"Feriado, feriado!"


"Feriado, feriado"!  ropade plötsligt Melissa till när vi hade portugisisk lektion senaste fredag. Jag som sitter närmast henne tittade upp, de andra också, för så brukar hon inte bete sig varje dag. "Feriado segunda-feira! " Jag förstod att det var Portugals nationaldag hon jublade över när hon plötsligt hade upptäckt att det bakom söndagen hägrade ytterligare en ledig dag. Tre dagar ledigt! 
Feriado betyder helgdag, segunda-feira, måndag. Glädjen var förståelig, hon har många lektioner varje vecka och dagarna blir långa.  
Mig gav hon dagens rubrik utan att hon visste om det.😊
 
 
Själv hade jag redan lagt in alla de här historieberättande majolica-tavlorna från den vandring jag gjorde tillsammans med min dotter i Monte Palace Tropical Garden den 1 maj och börjat förbereda dagens inlägg med tanke på Portugal och nationaldagen. Jag är en alltför "ung" portuguesa ännu, jag vet alltför lite men att bara rada upp historien under några hundra år kändes lite "torrt", fastän Portugals historia är allt annat än torr och majolica-tavlorna är rena konstverken. Portugal är det äldsta landet i Europa så det krävs en hel del läsning från min sida innan jag vågar påstå att jag ens kan lite grann om landets historia. Men så fick jag en idé..Varför firar man Nationaldagen just den 10 juni? 

  
Någonstans ska man börja
Orsaken till att Nationaldagen är just idag den 10 juni är för att man samtidigt hedrar Luís de Camões´. 
Han dog den 10 juni 1580. Jaha, och vad gjorde en sådan man då? 


     Luís de Camões föddes antingen i december 1524 eller i januari 1525.
     Han föddes antingen i norra Portugal, eller i Coimbra eller i Lissabon. Här får man tydligen 
     kasta slant...😉De facto så spelar det ingen roll var han föddes, huvudsaken är att han föddes. 

     Han studerade i Coimbra och han var en portugisisk författare, samt släkt med Vasco de Gama. 
     Han räknas till Portugals nationalskald och jämförs med Homeros, Vergilius och Dante.
     Inte illa alls, karln kunde tydligen skriva. 
     Han skrev en ansenlig mängd lyrik och dramatik, men är mest känd för sitt epos Os Lusíadas
      ( Lusiaderna) Vid det här laget började jag ana anledningen till datumet för nationaldagen.


      Mitt i allt så blev Luís de Camões mycket intressant. Man vet inte så mycket om hans liv egentligen, 
      men han var förstås son till sin far Simão Vaz de Camões och till sin mor Anna de Sá e Macedo
      och familjen kom från norra Portugal. 
      

                   I Coimbra studerade han humanistiska ämnen...man tror så i alla fall
                   År 1542 flyttade han till Lissabon och levde loppan eller som man också kan 
                   kalla det, ett bohemiskt liv. 
                  I det här skedet av mina studier av honom tyckte jag att han bara blev intressantare😉
                  En bohem är alltså anledningen till Portugals Nationaldag ? Portugal överraskar
                  mig alltmera men på ett positivt sätt. 


                    Som ung stred Luís emot morerna och då förlorade han ett öga..
                    Que destino!/vilket öde att vara författare och bara ha ett öga.


Temperamento! Jag har lärt mig att man kan lägga mento, mente och menta  i slutet på många portugisiska ord och så blir det rätt..😉Nå, ett sidospår som inte är helt tillförlitligt ens

Men tydligen hade han temperament för han stack en kniv i nacken på en statlig tjänsteman
( skatteindrivare? min fundering bara) och för det fick han sitta i fängelse år 1552 -1553,
då han frisläpptes under villkoret att han skulle tjäna kungen i Indien. 
Han måste ha haft bra kontakter... 😏 


Han var nog lite vild av sig bohemen, för väl i Goa i Indien, fängslades han på nytt för obetalda skulder
Där studerade han den lokala kulturen,  men det framkommer inte om det var i fängelset eller utanför. 
Om han överhuvudtaget nådde kungen i Indien är ett stort frågetecken, för snart tog han värvning i militärexpeditionerna till Röda havet.


                     År 1558  påbörjade han återresan hem och då hade han utnämnts till officer, 
                     (raskt marscherat!) men led skeppsbrott i Mekong. Han överlevde genom att flyta
                     på vrakdelar och han lyckades rädda sina manuskript men hans kinesiska älskarinna 
                     drunknade. Sarkastiskt ja, men lite roligt att läsa så här långt efteråt...vad gör man inte 
                     för sina manuskript? 😉 Det framkommer inte om han ens försökte rädda henne.
                     Älskarinnor finns det gott om, men manuskript skriver man bara en gång, kanske med 
                     gåspenna på den tiden? Vattenfast bläck? 🤔
       

Vart han flöt på vrakdelarna har jag inte lyckats ta reda på, jag undrar också hur han kunde hålla manuskripten torra, men så småningom kom han tillbaka till Portugal. ( år 1570)
Då glödde pennan tydligen för två år senare gav han ut Os Lusíadas. 


   Kung Sebastian, som hade beskyddat Luís stupade, så Luís sista år framlevdes i största armod. 
   Han avled i Lissabon år 1580, 56 år gammal. 
   Idag firar Portugal sin nationaldag 444 år senare men med början från den 10 juni 1935.
  


Naturligtvis så är det inte för ett förlorat öga i kriget mot morerna, inte knivsticket i nacken på tjänstemannen, inte fängelsetiderna, resan till Indien, militärlivet och Röda havet, inte skeppsbrottet
som ligger till grund för den här dagen utan för hans epos Os Lusíadas.


Det här öppnar nya dörrar ...

Os Lusíadas ( lusiaderna) har fått namn efter den fiktive Lusus, som enligt legenden kom till Portugal tillsammans med Odysseus och grundade landet, som Lusus kallade till Lusitania. 
Portugiserna kallas därför till lusiaderna i poetiska sammanhang.

Luís de Camões berättar om Vasco de Gama och de andra portugiserna som seglade runt Godahoppsudden och därmed fann en ny farled till Indien. 

Det läste jag sedan om i småskolan fyrahundra år senare och tänk ändå hur livet är, nu vet jag plötsligt vem som berättade det och vem de Camões är. Os Lusíadas nämndes då...
Jag har haft en anknytning till eposet utan att ens förstå det.  Det visste jag inte då , då stapplade jag på med alla ord som skulle läsas högt, ljudas, skrivas... Nu sitter jag där igen och gör detsamma men på portugisiska, översätter och letar mig fram...har roligt.

Först trodde jag att det var för 444 år sedan man började fira nationaldagen men igår kväll när vi var bjudna på middag berättade värden, som är portugis, att det var år 1935 som man firade nationaldagen första gången den 10 juni.

                    
                    Livet går i cirklar..
                    Luís de Camões syfte var att skriva ett verk som kunde mäta sig med andra länders
                    nationalepos. Eposets berättelse sträcker sig över flera århundraden, det är ett verk om
                    övergången från medeltiden till modernare  tid.
                    

                     Luís de Camões började skriva eposet år 1550 och blev inte klar förrän 1572 ungefär..
                     Det var nog väldigt bra att han räddade manuskripten då han led skeppsbrott...
                     fortfarande förstår jag inte hur han klarade av det. 
                     Hade han manuskripten i en låda på huvudet? Kanske inlindade i segelduk? 


Verket som så betecknar höjdpunkten i Portugals gyllene epok och huvudpersonen i verket är den portugisiska nationen. 

Naturligtvis så ska Nationaldagen i Portugal, Lusítania firas idag den 10 juni


                       Nu förstår jag valet av Nationaldagens datum...


                     Ja, behöver jag säga att jag absolut vill läsa eposet. Men inte nu, utan när jag 
                     har tagit mitt viktiga certifikat någon gång i höst. 
                     Sen hoppas jag att eposet ska gå att läsa lite snabbare än vad det gjorde att skriva det. 


                   En liten udda sak. Luís de Camões har fått nedslagskratern Camões uppkallad efter sig 
                   på planeten Merkurius..
                   Undrar om han känner till det? Skulle han gilla det? Tala om att göra avtryck!
                  

                  Nu har jag nått den sista majolica-tavlan här i inlägget och ingenting av vad som står på 
                  den och alla före, har jag gjort något större väsen av men mitt i allt så börjar jag 
                  "bena" av tavla för tavla med sina historier. 

                 
                   Jag har alltid gillat historia och jag har till all lycka haft mycket bra lärare hela vägen 
                   från småskolan och uppåt..
                   De var engagerade, de deltog i olika krig, de red genom klassrummet, de sköt med
                   osynliga muskedunder, spanade efter sjörövare och så vidare , så vidare. 
                   De fick oss elever med in i historien. Åtminstone en viss Karin hängde på...

                   Väl hemma från skolan igen fortsatte det. Min mor var lika intresserad som jag var
                   Vilka kvällar vi hade framför historieböckerna! Lite poesi hann vi med också
              

                   Tja, jag har skrivit historia jag också just nu. 
                   En lång sådan om bohemen de Camões som blev Portugals nationalskald
                   och därmed upphovet till att nationaldagen firas just idag..

                   Parabéns Portugal pelo Dia Nacional! 

             


                                             Karin Eklund, Funchal, Madeira
                 
                  

Kommentarer

har firat olika nationaldagar med lämplig mat, men inte portugisiska
Tror jag skrivit det här hos dig förr men upprepar mig: portugiser kan verkligen det där med kakel!
Hanneles bokparadis
Jag vet faktiskt inte hur man äter och vad man äter här när man firar Nationaldagen. Nu fick jag något nytt att ta reda på. Hemma på Åland brukar regeringen bjuda på Ålandspannkaka åt folket.
Klimakteriehäxan.

de KAN, verkligen KAN.
Anonym sa…
Hejja Portugal och Grattis på dagen 🥂
Sådan härlig historia 👍 klart ner fängslande att hålla sig flytande på vrakdelar än att gömma sig i ett vagnskada med halm,
Skönt att han klarade av att få till sitt litterära mästerverk.
/åsa
Åsa,

tack, jag tackar för Portugals del!
Javisst är historien kul på sitt sätt.
Haha, tänker du på Gustav Wasa nu...
Ja, det var bra att han klarade mästerverket!
Ha det så bra du med!
Karin
Paula sa…
Men jisses, det var en annorlunda orsak till att fira nationaldagen tycker då jag som bara tänker på krig och självstädnighet och dylikt. En fascinerande historia om en märklig man kan tyckas. Har aldrig hört talas om hans mästerverk, jag tyckte det lät som en bergskedja. Nu har jag skummat lite i texten då jag är lite stressad för ögonblicket, hoppas du ursäktar. Tänkte ta en ny läsning nästa gång jag tittar in hos dig. Hastalavista!
LillaSyster sa…
Hoppas att du har firat ordentligt =)
Paula,

ja, inte sant men logiskt när det kommer till kritan. Han skrev eposet om Portugal så...
Och det finns många krig på rad ...jag ska nog läsa allt när jag har studerat färdigt. Jag hörde ju talas om eposet redan i småskolan men vad skulle jag förstå då..inte ett jota. Nu bor jag i Lusitania på en ö i Atlanten. Livet det livet...
Jag i min tur tänkte på ett fartyg i början av 1900-talet. Stressa lugnt. Kram och hastalavista!
LillaSyster,

nja, jag läser portugisiska 😁🥳
BP sa…
Är inget direkt fan av historia, däremot bara älskar jag dina bilder. Kakelmålningarna ser ut som frimärken på något sätt. Otroligt läckert!
Sedan tycker jag att det är riktigt "logiskt att "feriado" betyder helgdag (typ ferie), däremot är "segunda-feira" väldigt ologiskt för måndag. Om man inte räknar söndag som första veckodagen och måndag för den andra dagen i veckan...;-)
BP,
Kakelmålningarna är stora frimärken, ca 1.5 meter x 1,5 meter. De är fantastiska.
Segunda-feira är andra dagen i veckan här. Katolikerna börjar med vilodagen. Även inom Kristen-Samfundet tänker man likadant. Man börjar med vila och fest, sen kör man på i arbetets tecken.
Susjos sa…
Wow , dessa kakelmålningar!!!
Ha en fin start på veckan!
Kram!
Susjos,

ja, de är jättefina!
Tack detsamma, kram!
Annika sa…
På tal om nationaldagar och så ... yes, kul att veta lite om dess bakgrund. Lite udda så där :-)
Firar den amerikanska när vi är här och gillar det.
Den svenska vet jg inte riktigt hur jag ska fira, haha.
Men den 6 december tänder jag två ljus i fönstren härhemma.
Lediga dagar är alltid välkomna.

Säger som alla andra idag---KAKLET! WOW!!

Kramar!
Annika,

ja, lite oväntat om bakgrunden var det för min del. Men kul att veta.
Det är lite knepigt med den svenska, jag vet.
Den 6 december tänder vi ljus också.

Ja, KAKLET, är WOW.

Kramar!
christian sa…
Ojojojojoj....å jag som trodde att orsaken till Sveriges nationaldag (vilken det nu är) var aningen udda, men det här slår väl det mesta, men, å andra sidan är det ändå något som är värt att minnas.
Å så alla dessa fantastiska kakelkonstverk!
P.S. Imponerande hur du jobbar med dina studier, hoppas det går bra ända fram!
christian,

ja, det är lite ojojoj...t.om. landets president talade om de Camões i sitt tal till folket.
Tack för lyckönskningarna, det känns välbehövliga!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio