Hoppa på tåget/ 47/ Marilyn Monroe

 Lokförare Åke, vill att vi ska ta Marilyn Monroe med oss ombord på tåget idag...

Även idag kändes det som att näää, nu ger jag upp, jag har ingenting att komma med när det gäller Marilyn M. 

Men mitt i allt så kom jag ihåg när min  pappa läste högt i Stockholmstidningen om att Marilyn var död. Hela uppslaget på två stora sidor handlade om henne.

Jag stod  hemma på trappan tillsammans med min kompis Kurre. Pappa satt på brunns-timran nedanför och läste högt för mamma. Stockholmstidningens stora sidor fladdrade i vinden. Våra öron fladdrade... Vi hörde att hon, Marilyn, dog under märkliga omständigheter, att hon kanske hade tagit sömnmedel men det fanns andra funderingar också. Tja, uppriktigt sagt så förstod nog varken Kurre eller jag vad det handlade om, vi var bara barn men våra öron blev stora som grytlock när mina föräldrar blev lite lågmäldare och då måste vi ju lyssna extra noga, då om någonsin, det vet väl alla. Vi spetsade våra unga öron.

De kända bröderna Kennedy var inblandade. Det var hett tidningsstoff på den tiden. Presidenten i USA och hans bror hade båda haft ett förhållande med M. samtidigt, sades det, skrevs det. Till och med i lilla Mariehamn engagerade man sig, haha. Själv förstod jag inte innebörden då utan först långt senare..

"Oj så skarpa kanterna är där och där är en bit borta. Pappa, det där borde fixas..". Praktiska Manda var med redan på den tiden. Fokuset på Marilyn och hennes död försvann. Det var betongtrappans skick som tog allas vår uppmärksamhet istället. 

Men jag visste att Marilyn var i ropet och hade varit det rätt längre redan, beskriven som en sexbomb och dum blondin. Stackars människa. Hon var en bra skådespelare också, senare såg jag filmer med henne där hon spelade väldigt bra. Då var jag några år äldre, lite klokare och tyckte att det var synd att hon fick epitetet sexbomb när hon egentligen var en seriös och bra skådespelare. Det kan man verkligen vara fastän man ser jättebra ut. Det där med dum blondin köpte jag aldrig..blond som jag själv var.😉

Marilyn

På Bio Savoy blev jag  bekant med den här bilden. Affischen var i  pastellfärger. 

Jag fick vara med och hänga upp affischer och svartvita fotografier i vestibulen medan filmen visades 

i salongen. Den var fullsatt när Marilyn var i Mariehamn😉

Nehej, där i salongen fick jag inte vara den gången. Jag var för ung fick jag veta. Filmen var barnförbjuden.

Självklart så ville jag vara därinne och stred för min "rätt" att få se filmen men t.om. jag måste lyda ibland. Pappa satte mig i arbete..

Jag stod på en stege, en sån där med två ben och pappa stod nedanför och räckte upp fotografierna åt mig och höll i asken med häftstift som jag skulle fästa fast dem med. Det gällde att hålla mig sysselsatt..

Den gången fick inte ens pappa vara med i salongen, haha..mamma körde ut honom. Nå, det var ett skämt dem emellan, han hade sett den hur många gånger som helst innan. Nu var det hennes tur ...

Jag minns att Marilyn sjöng. I wanna be loved by you, och någonting som lät som bobido eller så? Minns jag fel? 

I somras så fanns det många Marilyn Monroar i Jardim Quinta da Mâgnolia  och jag var där och tog foton av några av dem. 

Så varsågoda. Här kommer det Marilyn Monroe i parti och minut...

Bilarna får ni på köpet så att säga, men den röda behåller jag själv.                

De andra som brukar vara med ombord på tåget har jag länkat till här: 

Angelgirl; Anki; BP; Carita; Envanligman; Gilla; Hannaskrypin; Ingrid; LillaSyster; Lollo; 

Mammselen; NaltaNorrland; Ordodlaren, Paula; Professordeutsch;  Stefan; Susjos; 

Tantmammamatte; Tony; Znogge;  Åke; Äventyret Framtiden

Fortsättningen ser ut så här: '

 30 november: Ljus

7 december: Julbak, 14 december: Lucia, 21 december: Julbock. 28 december: Tomte

Jag avslutar med en färgsprakande bild med tanke på LillaSysters färgsprakande november. Självklart vill jag hjälpa till med att spraka.

 

En monarck landade på en julstjärna. Julstjärnan var vår grannes till för ett drygt år sedan, innan den togs bort. Död är den inte, den tittar upp ur den stenbelagda gången nu och då men så klipps den ner igen. Jag förstår det bra, den stora vackra julstjärnan som den en gång var, har grova starka rötter och lyfter huset som den har spridit sina rötter under. Växtkraften är stor, sprickor uppstår i huset. 

Monarckerna söker sig andra ställen att vara på men de fladdrar förbi oss dagligen.

                                         Karin Eklund, Funchal, Madeira