I trädgården utanför
Lyfter man blicken så...Vädret var på vår sida nästan hela dagen men regnmolnen fanns där...
så hisnade det till i magtrakten. Så himla vackert...
Sen drog vi vidare mot Santana där vi handlade grönsaker och annat nödvändigt på marknaden.
Vi såg ett par märkliga typer där i närheten. Snygga kläder hade de på sig men damen verkar vara lite kort i rocken, trots att jag vet att hon stod på en sten och vinglade. Hennes hals gick ända upp till öronen som såg lite viftande ut. Ja, man kan också säga att hon hade tappat hakan. Märkliga typer eller i varje fall hon var det. Undrar vad hon hade i korgen för den delen..Det var annat som var märkligt för jag vet att vi var i Santana men jag ser tydligt Se-Katedralen i Funchal bakom paret. I Santana händer det magiska ting.
Plötsligt så uppenbarade sig skäggiga damen och hon räckte ända upp till mössan och hade ingen tappad haka alls. De tycks trivas bra ihop både E och U. Undrar vem som tänker ta hand om paraplyerna där bakom E?..E. är vår granne och han var chaufför åt sällskapet denna lördag då det begav sig.
Vi lämnade Santana när klockan nästan var fyra och så började det regna och regna och regna. Vi for hem alla fem till oss här på gränden. Jag lagade kycklinggryta med ris och grönsaker till middag åt oss alla sju, för plötsligt så blev vi så många. Fem eller sju eller tolv eller...det spelar ingen roll bara det finns tillräckligt med mat, tallrikar, stolar och gott humör.
Jadå, det blev mat över till och med till följande dag då vi fick goda vännen P. på besök..
******************
Nu har jag inte visat något från Museu Familia Teixeira men det kommer troligen så småningom när jag har landat i vad jag upplevde där den här gången. För min del lade sig en viktig pusselbit på plats. En bit som är svår att förklara så jag behöver tänka till innan jag skriver något om den saken. Om jag gör det...
Någon kanske minns att jag skrev ett inlägg som heter När det "tar" så innerligt och djupt 1 nov-23 från mitt första besök på stället den 1 juli-23? Jag får se hur jag gör, om jag kan få till det, vilket jag tror att jag kan men det kräver lite extra innan jag åter tar er med till Museu Familia Teixeira. Varför jag vill göra det är för att det kan vara en god hjälp för andra. Ibland är det bra att få ta del av någon annans upplevelse och erfarenhet för att förstå sig själv och vad man får vara med om.
Ha det onsdags-bra!
Karin Eklund, Funchal, Madeira
Kommentarer
Härliga bilder hela vägen, det där paret och så den skäggiga damen; en härlig dag för er alla, det kan avläsas.
Pusselbiten som fallit på plats - jo, jag minns det där besöket på nämnda ställe - och det vore ju fint om du bestämmer dig att skriva om det❤️
Tänka sig, det ska gå till sig - det ska landa och göra någon vända ... spännande livet ...
Kram 🌞
Jättehärliga bilder från er dag tillsammman!
Kram
Så fina bilder från vad som hörs som en härlig dag!
exakt, lite grann så där som livet är...
Tack! Ja, jag har träffat skäggiga damen i Santana eller var hon nu håller hus.
Vi får se vad som händer vad gäller skrivandet. Jag vill göra det...
Livet är spännande, utan minsta tvekan.
Kram! 🥰
jag tycker också om tanken på att låta växa i det här sammanhanget. Viljan finns tydligen ..
Tack!
Kram
ja, verkligen och här finns det gott om den kraften
Tack, dagen var fin, utan minsta tvekan!
jag förstår det och jag kan räkna ut det där med villhöver och dig!
Oj, pion...tänk det finns inte pioner här. Fint att du har och kan visa, ser framemot den tiden igen.
Kram
Hur fantastiskt 🤩
Skäggiga damen 👍 Allt är sagolikt helt otroligt TACK❣️
Din ö är en upplevelserik ö 😃
Idag räknar jag skedar… eller jag har sovit fram tills nu 😅
Ha en fin onsdag 🤗 åsa
så var det för min del också den första gången jag köpte en julros i kruka. Sen planterade jag ut den och den blev bamsestor och är förhoppningsvis det ännu hos de nya ägarna. En underbar växt.
Exakt, här är krukväxterna stora, jag lovar.
Tack själv Åsa, det är en upplevelserik ö, jag blir nog aldrig fullärd här.
Jag tror att jag hjälpte dig vad gäller skedarna, för jag sov ovanligt länge i natt...
Ha det fint och räkna skedar när det känns så! Kram!
Kramar till dig!!
Jag ska försöka få till det på ett bra sätt, förståeligt sätt men du vet, det är svårt att ta på något man inte kan ta på ...Vet du Annika, jag tänker alltid på dig när jag ser hortensior, så du vet vem som är orsaken till varför du eventuellt nyser rätt ofta, haha..
Kramar till dig med!
ja, det hände en hel del på Pettas men det blev lugnt där så småningom. 👻
Så härligt det lät att samlas hemma hos er när regnet piskade på ute och äta kycklinggryta.
Kram
ja, jag tänkte lika som du...det såg verkligen ut så...
Jag gissar att den får ryka så småningom. De blir verkligen grova med tiden men man vet ju aldrig, kanske de bara borrar upp och hjälper den. Det är ju en pittoresk syn att se hur den växer.
Det var riktigt mysigt att komma hem igen och vara tillsammans.
Kram
Det är nog bara i Spanien och Portugal (inklusive Madeira) att man bygger en mur/ett hus runt ett träd/en buske. Det skulle nog aldrig hända här. Men himla roligt att se faktiskt:-)
tack! Ja, det där blåa i bakgrunden får jag ta en annan gång..vädret har vänt nu och varit riktigt tillmötesgående...
Så tänkte jag också, förvånat. Jag är inte lång men så där kort ...något stämmer inte men jag gissar att figurerna är till för ståtliga turister. Jag borde ha haft en pall med mig...
Ja, här tar man vara på fägringen och bygger hus åt den. Ungefär. 😊
Och vad trevligt ändå att ett träd får företräde framför en mur. Så gör man på olika håll i världen och senast jag såg det var i Brasilien, där man ofta låter människors murar och andra byggnader ta en omväg kring träd för att dessa så att säga har förkörsrätt.
ja, sköna vackra vyer...
Det är en fin känsla att se att man låter det levande få företräde..