Axelvaddar....?

....eller vad jag nu ska kalla dem, de där som sitter på mina axlar och fungerar som samvetet som gör sig påmint nu och då.  I Norden brukar man säga att Luther sitter på den ena axeln och Jante på den andra. De två typerna har aldrig fått rum på mina axlar av någon underlig anledning. De har bara halkat av, glidit ner, fastän de har försökt att klamra sig fast. Jag har puttat ner dem..bort, bort, sjas, sjas! 

Däremot så tror jag att Luther skulle sätta sig där Vilda Matilda sitter, för han lär ha varit rätt vild och galen av sig han också. En riktig festprisse mitt i all det gudfruktiga. Sen får de där två andra, Snåla och Praktiska Manda ta hand om Jante. Om nu någon ska ta hand om de där killarna överhuvudtaget? 

Vi har klarat oss dem förutan tidigare så vi fortsätter nog så.. "Jag tycker att vi tjejer skippar dem per omgående innan de har fått fotfäste, så bort med Luther och Jante! Dem gräver vi ner...och därmed basta!" Ingen av axelvaddarna protesterade det minsta lilla när jag sade så, för en gång skull så var vi alla överens. 😉 

Den här duvan sitter lite upphöjd mellan axlarna

På högra axeln sitter de två som heter Snåla Manda och Praktiska Manda. På den vänstra axeln sitter Vilda Matilda. Hon står för det där busiga, lite småvilda, ja, ibland t.om. helvilda i mitt liv. Estet som hon är så ser hon allt det där vackra som jag vill ha, både mänskligt och omänskligt.  Hon kan spontant slå till precis när som helst, helt oväntat. När hon är med då kan vad som helst hända, då har jag liksom inget val, det är bara att hänga med när Vilda Matilda får övertaget och då har de där Mandorna ingen som helst talan de heller.

Vanligtvis så är det ändå Mandorna som har övertaget, fastän huvudet mellan mina axlar har lite grann  att säga till om ibland även om samvetena jobbar på så gott de kan för att huvudet inte ska tänka så mycket själv. Det blir liksom en tävlan mellan Matilda och Mandorna. De kommunicerar från öra till öra och ropar till varandra rakt igenom mitt huvud. Jag blir snudd på förvirrad och de små grå fladdrar på som dammtussar under sängen. 

Den här lilla tussen i dammen i Stadsparken får symbolisera dammtussarna under sängen

Glad i hågen åkte jag tillsammans med Uffe. och grannen R. till Leroy & Merlin för någon vecka sedan. Egentligen så fanns det inte i planerna alls att jag skulle fara dit tillsammans med dem, men jag eller om det var Matilda kom plötsligt på att jag behövde både det ena och det andra till Ceus-trädgårdstäppan. Oj, så jag kom igång bara av tanken på att köpa krukor, planteringslådor, fina långa bambukäppar, jordsäckar, en väggställning för bönan att växa på och så vidare.

Inte min bild och inte hemma hos oss, men skulle gärna få vara det.

Jag såg nog rynkan i U:s panna när jag tog en stor kundvagn på direkten "gud vad ska det hända nu då? Ungefär, att nu tömmer hon kontot ...( vi har gemensamt bankkonto) men jag låtsades inte om den där rynkan. Vilda Matilda var helt med på noterna just då, för hon tittade åt andra hållet hon också. Boa boa! Duktig flicka! Nu kör vi!

 

Männen drog iväg mot skruv, spik och slang...och mycket annat typiskt manligt

Jag rundade hörnen på två hjul i framfarten till trädgårdsavdelningen efter att jag hade gjort ett varv i badrums-och mattavdelningarna. Även sådana planer hade både Matilda och jag, vi tänkte köpa en matta till köket. När vi ändå var där på Leroy & Merlin.

Jodå, jag/vi hittade "min" matta men när jag vände på den och såg på prislappen så vaknade Snåla Manda till som av en snärt och fräste genast åt Matilda att "håll tyst nu du där på din front! Inte kan Karin köpa en liten äkta matta till köket för 278 €!" Praktiska Manda var genast med på Snåla Mandas tanke. "Tänk efter nu Matilda, vacker som dagen är mattan men en äkta sådan behöver det inte vara. Den ska vara lätt att tvätta och den är faktiskt onödigt dyr. Karin får den inte ens in i tvättmaskinen. En enkel liten billig lätthanterlig matta duger! Bara för att Karin får spunk behöver du väl inte få det du också, tänk till nu!"

Konstigt nog så tystnade Matilda eller rättare sagt hon hann inte ens säga något.  Hon satte sig ner och verkade lite avslagen och betänksam. Matilda och jag fick ge oss. Säga vad man vill om Vilda Matilda men hon är ett klokt samvete trots allt. 

Det är förstås lite sökt men kan killarna i Funchal, så kan jag också...Mandorna har rätt. 

Likadant blev det på badrumsavdelningen. Jag hittade inte något av det jag ville ha och även om det fanns vissa saker jag ändå kunde tänka mig att köpa så var Praktiska Manda där med en gång. "Men du , det där kan du faktiskt göra själv, sånt där kan du Karin!" och genast var Snåla Manda med på noterna. Jag insåg att Mandorna hade rätt. Jag misstänker att de är i maskopi med varandra. Nå, då var det bara Trädgårdsavdelningen kvar då. Full fart dit innan männen var klara med sitt. 

Matilda och jag var på hugget. Vi tittade på allt som jag ville ha. Men det var inte vår dag, det såg de där Mandorna till. "Den bönan behöver väl inte mera stöd än vad den redan har? Snart är allt skördat och uppätet, flera bönor är inte planerade efter den som är kommen från himlen (Ceus)".  Så tittade vi på krukor och olika långa lådor att hänga på räcket. Mandorna var framme igen. "Du har ju flera växter som ska planteras om och då får du tomma krukor". Ja, ni märker väl att det var de där två på högra axeln som kammade hem segern den dagen. 

När  jag drog den tomma vagnen mot utgången träffade jag på männen...De hade inte mycket i sin kärra annat än det de hade varit ute för att köpa, men de tittade genast nyfiket ner i min. 

Ingenting? Vad nu då? Är du sjuk? "Nej, nej...Snåla Manda och Praktiska Manda blandade sig i". Uffe såg helnöjd ut, kan ni tänka er. Jag antar att han är i maskopi med de där två Mandorna.  De tre mot oss två, Matilda och mig. 

Egentligen vill jag kalla Matilda till Matilde för det är så vackert det namnet, vackrare än Matilda men då vaknade praktiska Manda till och ropade att det går ju inte för sig för då rimmar inte vilda med Matilde, det måste vara Matilda. Så där är det hela tiden!  

R. tyckte att jag skulle låna ut de där Mandorna åt hans fru E. Matilda kan du behålla, tyckte han. 

Ett jättebra förslag som jag gick med på per omgående ! Jag vädrade morgonluft! "Ta hem Mandorna du så går jag ut på stan tillsammans med Matilda, då händer det saker, var så säker på det. "

"Matilda, Matilda", ska vi sjunga precis så där som Harry Belafonte gjorde

Matilda, she take me money and run Venezuela.
Well, the money was to buy me house an' lan'
Then she got a serious plan,
A-hey, ah! osv...

Apropå Harry Belafonte ja! Ja, det får jag ta en annan gång.

Har du som läser det här några axelvaddar, samveten på dina axlar? 

                                                Karin Eklund, Funchal, Madeira