ioiô/ojojoj-atjooo!
Ungefär så, känner jag mig just nu. Tanken var att jag mera eller mindre skulle virvla in som en yster och glad vind här i bloggvärlden igen efter mitt lilla blogguppehåll, men shit happens. Ett sjö-scoutvirus från Lidingö, Stockholm har däckat mig. Här lever jag i världens välmåga utan att ha haft varken corona eller annat i förkylningsväg på flera år men så kommer det där viruset med den efterlängtade dottern då hon steg ombord på planet hit till oss...Hon hade dagarna innan varit ledare på ett scoutläger i Sveriges avlånga land och förskaffat sig smittan av snoriga sjöscouter. Väl landad här så slog det till det där viruset från Sverige. Något som golvade mig rejält. Jodå, jag är på gång igen, så envis är jag men jag är trött så in i baljan. All energi jag kan uppbåda går till det portugisiska språket, lite tvätthäng på terrassen, lite matlagning men inte desto mera än så just nu. Jodå, Uffe är ännu mera golvad än vad jag är...här sympatiserar vi med varandra, må ni tro. Men ont krut förgås inte så lätt...
Men hur som helst så hoppas jag att ni har förståelse för att jag är så tråkig som jag är när jag inte tittar in till er så som jag brukar. Jag kommer i sinom tid men då när jag har hämtat krafter igen för att kunna koncentrera mig på vad ni har skrivit.
I stora drag så här långt kan jag berätta att jag har haft toppendagar med min dotter. Det är bra att bli en ung mamma, när dottern blir äldre så har hon nästan blivit lika gammal som sin mamma...märklig är företeelsen men så känns det. Vi blir som ett par systrar även om jag alltid kommer att vara mamman.
Och bra var det förstås att mamman fanns här och kunde ta hand om den där förkylda dottern. När varken piller eller annat hjälpte tog mamman till häxkonsterna som hon brukar. Ner med patienten i sängen, på med varma yoghurtomslag på bröstet, ungefär så där som när man radar ostskivor på varandra, plast på det och så varma täcken över alltihopa, flera lager. Sen låg det där livet som kom till världen via mig och sjöng "Burning Love" a´la Elvis Presley...och givetvis så måste ett par svarta glasögon på. Jag brukar inte visa foton av mina nära och kära men en liten hämnd ger jag mig på för viruset som tog över här hos oss på grund av scoutledaren...
Själv lägger jag mig snart ner precis som kaninen här ovanför
Hav förtröstan, jag ska snart komma in här igen och visa foton från blomsterfestivalen, från våra trädgårdsvandringar, strandpromenader etc....någon levadavandring blev det däremot inte och det är virusets fel. Lite RIM blir det också.. Men det kommer flera dagar i öster om livet vill.
Nu vet ni varför jag är så inaktiv...jag bubblar av iver att skriva och berätta men då ska den där orken också finnas till. Nu over and out...vila, vila gäller.
Allt gott !
En förschyld Karin Eklund, Funchal, Madeira.
Kommentarer
Krya på dig/er!
Och så har vi pollenallergier och norovirus.
Men skam den som ger sig. Vi kämpar på!
Och kry på dig!
Krya-kram från pörtet
Fint iaf att tå tå om dottern några dagar.
Eller systern. Krya på er
Håller alla tummar och tår att du och Uffe återhämtar er snart. Ta det lugnt, riktigt lugnt. Nuförtiden tänker jag "Corona" trots att det är ett tag sedan med pandemin, men...
Många krya-på-kramar:-)
Med hopp om snabb tillfriskning.
Hoppas ni återhämtar er snabbt, ha det gott i övrigt. 🙏
Kram och krya på!
Krya på dig och hoppas du får njuta mer av dotterns närvaro.
Krya på er allihopa
Kramar från Malin
/Bloggblad
ja, det var verkligen en elaking det där scoutviruset. Tydligen alltid redo. Vi är på bättringsvägen nu..
Tack snälla!
sånt händer och vi är på bättringsvägen...
Yoghurtomslag är toppen...jag har några häxmetoder jag brukar ta till..
Tack, så skönt att veta att ni finns kvar!
ja, vi kämpar på, vi kämpar på...Lycka till med din kamp!
ja, tack! så mycket jag bara kan !
tack! Vi däckade turvis, först dottern, sedan jag och så Uffe på det...
Ja, visst är det så, vi blir som systrar. Så upplevde jag det med min egen mor också.
Det är lite omvänt nu för tiden. Min dotter försöker fostra mig men med dålig framgång, haha...men kul har vi...
Kram från gränden!
femfemman,
sjöscouter ska man inte leka med...de är tuffa de, t.om. deras spridda virus. Nej, ingen kände till den förkylningen, den bara kom över dem alla, så där bara.
Ja, det har varit jättejättefint att få rå om henne.
Tack!
det huserar här på ön också och jag är inte den skyldiga. Det fanns här redan tidigare och nu är många sängliggande i detta influensavirus.
Trötta är vi men på bra bättringsväg.
Tack snälla!
nu börjar det bli mindre synd om mig 😉, men tack för din omtanke, den värmer gott och bränner bort det som inte ska finnas i mina lungor. Så var det inte tänkt men vi fick fina dagar tillsammans ändå. Ingen corona alls, men ett elakt influensavirus fick vi...tack och lov så har vi tagit influensasprutan. Det kunde ha varit värre. Ont krut ...
Tack för kramarna, sänder några tillbaka utan att de smittar
Ja, visst hade vi otur men vi har varit tillsammans och vi har haft det bra
Tack vi är på bättringsvägen. Jag har tänkt massor på dig, hoppas att du har känt det ända till Ängelholm. Kramar!
förkylning kan jag vara förutan hela året om. Jag har också klarat mig bra under flera års tid, så det kändes märkligt att bli "drabbad". Visst är det så, mat ska det vara osv...och vi klarar det ju, det starka könet som vi är trots att vi nästan har huvudet under armen...det ligger i generna, absolut. Karaflunssa, ja, det sade man på Åland också. Vi är ordentligt på G nu även om vi fortfarande är småhängiga.
Har du knäskydd ? Var rädd om knäna...ska fundera på digitalishistoria...vi hade ju rätt många sådana i Geta. Gulvit hade jag...ska titta igenom mina fotografier.
"förstog nog" 😉
nej, absolut inte...
Tack snälla!
ja, de är usch, det är ju inte längesen som du också låg sjuk. Tack, vi är på bättringsvägen, men det tar sin tid.
🙏
ja, ibland blir man drabbad men bra går det likväl och vi har haft fina dagar tillsammans med dottern.
Tack snälla! Kram!
tack sent omsider. Är på benen igen. Vi hade det fint med dottern. Att viruset hoppade på henne var förstås oväntat men sånt händer. Tack och tack detsamma! Kram
ja, men sånt här händer.
Tack snälla och vi fick njuta ordentligt tillsammans med dottern. Ha det bra Lena!
det har varit jobbigt men är mycket bättre nu. Vila gäller...vi hade tio fina dagar tillsammans även om vi hostade i kapp ett tag. Ja, barnen hinner ifatt en på ett märkligt sätt.
Tack snälla!
Kramar!
vi är på bra bättringsväg alla, dottern är frisk, vi är nästan friska. Tack!