Fjorton den fjortonde
Några foton ska bort igen innan de börjar "mögla" i arkivet. Vi har ju stor luftfuktighet här som ni vet😉"Bort" blir här på bloggen, så försvinner gör de inte, men arkivet blir mindre.
Här på ön någonstans ...jag minns inte var längre, dessvärre, men jag tycker att förfallet är väldigt vackert.
Nej, vi bodde inte i ett snett hus. Det var fotografen som var lite snedvriden den dagen, ok, inte bara den dagen...
Vi gick förbi dem då vi vandrade levada...sötnosar, men förmodligen uppätna nu.
Usch så krass jag är..
Kaninskinn, beredda, är så mjuka och fina, bra för ryggont etc.
Jadå, när barnen var små hade vi, min exmake och jag, kaniner och en av kaninerna åt vi upp.
Den smakade kyckling, ungefär och den var riktigt god.
Jag äter gärna kanin, jadå, här kan man få köpa sådana i köttdiskarna ibland.
Det är ju inte riktigt klokt men jag minns att jag lärde mig hur man kastrerar kaniner.
Allt har jag hållit på med också.🤨
Man skulle använda ett stövelskaft att lägga huvud och övre delen av kaninen i
medan operationen gick av stapeln. Hemska öde!
Nej, jag gjorde det aldrig..men jag lärde mig i alla fall hur jag skulle göra.
Jag tänker inte göra det om någon frågar, bara så ni vet!
Men jag kan lära ut konsten fastän jag tar jättebra betalt. Muito dinheiro muito!
De andra kaninerna gav vi bort. Det kändes bäst så just då. Barnen ville inte äta upp sina vänner
och jag ville inte kastrera pojk-kaninerna.🙄
Barnen fick en angorakanin igen längre fram, då de blev lite äldre .
Den åt vi inte upp däremot, den flyttade helt okastrerad till Lilla Holmens djurhägn,
dit vi kunde gå och hälsa på den med jämna mellanrum.
Hörde jag att någon suckade av lättnad? 😉
Uffe tog bild på mig en vinterdag när jag fotograferade någonting. Ett djurspår tror jag. Varg? Nejdå men i år kunde det vara det. De har varg på Åland. Varg har jag inte ätit😉däremot. Ett vackert djur, ett spännande djur som har det rätt svårt med att hitta revir där de får vara ifred. De hör inte hemma i människotrakter.
Madeiramössa, vantar, vinterkängor och tjocka pälshalaren hade jag på mig,jag var rejält påpälsad.
Nu går jag omkring i lätt linne och korta shorts dagarna i ände. Livet ändrar...
Ett av alla saltberg i utkanten av Santa Pola, Spanien hösten 2017...salt äter jag alla dagar..
Gråtrut har jag inte ätit, utifall att någon undrar. Jag tänker inte göra det heller..
Har man tur kan man få äta upp alla dessa goda "Amerikana"- vindruvor. Jag hade ingen tur, men jag köper gärna en klase madeiravindruvor i lilla Hortan nu och då. Goda, söta...ljuvliga.
I väntan på rätt buss. Har ni sett ett så vackert tak "busskuren" har? Bara för taket kan man sätta sig ner och vänta på bussen eller hur? Man behöver ju inte åka med, man kan ju bara vänta.. |
Kommentarer
Önskar en fin onsdag!
den är så vacker blåvingen, en liten fröjd för ögat. Tack, snälla du! Ha detsamma!
nej, allt hör inte till för min del heller att äta. Insekter är t.v. gränsen för intag, fjärilar med. Här äter man kaniner...och vi åt en av de våra vi också för många år sen..sen blev det sällskapskanin som gällde och det finns en liten Loki i dotterns hem som tassar på och är den sötaste lilla familjemedlem man kan tänka sig. Hos sonen finns det också sällskapskaniner..
Men som du själv skriver, det är en stapelvara här längre söderut i Europa, i flera affärer, liksom mycket annat som säljs över disk och vi som köper dem äter upp.
Jag önskar dig detsamma!
Ha det gött!
Kanin äter jag gärna, fast inte här, då man inte kan köpa dom fryst här längre. Men i Spanien äter jag alltid kanin bara jag ser rätten på matsedeln. Åsså lovar jag att inte tänka på att du har kastrerat kaniner - är du VET också, eller;-)
Tack! 😀
Ja, jag upplever också att kanin och kyckling på minner mycket om varandra i smaken. Tycker om båda sorterna...
Jag har inte heller kastrerat någon men jag har lärt mig hur man skulle göra...och tanken var att jag verkligen skulle göra det också men det blev aldrig så.
Lantlivet är nära naturen, men kräver förstås sitt.
Ha det gött du med!
tack!
Man skulle ju göra det utan bedövning, och snabbt skulle det gå men där blev jag tveksam...djur ska inte pinas. Man måste ju träna för att bli snabb..usch nej. Men jag vet hur man gör även om jag aldrig har gjort det. Förstår att det inte är något roligt minne.
tack!
Ja, kanin äter jag gärna också...det är gott! I Grekland är det också rätt vanligt med kanin på matsedeln. Troligen i alla Medelhavsländer och här också..
Jag kom aldrig så långt att jag började kastrera kaniner...men jag vet hur man ska göra men nej...