En kväll i Funchal

heter ett album i mitt bildarkiv. I väntan på att få visa mera från allt som händer här ute på gården, så får det bli lite nostalgi, på sitt sätt, men det kunde vara vilken februari-kväll som helst här i stan.Fotona är från den 6 februari-20, året då pandemin tog ett grepp om oss alla men då när den här kvällen var så fanns det bara en antydan om att något sådant fanns i landet Kina, sååå långt borta och som vår hyresvärd Duarte sade med mycket sarkastisk galghumor bakom orden;  "det finns ju så många kineser så det kommer knappast att märkas att några går åt." En  månad senare såg verkligheten helt annorlunda ut. Helt annorlunda...Mycket annorlunda. Vilken dramatik vi fick vara med om. 

Men den biten glömmer jag bort nu. Coviden finns kvar men världen har fått bra bukt på den även om många drabbades väldigt hårt då. Även i min närmaste familj fanns den och känns av än i denna dag. Vaccinet blev räddningen.Nu har vi annat som är som rena pandemin i flera knutar i världen istället men även det glömmer jag bort nu och visar bilderna från den vackra kvällen där jag stod på vår hyres- balkong/våra balkonger och tittade ut över stan. ( Lite städning kan man också kalla det, ett album blir satt på piedestal och får fara runt världen för den som vill ta del av det)



                                 Rena vykortet i mina ögon. Så vacker den kvällen var


               Det rosa stora huset är sjukhuset Marmeleiros. Byggkranar fanns det då också..


Från balkongen mot hamnen till...linbane"stolpen" till höger. Linbanan till Monte gick rakt över huset där vi bodde .


                     Med vy uppåt mot bergen, mot Monte...ljusen tändes ..


    På den tiden tittade vi ofta till höger här på bilden. Då visste vi inte ens att vårt blivande hem fanns 
    ca 250 meter från oss där vi stod. 
    Då hade vi bara börjat  att fundera på att köpa/hyra lägenhet här... 
    Vi tänkte att vi skulle fortsätta minst tre år till med café och bageri i Geta på Åland.
    Ett år senare hade vi köpt vår lägenhet. 
    Pandemin ändrade på livet...den 14 september- 21 blev vi Madeirabor.


                           Månen tittade plötsligt på mig...


                        Den har en dragningskraft inte bara på ebb och flod utan även på mig...


                                                        Stor och rund på himlavalvet var den


                                                    när solen sjönk i havet i väster...


                                                                    Magi är ordet..



                                                      Mitt i allt blir det ljust i mörkret...


    Här är det nästan mörkt...lite till och solen föll i havet...plask.

    Det var då, den 6 februari-20.


Jag är inte särskilt aktiv som bloggläsare just nu. Hur det nu har kommit sig så är jag aktiv i bygg- och renoverings-svängen istället, men mitt i allt så tittar jag in till er som jag brukar titta in till. Hav tålamod bästa bloggvänner! 


                                                 Karin Eklund, Funchal; Madeira

   

Kommentarer

BP sa…
Helt fantastiska bilder:-) Så konstigt egentligen att du tog dem under pandemin, för du kunde lika gärna ha tagit dem idag, eller hur - Okej, utsikten hade kanske varit en annan, men ändå.
LillaSyster sa…
Riktiga vykort!
Pandemin kunde vi ha varit utan.....
Här är nog solen påväg upp, för det börjar att ljusna. Snart dags att sätta sig i bilen och åka till dagens företag och ge dem massage. Sen är det date med fysion i em. Så vid kl 17 räknar jag med att ta helg. Ha en bra fredag!
femfemman sa…
Helt ok att göra det man känner för. Jag läser sällan allt i långa texter..trots att jag själv skriver sådana understundom.... Men bilder kollar jag. Fantastiska månbilder. Och kvälls-skybilder.
Gissar att ni bor en bit upp från hotellområdet. Det är de område som jag kommer ihåg mest från rn vecka på ön. Samt de branta backarna. Ha en fin fredag. Kram
Znogge sa…
Så fina bilder även om de har några år på nacken.
Ja, den där pandemin. Jag anade direkt hur det skulle bli med tanke på den stora rörlighet som finns i dag. Det fanns aldrig på kartan att kunna isolera smittan utan det var bara en tidsfråga. Jag minns också Tegnells ord om att barn inte smittade så det var ingen fara för oss i skolan. God dag Yxskaft! Nåja, det är historia nu och ni hittade er fina lägenhet och allt blev bra :D
Kram
BP,

ja, de blev så fina tack vare utsikten vi hade den kvällen. Samma sak kunde ha varit nu...Här har vi en annan utsikt, exakt.
LillaSyster,

ja, jag håller med om det. Vilka tider..
Ha en bra dag med massagegivandet som jag också upplever att är ett tagande på något sätt. Man ger och man får. Lycka till med fysion..Ha en bra fredag du med!
femfemman,

Jag vill ju gärna läsa igenom texter ordentligt och när jag känner att jag inte hinner så låter jag bli och tar det när tiden är rätt för att bara vara i texterna. Tack, det var en magiskt vacker kväll. Hotellområdet (Lido) ligger på andra sidan stan. Nedanför oss i Gamla stan så finns det hotell men inte på det sättet som i själva hotellområdet. Ha detsamma Anna-Lena! Kram
Znogge,

Tack!
Det fanns så mycket tyckanden just då...sen kom verkligheten i fatt med allt vad det innebar. Skönt att det är över även om coviden är något vi får leva med men nu kan vi hålla den undan oss själva på ett bra sätt.
Kram
Eval8 sa…
Så vackra bilder!
Pandemin minns man ju väl, tänk vad det splittrade folk i vaccinfrågan.
Det känns väldigt längesedan nu.
Trevlig helg!
Märtha sa…
Hupps, vilka bilder... Måste erkänna att jag tänkte likadana tankar som er hyresvärdinna... Jag har saknat dig som läsare, och många andra också, av läsarsiffrorna att döma. Lyckas troligen inte intressera så många mera. Hade idag besök av en av mina flitigare läsare, han bor nära Göteborg, brodern bor i Borgå och nu äntligen kom han sig hit. Vi har inte sett varandra på minst 50 år, men ack, så roligt vi hade, några galningar på Sibeliusmuséet i Åbo...
Annika sa…
Fina bilder Karin!! Månbilderna blev ju sååå fina!! Tycker det är svårt svårt och svårt att fota månen.
Ja den tiden ja ... hur overkligt ... Och de där åren ... Minns euforin då jag tog första sprutan. Hade covid december 22, men det var inte så farligt för mig. jag kan ha haft den senare också, men jag har inte testat mig då jag varit förkyld de senaste åren. Måste ta flunsavaccinet snart, men tar inte covidsprutan längre. Är absolut inte antivaxxer på ngt sätt, men jag kommer inte att ta fler vaccin mot just coviden. Coviden har ju blivit snällare också, tack och lov. TACK och lov. Stora kramar till dig och ha en fin helg!!
Eval8,
tack! Det kan inte bli annat än vackert när det är så naturligt vackert runt omkring en.
Ja, det blev verkligen hätskt ett tag vad gäller vaccinet. Synd nog att det skulle splittra även familjer just då.
Ja, det känns längesen, du har rätt.
Tack detsamma Eva!
Märtha,

Tack! Man tog det nog inte riktigt på allvar till en början skulle jag tro..slog ifrån sig.
Jag har saknat mig själv hos dig som läsare...och jag kommer in och läser lååångsamt som jag vill göra hos dig, nu under helgen.
Härligt med galningar som hör av sig efter så lång tid. Fint brukar det vara och tiden brukar försvinna som har förflutit.
Annika,

Tack ! Det är svårt men ibland lyckas det att fånga månen.
Overkligt är ordet och ändå var det så mycket verklighet att man inte klarade av att den till sig ...
Ja, du hade ju covid, nu minns jag det. Hos oss var det dottern och mågen som hade det och med allvarliga biverkningar som till en viss del ger sig till känna . Inte roligt alls och inte roligt alls att sitta här och inte kunna vara där. Men allt gick bra tack och lov. Vi tar covidsprutan, flunsasprutan. U. är ju högrisk och då behöver jag vara garderad jag med. Ja, TACK och lov! Stora kramar till dig med med önskan om en finfin helg! Tittar in under helgen!
Stefan sa…
Olycksbådande moln på några av bilderna och solnedgångar får man aldrig nog av.
Fina bilder, härligt med dramatik på himlen. Covid spruta tar jag inte längre, tog 3 el. 4 men fick vidriga biverkningar. Har nog haft covid flera gånger, vi har fått vidriga utslag efter vissa förkylningar som vi tror är covid, men vi har inte testat oss. Ha en fin helg!
Stefan,

Du har så rätt. Det är alltid lika fascinerande att se solnedgångar
Anna i Portugal,

Tack; det är härligt med dramatik på himlen. Magiskt.
Vi tar covidsprutan regelbundet. Uffe är ju högrisk så det gäller att vara försiktiga för oss båda. Jag behöver ju också tänka till lite extra med tanke på honom. Men jag förstår dig väl om du har fått vidriga biverkningar..mycket väl. Ha detsamma !

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Fader vår-trädet

Öronbedövande