata engelska istället. "Nej, jag vill inte", stapplade jag fram och förklarade att jag hål

Det är ju bara att konstatera att det är svårt att göra en så vacker park rättvisa med några foton lite här- och därifrån. Här började vi känna oss lite hängiga och vis av många års erfarenhet vad gäller min dotter N. och hennes blodsockernivå var det dags att dricka och äta något. Hon tar liksom slut så där bara om det inte blir ett intag nu och då. Slokar som en vissen tulpan.  Ibland har vi sprungit för den sakens skull också, till någon kolhydrat-restaurang för att få upp nivåerna. Vi springer inte bara efter bussar. 😉Här ovan är vi på väg in i ett av caféerna. Vi  satt ute i det små-duggande vädret men man kunde sitta under tak också. Regnkläder är bra att ha med sig, som ett tips.           En lite gråmulen vy över delar av Funchal låg framför oss när vi drack te och kaffe,         med gott tilltugg till.                                              En svart liten skönhet gjorde oss sällskap...                                         Att vi var i Portugal gick det inte att ta mi

Det blev en hel del fotografier tagna när min dotter N. var här och lite grann villrådig är jag. Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja men kanske jag tar det från början helt enkelt?  Den första dagen gick i lugnets tecken. Den dagen hade jag dessutom tenta i portugisiska, så jag var allt annat än trevlig som sällskap. Jag var fullt koncentrerad på pronomen, imperfekt, imperativo och så vidare. Så Uffe tog resolut i "tösabiten" och drog iväg med henne ut på stan, via hamnen till Catharinaparken, någon park mitt emot som jag har missat själv mera eller mindre och som jag ska söka upp vid tillfälle. Sen fick Stadsparken besök och även Luzia-parken. De, N och U, var inte "park-erade" precis, de rörde på sig från den ena till den andra vad gäller parker. N. är utbildad landskapsarkitekt så det är givet att hon skulle få sitt lystmäte mättat av allt det fina som finns här i Funchal. Det är hennes stora intresse helt enkelt. Sen kom jag hem och de kom hem. Anda

 Bloggvännen BP står för det goda förvaltandet av skyltsöndagen.  Jag hänger med idag med några skyltar... Ljudisolering? Isover, i många stora paket (både bittida och sent )tar de in i byggnaderna på andra sidan gränden. Som jag har sagt redan tidigare, jag behöver inte anstränga mig nämnvärt, skyltarna flyger fram och tillbaka framför ögonen på mig. I Monte Palace Garden ligger denna lättjefulla brons-kvinna helt oblygt på ett mycket stadigt bord och har det synnerligen bra. Hon ser nästan förvånad ut när det går så många människor förbi henne...             Här får ni alla uppgifter om konstverket, varsågoda!      Den plastbiten flyger inte sin väg i en hast...eller vad tror ni.?Registerskylten får stå för skylten och Boa Vista står det på plastbunken.     Jag gick förbi, stannade inte upp för att läsa vad det står på brunnslocket, men det står något...        En mysig skylt, betydligt mysigare än vad själva toaletten var..     En liknande skylt men nu med fingret pekande mot orkid

Lokförare Åke har startat upp tåget idag igen och jag har hoppat ombord. Jag är lite vissen efter förkylningen ännu men jag smittar inte längre så då vågar jag vara med alla er andra som brukar vara med på färden. Du hittar dem länkade längre ner i inlägget.  Destinationen för idag är Nattlampa!  Ja, vi har ju en nattlampa som Funchal håller oss med. Gatlampan utanför på andra sidan gränden, mitt emot vår terrass håller oss med ledljus nattetid. Vi tackar allra ödmjukast för belysningen bästa Funchal!  Den nattlampa jag tänkte berätta mera om fick jag när jag fyllde år senast ( 36 år som vanligt, årligen återkommande, praktiskt och bra, lätt att komma ihåg!) den 4 maj. Goda vännerna hade paket åt mig då vi gick ut och åt thailändskt när vi firade tillsammans, dels två andra som redan hade fyllt år och som satt med runt bordet och så jag som blev firad på rätt dag så att säga.  Jag fick en "nattlampa" som håller kackerlackor, möss, ödlor och myror borta. 300 kvm når den inom

Ungefär så, känner jag mig just nu. Tanken var att jag mera eller mindre skulle virvla in som en yster och glad vind här i bloggvärlden igen efter mitt lilla blogguppehåll, men shit happens. Ett sjö-scoutvirus från Lidingö, Stockholm har däckat mig. Här lever jag i världens välmåga utan att ha haft varken corona eller annat i förkylningsväg på flera år men så kommer det där viruset med den efterlängtade dottern då hon steg ombord på planet hit till oss...Hon hade dagarna innan varit ledare på ett scoutläger i Sveriges avlånga land och förskaffat sig smittan av snoriga sjöscouter. Väl landad här så slog det till det där viruset från Sverige.  Något som golvade mig rejält. Jodå, jag är på gång igen, så envis är jag men jag är trött så in i baljan. All energi jag kan uppbåda går till det portugisiska språket, lite tvätthäng på terrassen, lite matlagning men inte desto mera än så just nu.  Jodå, Uffe är ännu mera golvad än vad jag är...här sympatiserar vi med varandra, må ni tro. Men ont k

Bloggvännen BP förvaltar som alltid Skyltsöndagen på bästa sätt. Nu är det några söndagar sedan jag var med men idag är jag åter här inne med några skyltar.   En liten lustig skylt är detta. Bordsdukar i varierande storlekar står det på skylten men det man ser allra mest är de typiska madeirahattarna....  Nå, åtminstone så skyltar man med priset på dem. Billigt tycker jag...kanske jag ska köpa mig ett par olika?  Crosby Collection står för en kinesisk affär om jag inte har helt fel...flaggan i fönstret är förstås Madeiraflaggan.     Busshållplats för dem som vill åka till Monte för att åka kälke.... De andra som brukar delta i skyltsöndagen har jag länkat till här nedan:       Angelgirl,   Anki ,  Byblixtra ,  Carita   ,  Christian ,  KajsaLisa ,  Klimakteriehäxan ,             Ko nst  el. konstigt ,   LillaSyster ,    Paula ,   Susjos  , Stefan   ,  Åke  ,  Åsa                                                          Karin Eklund, Funchal, Madeira