Hoppa på tåget/42/ Höstens nyanser
Lokförare Åke, kom via mig här i Funchal, idag igen, så jag kunde hoppa på tåget och skriva om höstens nyanser
Även här på Madeira känner man av hösten men på ett annat sätt än i Norden och på Åland, där den är mera påtaglig i skillnaden mellan sommar och höst, ja årstiderna är mera tydliga där än vad de är här av helt naturliga skäl
Så där ja, där åker jag iväg ! Tuff, tuff...ett av de gamla fotografierna som finns på muséet i Monte
ser ju rätt inbjudande ut eller hur, även om det är i svart och i vitt.
Jag vet inte vilken årstid det är på fotografiet, men låt oss säga att det är höst.
***********************
Höstens nyanser. Jag smakar på orden i rubriken och tänker att jag befinner mig i höstens tid på olika sätt själv, i mognadens tid, i erfarenhetens tid och jag tycker att det är en väldigt skön tid att leva i.
Spontant gick mina tankar till Höstvisa och Tove Jansson, ni vet Mumins upphov och författarinna.
Tove har fått stå för orden tidigare i mina inlägg men då på annat sätt. Idag låter jag hennes höstvisa varva höstfoton dels från Åland, dels från Madeira.
Höstvisa, text Tove Jansson,
Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.
Skynda dej älskade, skynda att älska, dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommaren slut.
Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna.
Du kommer kanske nån gång, förr’n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.
Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommarn slut.
Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.
Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommarn slut.
Tove Jansson tyckte själv att Höstvisa ska sjungas hoppfullt. Höstvisa blev mycket uppmärksammad och började fort leva sitt eget liv. Det har gjorts många tolkningar, ofta åt det melankoliska hållet. Man har vältrat sig i höstens mörker. Tove menade den inte så, hon tyckte inte att den ska ha tyngdpunkten i det melankoliska, utan tyckte att man ska sjunga den med en hoppfull underton, hitta en lätthet.
Så tycker jag också...ta fram det hoppfulla. När hösten är här är det dags att varva ner, att vila i stunden...snart svänger det mot vinter och vår..och så är sommaren här igen.
Vi som brukar vara med ombord, både regelbundet och mindre regelbundet har jag länkat till här
Fortsättningen ser ut så här:
26 oktober: Grill minne 2024
1 november: Vilt djur, 9 november: President, 16 november: Tändsticka, 23 november: Marilyn Monroe ,30 november: Ljus, 7 december: Julbak, 14 december: Lucia, 21 december: Julbock. 28 december: Tomte
En fin lördag önskas!
Karin Eklund, Funchal, Madeira
Kommentarer