Äventyret framtiden

  Bloggvännen BP håller i förvaltandet och tömmarna för skyltsöndagstemat ! Som vanligt får man ta ut sina  svängar så gott man vill och kan. Jag är inte sen att hänga på !  Idag blir det muralmålningar för min del. De är otroligt skickliga på den här ön att få till konstverk lite överallt och ingenstans. Då förstås i rent reklamsyfte med olika skyltar.  Den översta skylten till vänster, av kvinnan, finns i Gamla stan längs rua Santa Maria.  Vad hon gör reklam för listade jag inte ut.  Men å andra sidan så är hon så fin att bara hon i sig är en snygg skylt eller hur?  De två andra är skyltar till The Prince Albert, en pub och ett matställe längre västerut i stan.  Det fanns en muralmålning till men den smög jag in i bloggen den 8 mars på Kvinnodagen.  Ibland går vi till grannstaden Camara de Lobos och där har de blivit väldigt duktiga på att fixa till stan. Den var lite ruggig tidigare men har fått ett rejält ansiktslyft på senare tid....

Tåget avgår idag igen!😊🚃🚃  Välkommen med som läsare och som skrivare! Idag har jag som lokförare under mars valt ordet Glas att filosofera/skriva om.  Tågresenärerna som brukar vara  med på resan har jag länkat till längst ner i inlägget.  Den här månaden sitter lokförarkompanjonen Tove med i en av vagnarna men i april byter vi om, hon tar över vid spakarna i loket och jag sätter mig ner i vagnarna någonstans.  Men nu kör vi...tuff tuff ...Hoppa på tåget! 🚃🚃🚃🚃 Swarovski-glaståg. Jag är väldigt förtjust i glas.  Att skriva om glas borde inte vara svårt alls men mångfalden gör det både lätt och svårt samtidigt. Åsnan mellan hötapparna- syndromet uppstår men någonstans ska det börjas.  Tillverkningen av glas är flera tusen år gammal, vilket i sig gör glaset än mer spännande.  Personligen är jag fascinerad av glasblåsning och har åtskilliga gånger stått på sidan om och sett  på hur en glasklump har blivit till någonting fantastiskt....

Vi lever i en blomstrande tillvaro här och även om vi har vinter vi också så är den förstås inte alls som vintrarna hemma i Norden.  Just nu har jag förstått att ni alla som bor högre upp i Europa mera eller mindre har is- och snörosor att lägga era blickar på.  Så "får jag lämna några blommor ett par rosor i er vård.?"....(Nils Ferlin)   Sonen och dottern fyller år i mars, sonen senaste söndag och dottern idag. De rosor jag överräcker åt dem idag får ni alla ta del av. Firar gör de med sina respektive familjer i Sverige, där de bor och givetvis digitalt med oss också.  Vi gratulerar och vi hurrar, hipp hipp hurraaa!  Copyright: Karin Eklund, Funchal, Madeira

 för alla kvinnor...                    idag på Internationella Kvinnodagen                    men också för alla män!  Jag är praktiskt lagd och jag glömmer titt som tätt bort att det  även finns en högtidsdag för män, en  Internationell mansdag , alltid den 19 november varje år ,  så jag passar på att uppmärksamma både kvinnor och män idag !  Copyright:Karin Eklund, Funchal, Madeira         

så passar det bra att sätta sig ner vid datorn för att  "städa" i bildarkivet.  Näten ligger gömda under snön   Jag hittade vintern! Årstiden som jag verkligen tycker mycket om, även om den numera finns i  minnenas kvarter, men som jag så behändigt kan plocka fram när jag vill.  Vi såg spåren, då vi gick till isvidderna för att vittja våra nät som vi hade lagt ut för att hålla oss med färsk fisk. "En stor bock ", sade Uffe. Någon dag senare såg vi ett par andra spår som liksom dansade sig fram tillsammans med de större spåren i nysnön. De var mindre, mera feminina. De  hade nyss gått samma väg som vi var på väg för att vandra.  Vår "kärlekshistoria" med Tajger och hans Elin började där, i slutet av november anno 2009. Tajger en dag i mars-10 Vi matade skogens djur hemma på Skoltomten från höst till vår, ända tills de själva lät bli att besöka oss när det åter fanns tillräckligt med mat i naturen. Vi såg vi dem på ett annat sätt men då mera på håll....

    Bloggvännen BP förvaltar skyltsöndagarna här i bloggosfären.      Personligen har jag varit bekväm, ja, jag har inte behövt anstränga mig så att säga.      Skyltarna har rullat nästan ända fram till oss den senaste tiden.     I grannhuset i slutet av gränden har bilar med möbler varit på besök. Någon flyttar in....      ...någon flyttar ut. Sånt händer titt och tätt i ett bolag med 17 lägenheter.  Det rör på sig så att säga Att bo på Madeira är ett dyrt kapitel i dagens läge,  där priserna har stigit med ca 30% det allra senaste året.  Givetvis söker hyrestagare andra lägenheter om de kan få tag på en  till bättre pris än den de bor i.  När hyran stiger med 350 € från en månad till en annan kan man hålla sig för skratt.  Det är väldigt mycket pengar för t.ex en barnfamilj.  Den familj som flyttade ut hade betalat 1000 € per månad.  Följande familj som flyttade in fick betala 135...

Vårmånaden mars är här och det betyder att jag, Karin, är lokförare fyra lördagar framöver i "Hoppa på tåget"-temat som jag drar tillsammans med Tove , som nu i sin tur får umgås med alla andra resenärer i tågvagnarna. Målet för dagen är ordet kamouflage.  Jag gjorde som jag brukar göra. Jag tog en bok ur bokhyllan, lade den bakom ryggen, bläddrade, lade ett finger någonstans i den, stannade upp och tittade efter. Mitt pekfinger hade hittat ordet kamouflage . På det sättet blir det mera spännande för min egen del också att vara med i den här lekfulla tågresan som går ut på ett givet ord varje avgång alla lördagar året om. Den s.k. slumpen avgjorde dagens ord. Det första jag tänkte på var kameleonten ;  den är ju känd för sina färgförändringar och kan dölja sig på ett kick beroende på omgivningen, i all synnerhet när den blir rädd men också av andra orsaker. Jag har aldrig sett en levande kameleont, ja, inte ens en död men däremot så har jag rätt ofta närkontakt med madeiraöd...