På konstrunda med tolvåringen, del två

Då vandrade vi vidare, 12-åriga Wilhelm och jag, längs Rua Santa Maria i Gamla stan här i Funchal för att betrakta de vackra dörrarna och lite annat smått och gott. Vi började vår vandring i förra inlägget.

Välkommen med! 

"Men så fiffigt", tyckte Wilhelm, "att de har målat dörren så där och låter öppningen gå upp rakt över hennes näsa och mun."  Där gick våra åsikter isär helt plötsligt, för jag, hans mormor, hade helt andra tankar. "Kvinnan på dörren ser så kluven ut", tyckte jag, "konstnären borde ha låtit hennes ansikte ha varit helt utan en dörrspringa mitt i." En liten diskussion uppstod mellan ung och äldre. "Men då måste hon ju luta sig bakåt och hur skulle det se ut då?", undrade Wilhelm som gillade denna kluvenhet mycket bättre än vad jag gjorde. Vi hummade på lite grann och gick vidare. Men visst hade hon kunnat luta sitt ansikte undan dörrspringan eller hur? ;)

"Den där är kul"!,sade W. Jag å min sida funderade om jag skulle spara fotot till en Skyltsöndag men beslöt mig för att låta bli. Det var ju Wilhelms konstrunda det här där jag var med som fotograf och sällskap. "Ta foto mormor!" Sagt och gjort...


Toka de baco, det låter nästan som en ordlek av tobak på annat språk men betydelsen är att det är här Bacchus, vinguden bor, ungefär.  Hans håla...Rätta mig gärna om jag är helt ute på villovägar, det händer att jag är det nu och då när det gäller det portugisiska/madeiranska språket.


Sen ledsnade 12-åringen på dörrar helt plötsligt och så dök han in i en liten galleria av något slag och jag efter,  där vi såg på konst i stort och i smått, men det gick med sådan fart just då så det blev inte flera foton än det här. Undrar var han har tankarna där, just då? Något grunnar han nämligen på...
Nå, vi drog vidare igen ut på gatan....



Det var inte slut på dörrarna när vi kom ut på gatan igen men kanske att vi som betraktare började känna oss lite trötta.Vi hade ju varit och tittat på annat redan innan vi började vår konstrunda längs rua Santa Maria. 
De sista fotona är av muralkonst, en väggbård mellan dörrarna som jag måste dela i många foton för att alls få dem med i inlägget. Framför bården var det fullt av folk och dem var vi förstås inte intresserade av att få med på bild, varken Wilhelm eller jag, så ...ja, ibland måste man vara praktisk.

Sen fick den unge herrn för sig att det var dags att söka något ställe där de sålde drakfrukt. Jag å min sida tyckte det var dags för lunch i Stadsparken, vilket det blev men också inköp av drakfrukt och annan frukt innan vi vände hemåt igen mot den väntande läxläsningen. 
 

Tack för att ni har varit med tillsammans med Wilhelm och mig på vår lilla konstrunda i Gamla stan. 

Copyright:Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

Tove sa…
Wow! Rakt av, inget under inget vid sidorna inget över ...jag är i spagaten nu 👀👏💕 Den första bilden med kvinnan där och erat prat, bara så fiiint. Underbart Karin och W!!
Kram
Tove i spagat! :)
Tack,tack säger Wilhelm och jag!
Kramar!
BP sa…
Tusen tack att jag fick följa med på din och Wilhelms konstrunda.
Vad gäller det delade ansiktet av kvinnan i första bilden så tror jag att jag förstår vad konstnären menade. Han ville åstadkomma en slags spegelbild av kvinnan. Men då borde h*n ha målad kvinnan rakt framifrån, så att hela kroppen hade varit en spegling. Men det gjorde han inte...
Konstrundan var hur fin som helst. Även tavlorna i gallerian gillas, speciellt de runda - så coolt. Villhöver jag en?! Absolut;-)
BP,

villhöver är ett underbart ord, tack för det! :)
Tack för att du har vandrat med Wilhelm och mig . Jag antar att det är precis så som konstnären har tänkt sig det...men kanske inte lyckats fullt ut i alla fall men allt sitter i betraktarens ögon och Wilhelm tyckte att den var hur häftig som helst.
Jag hittade lite konst till som vi "besökte" men det får komma lite senare någon gång.
Ditte sa…
Väldigt trevligt och roligt att följa med både på gårdagens konstrunda och dagens. Väldigt fina bilder.
Och just att prata om bilderna en ser, för ibland ser en ju helt olika saker i dem. Inte minst kvinnan här som var tudelad. Tänkte också på en spegelbild men så blev det ju inte. Jag had enog lutat mer åt din tankevad gäller bilden.
Intressant också att titta in i gallerian. Där fastnade jag också för de runda tavlorna. Kanske är det brickor.
Ser fram emot mer.
Kram
Åke sa…
Konst kan ju vara konstigt liksom... men kvinnan tycker jag hade sett bättre ut om hon varit på ena dörren bara... men det är ju min tolkning. Ansiktsuttrycket var svårläst, där vågar jag absolut ingen gissning på.
Ditte,

tack för det! :) Konst är roligt att diskutera, att ventilera, precis så man gör med böcker man har läst. Jag tänkte faktiskt inte alls spegelbild i det här sammanhanget utan hakade upp mig på det kluvna uttrycket hon har i sitt ansikte, Wilhelm var av helt annan åsikt.
Jag ska besöka det lilla galleriet igen när jag inte har en gullig kille med mig med fart under galoscherna. Det fanns mycket fint att titta på där.
Kram!
Åke,

ja, absolut så kan konst vara väldigt konstigt. Vi har nog ungefär samma tolkning, ansiktet borde vara helt, dörrspringan kunde ha gått genom hårsvallet på ena sidan eller så. Undra på att hon är svårläst, det skulle nog jag vara också om jag hade en dörröppning mitt i ansiktet ;).
Det blir ju väldigt fint med dörrkonsten som lyser upp de trånga gränderna i gamla stan. En utmärkt aktivitet att göra med barnbarnet tänker jag :)
Gunnel sa…
Tack för mail och hälsningen på min blogg. Hoppas allt är bra med dig. Kram
Trevliga bilder på coola dörrar.
Karin sa…
Nämen om den där dörrkvinnan hade lutat huvudet åt sidan, så att det hamnat på ena dörrhalvan – då hade hon ju blivit halshuggen varje gång någon öppnar dörren! Hellre kluven än halshuggen (gammalt liberalt talesätt).
Annika sa…
Vad läcker hon ÄR den där kvinnan. GILLAR verkligen.
Jamen ja, jag tycker också att konstnären kunde ha låtit hennes ansikte vara på en dörr istf att klyva henne. Det hade kunnat bli hur snyggt som helst på så sätt också. THAT being said, hon är COOL som hon är. Riktigt snygg.
Älskar dörrarna, Vintage bar är ju också så fin.
Ja, det kan bli lite tröttande med konstrundor och gallerier ibland. BRA att ta det hela pö om pö.
Supermysigt att hänga med dig och Wilhelm på era rundor runt stan.
Stor kram från mig!!
Märtha sa…
Och jag undrar förstås vad som finns bakom den röda kvinnan! Vad ser man om man öppnar dörren? Men, hellre kluven än halshuggen anser jag också. Ytterligare undrar jag om tolvåringen precis längtade hem till läxläsningen... Den gamla pedagogen undrade faktiskt över skolans förhållningssätt, det är inte lätt att förutsäga exakt vad som görs under en tvåveckorsperiod, vad som skall jobbas in. Å andra sidan finns ju de moderna hjälpmedlen nuförtiden. Brås han på mormor är det ju inga problem, förstås"
Anna i Portugal,

det tyckte ju mormor också; en utmärkt aktivitet och en legal anledning för henne att svira ut på stan och vara sällskapsdam och fotograf :)
Gunnel,

så jag har tänkt på dig och tänker på dig! Återkommer på mejl ...
varma kramar!
En vanlig man,

tack! Dörrarna är coola, så sade Wilhelm också :)
Karin,

men hon kunde väl ha lutat en del av kroppen också, så skulle hon inte bli halshuggen! Å andra sidan så skulle det ju vara häftigt på sitt sätt det också. En återkommande halshuggning...
Undrar vad man är när man säger så rent politiskt, inte liberal förstås men har du någon aning? ;)
Annika,
Så kul att jag har någon som håller med mig också och inte endast med Wilhelm, haha...med lite fantasi så skulle hon ha kunnat ha ansiktet på ena halvan, utan att hon skulle ha blivit halshuggen. Hon är snygg, absolut, ser lite glädjeflicka ut...får man säga så ;)?
Nu är det sagt i alla fall.
Det kan bli för mycket ibland och andan går ur en, så paus är nödvändigt. Tack Annika för att du hängde med oss.

Stor kram!
Märtha,

jag vet inte säkert vad som finns bakom henne, spontant tänkte jag bordell men troligen är det en restaurang av något slag. Jag får nog göra en avstickare mot det hållet närmare kvällen till och kika in.
Äh, lite halshuggen kan man väl vara tycker jag.
För att tolvåringen skulle få komma till Madeira och oss så krävdes läxläsning från skolan. Här ägnade vi många timmar åt alla möjliga ämnen under tiden han var här. 1 vecka handlade det om, den första skolveckan på skolåret. När vi hade klarat av hur många uppgifter som helst så damp det ner ännu flera...och när han kom hem så blev det läxläsning igen för hans del under helgen innan skolveckan som började på måndagen. Lite brås vi nog på varandra, både vad gäller läxläsning och att försöka komma undan den ;) Det finns ju så mycket mera roligt att ägna sig åt också men ja, det gick rätt bra.
Paula sa…
De pyttesmå målningar är imponerande, att fixa till dem i så små format! Den delade danserskan, ja vad tycker jag? Lite knäppt blev det, men mig störde det inte.LP-skivan var läckrast av alla, ett så tydligt budskap!
Helgkram från pörtet
Paula,

ja, de är verkligen imponerande och jag ska gå på liten konstrunda dit igen, ge mig tid och uppleva. Lite knäppt är ju ett bra uttryck, för visst är det lite knäppt. Jag vet inte om det stör mig heller men helt överens med konstnären är jag inte. LP-skivan är fin, håller med!
Kram från gränden!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio