Hoppa på tåget/ 30/ Moln

Idag tar Lokförare Åke oss med på tåget upp bland molnen, till destinationsordet  MOLN.

De andra som brukar vara med ombord i någon av vagnarna hittar ni hos Åke, bara klicka på länken så finns alla deltagare uppradade och länkade hos honom. Den som känner för det kan hoppa på när som helst, bara meddela Åke så att han kan fixa med bänkutrymmet. 

Jag har blickat ut över Atlanten och Ålandshav där molnen har hopat sig på himlen framför ögonen på mig 

Jag har valt att använda Tove Janssons och Karin Boyes ord om moln till mina bilder

    Atlanten
   
    "De hängde i oändliga rader i hundratal, den ena tätt bredvid den andra, så långt man såg
    skimrande brokad..."  ( TJ.)

      Atlanten

   " Lätta moln".... 

      Atlanten

    ...."av tyll och svandun"

På stranden till Ålands hav...

 " blommigt siden 

     Ålands hav

    ....och mörkröd sammet "

    Atlanten

"och överallt blixtrade paljetter i alla färger"


    Atlanten

    med snabba små glimtar som fyrljus..."  ( Tove Jansson slut) 


    Atlanten

Se de mäktiga moln, vilkas fjärran höga toppar stolta, skimrande resa sig, vita som vit snö
Lugna glida de fram för att slutligen lugnt dö, sakta lösande sig i en skur av svala droppar ( KB.) 

    Atlanten, Funchal

    Majestätiska moln- genom livet, genom döden gå de leende fram i en strålande sols sken
    utan skymmande oro i eter så klart ren, gå med storstilat, stilla förakt för sina öden.
    Vore mig det förunnat att högtidsstolt som dessa kunna lyfta mig upp, dit ej världarnas jäkt når
    och hur vredgat omkring mig än stormarnas brus går bära solskimrets gyllene krans omkring min
    hjässa ( Karin Boye, ur boken Moln) 


 Atlanten

                    Atlanten

    Ibland blir moln så törstiga. De sträcker ut ett sugrör och suger i sig vatten, så vattnet står i kaskader...
    Själv var jag glad för att jag inte var där tromben tog för sig av Atlanten...Vilka krafter det rör sig om.
    Jag stod på behörigt avstånd bakom fönstret här hemma och tittade på vad
    som hände ute på stora oceanen. På andra sidan gränden hamrade och slamrade man på som vanligt..

 Atlanten ligger nedanför till vänster i bild

                     Jag avslutar med en bild där jag, med röd ryggsäck, är på väg in i molnen, 
                     tillsammans med några bekanta legaliserade bergsguider här på Madeira.
                     Uffe tog fotot! 
                     Det var en magiskt fin vandring, ansträngande nog men fin, 
                     där vi tog oss fram på getstigarna i bergen som var guiden 
                     Josefinas barndomstrakter, där hon hade skuttat på sedan hon var en liten flicka..

                     Just det, vad gör bergsguider när de är lediga från jobbet?

                     Jo, de åker ut tillsammans och går på stigar de aldrig kan gå med vanligt folk...
                     De räknade inte oss till riktigt normala 😉 så vi fick komma med för att vi hade 
                     vandrat Encumeada och vandrat med Mârio på hans "inspektionsrundor" innan han tog ut
                     folk på sina legaliserade levada-vandringar. 
                     Han visste att vi skulle klara av att gå tillsammans med dem, med proffsen. 
                     Vi var hans försökskaniner brukade han säga till oss med glimten i ögat. 
                     Året var 2013

     Ålands hav

                    
                     Tack Mârio! I kärt minne bevarad! 💗 

                
                     
                   

                     Följande lördagar: 

    Augusti

         03.        Veteranbil
         10.        Ett annorlunda konstverk
         17.        Kapell
         24.        Tårta
         31.        Natthimmel, fenomen


                                                         Karin Eklund, Funchal, Madeira


 

Kommentarer

LillaSyster sa…
Oj, vilka dramatiska molnbilder du fångat. En del mycket färgsprakande =) Skönt att du stod inne när tromben drog I sig vatten. Ha en bra lördag.
Åke sa…
WOW!!! Jag tror du kom med facit på moln ;) Härligt framförda moln och text förstås. Så trevligt att du var med ombord :) Tack för länken också, bugar.
Men så bra tolkning på temat moln! Tack så mycket.
LillaSyster,
Att bo på öar är att bo aningen dramatiskt. Moln dras till öar, "sover" ofta över en natt innan de drar ut till havs igen. Ja, inte hade jag velat varit där ute då tromben blev törstig. Ha detsamma du med!
Åke,

Ska du säga som har Facit hemma hos dig😉. Kunde inte låta bli nu😁...men tack, stort tack!
Ha det gott!
Hannas krypin,

tack själv! 😊
Anonym sa…
Finfina bilder och texten helt passande 👍
Idag har jag hoppat på tåget 🚂 och studerar moln ☁️
Ha en fin lördag 👋/åsa
Guldkryckan sa…
Så underbara och vackra bilder av dessa moln, bra där.
Men visst får man vara van om man ska gå med proffsen på sådana leder, jag tror jag håller mig till spårvagnen. ;)

Ha en jättefin eftermiddag och tack för dessa bilder.
Åsa, tack! Kul, jag kommer till din vagn så småningom. Ha en fin dag du med!
Guldkryckan, tack!
Vi har vandrat åtskilliga kilometer längs levadorna här på ön, både svårare och lättare. Nu efter att Uffe fick sin stroke, tar vi de lättare. Huvudsaken är att röra på sig. Spårvagn gillar jag att åka också men här finns ingen, men jag har åkt i Göteborg och i Helsingfors...och i Lissabon. Kanske någon annanstans också, vete gudarna. Måste tänka och det orkar jag ju inte,
Ha en fin kväll du med och tack själv!
BP sa…
Fantastiskt fina molnbilder, dramatiskt värre. Det är inte ofta man ser så många "brinnande" himlar:-)
BP, tack! Brinnande himlar hör till rätt så ofta i ö-landskap..inget ovanligt alls. Nu är ju mina brinnande himlar från olika tillfällen och olika hav också förstås😊
Paula sa…
Ojoj, här kände jag en viss religiositet i alla vackra ord och bilder! Vilken fin samling, blir nästan stum! Men jag sticker ut hakan och bestämmer mig för en favorit, det blir bild nr 3 i hård konkurrens. Toves ord var kanonfina, beundrar den kvinnan mer och mer...Önskar dig en fin fortsättning på söndagen, jag har varit lite tårögd när Falutjejen Jenny Rissveds som kämpat med psykisk ohälsa kunde samla ihop sig och ta ett bron i mountainbike. Kram från pörtet
Paula, välbekomme! 😊 Tack!
Jag är själv väldigt förtjust i trean..den är magisk i sig. Tove var Finlands Astrid Lindgren , ungefär...
Visst blir man lite religiös nu och då och jag tror att det är livsnödvändigt på något sätt att våga, för det handlar ju mycket om att våga, att ta in Alltet!
Kram från gränden!
WOW... Det var fantastiskt fina bilder och att se alla dina med moln och sol upp/nedgångar samt tyfoner som härjar ute till havs! Ja där slog du de flesta på läckra bilder, må jag säga!

Jo just det.. Mitt inlägg ligger ute, det står en förklaring i det inlägget vad som hände igår.. :P

Ha en underbart härlig vecka!
Kram
Angelgirl,
Tack!
Tack igen, då ska jag komma över till dig och läsa.

Ha detsamma du med!
Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Öronbedövande