Invigd igen
Man kan ju alltid se till att ha någonting att fira och det har tydligen blivit så att vår nyrenoverade terrass får vara föremålet för att vi ska ha lite extra kul de här dagarna.
Igår blev den invigd igen med våra goda vänner från Budapest...Jag tänker alltid på Fest i Budapest när jag ser ordet Budapest. Den boken läste jag för många år sen och fortfarande minns jag vissa detaljer i den särskilt bra. Det var också den boken som förde oss samman med A. o M. plus att M. råkade fråga mig som min bordsgranne vid ett långbord, om jag kände till Åland, (av alla platser i världen), då vi satt bredvid varandra på en restaurang.
M. kunde mycket om Åland och eftersom han nyss hade fått veta att vi var från Finland så tyckte han att han kunde fråga mig om Åland samtidigt, för där hade han varit. Jag kunde ju glatt konstatera att jag kände till Åland jag också, riktigt bra faktiskt. Där har jag också varit. 😉❤️
Sen dess träffas vi regelbundet, äter tillsammans, går på utställningar, konserter och så vidare. Vi har det mycket bra tillsammans och det hade vi igår också när vi invigde terrassen igen..
Vi fick en Kent-mango och en Tommy-mango som blommor...båda från Madeira. Arterna heter så...
 |
| En burk hemlagad björnbärssylt står nu i vårt kylskåp, en flaska vin ligger i vinstället och en pytteliten burk med små frön av falsk vitlök...till den återkommer jag när jag har sådd på gång. |
Efter champagne med tilltugg i uterummet, det småregnade på terrassen, så satte vi oss till lite plockmat vid bordet. (första fotot) En sallad, rökt lax (U. är "storrökare" och kan den saken väldigt bra) ostar, nybakt bröd, melon, öl och vatten. Sen åt vi lite Pingo sockerkaka till efterrätt men vi blev nästan mätta bara av se på den. Det fanns inte rum i våra magar längre...
Kommentarer
nej, jag gillar det inte alls att träna tålamod, men å andra sidan så behöver jag lite hantverkspaus själv..det har varit väldigt intensivt att täta två små krackelerade fogar på terrassen. Det tog fyra veckor...puh😉🙃 Bulldeg ja, nog ska det bli någon sådan också...Ha detsamma du med!
Tålamod är min sämsta gren för egen del. När det andra människor har jag däremot bättre tålamod. Lite av en nödvändighet när man arbetar med barn och ungdomar.
Kram
Tålamod är jag oftast väldigt dålig på… Glad måndag! Eval8
ja, det är den och säkert blir den det lite till med grannar så småningom.
Så är det för min del också. Helst ska allt hända genast eller igår redan. Det är via mitt jobb med barn som jag har insett det här med tålamod. De har lärt mig mycket.
Kram
Det blir säkert en trippel och kanske mera innan den är ordentligt invigd. Firas det som firas bör, helt rätt. Så är det för min del också...tålamodsprövande att vänta på att saker ska ske.
Glad måndag ävenledes!
Förstår att det blev en fin stundvpå terrassen.
Tålamod, det är svårt! God kväll! Kram
De är guld, helt rätt. Det regnade ute så vi satt i uterummet men det blev bra det med.
En fin stund, som pågick några timmar.
Tålamod. Oj, ja...ingen lätt match för min del i alla fall.
Tack detsamma!
Kram
KRAM till DIG! Anna
Anna 💕!
Vi vill ju gärna det och gör vårt bästa att samla de goda relationerna på vår mötesplats.
Passionsfruktplantan har jag själv dragit upp från frö...jag har ju en stor själv och nu blir det snart en stor till i andra änden av stan. A. är en riktigt god odlare.
Tack Anna!
KRAM till DIG med!
Karin
Dom där två mangon - trodde det var plommon. ar aldrig sett sådana mangon förut. Det verkar vara så små. Är de goda?
ja, absolut. Det gäller att ta tillfällena i akt och hitte på saker också för att kunna fira.
De är 12 cm långa, 10 cm breda, bilden ljuger en del...de ser ut som plommon, jag håller med om det. Jag vet inte ännu hur goda de är. Det tar säkert några dagar innan de är ätbara.
mycket, det kändes märkligt. Tänk att någon ens kände till att det finns en ö som heter Åland. Otroligt. Och att han råkade hitta en åländska bredvid sig. Världen är liten. Tack Gunnel, vi är likadana där du och jag. Fulla av idéer. Du kan du med om någon kan. Kram
SÅ trevligt inlägg!
Kram
Tack, ja, så blev det och att fira är fint. Ja, ovanliga namn, tycker jag, väldigt svenska...
Tack för Tålamodssalvan...
Det var ett fint ögonblick i mitt liv...att någon från Ungern känner till det lilla Åland och råkar sätta sig bredvid en åländska här i Funchal. Livet, det livet. Jag ska smeta in mig ordentligt, tack för salvan och dina ord! Det behövs inte rätas ut...det går bra att blanda ihop er hur bra som helst här ...ni är ju mina bloggvänner.
Tack Tove!
Kram!
Se där, det finns en by som heter Tålamods..jag har haft dåligt tålamod men har blivit liiiite bättre med åren. Det där känns igen, som du beskriver.
Tack, det är spännande, jag kan bara hålla med och det tycks inte vara slut på renoverandet ännu.
Vi njuter av våra vänner, då vi verkligen kan umgås på ett skönt plan.
Så blir det också, man får vara klagomur och bollplank, ibland ömsesidigt också. Det hör till.
Uttal är underbart...helt obegripligt ibland. Tack!