Veteranbil nr 11 o 12


    Måndag betyder veteranbilar här på min blogg så länge "lagret" räcker.

    En av de sista dagarna i juli i år var Uffe och jag till Jardim da Quinta Magnôlia här i Funchal, 
    för att beundra de fina veteranbilarna som fanns utställda där. 
    Den yngsta av de ca 30 bilarna var från år 1939, så ni förstår att de var
    sköna för ögat och sinnet. 
    Riktigt vackra veteranbilar med andra ord.
    Idag visar jag två av de sköna pärlorna.

   
   
    Veteranbil nr 11.

    En Rover från år 1929, modell 10/25 Sportsman Coupé
    blev beundrad av oss från alla håll och kanter
    I det här fallet fick vi kännedom om att ägaren heter Francisco Galhanas
    och att bilen kom till Madeira år 2003 efter att den
    hade varit i Storbritannien sedan år 1929 och kört runt på vägarna där.  


    Jag surrade på som ett bi runt en blomma, precis som vanligt

    
    
       Detaljerna måste förstås förevigas....

       
       
   
           

Jag hittade en fin hemsida, svensk sådan , om Rover som jag har länkat till HÄR. Där hittar den intresserade historia och mycket annat att läsa om bilmärket. Jag blev imponerad av att läsa den. 

_____________

Veteranbil nr 12


                   Denna Dodge Tourer föddes år 1924
                   Märket heter Dodge Brothers och modellen Tourer



   Bilarna stod tätt och det var ganska svårt att få till ett foto
   utan att också få andra bilar med på bilden samtidigt. 
   Därav det aningen "styckade" fotot. 
   Jag gillar färgen, förutom allt annat förstås, på den här bilen.


    Tut tut tut....


                   Bagaget finns som alltid längst bak i snygg förvaring....


                    Snygg var den här damen också, som steg in i 2000 talet från början av 1900 talet. 
                    Så såg många ut för hundra år sedan då de skulle gå på fest med dans. 
                    Vardagen är jag säker på att såg annorlunda ut


                   Från den ena fina blåsan till den andra. Tjejerna är vana att posera...


                    Jag följer den här långe mannen ...och återkommer om en vecka igen med ett par tre bilar 
                    Hoppas ni vill komma med en runda i Veteranbilsparadiset då också! :)
                    Tack för att du kom med idag! 

                    En fin vecka önskas ! 


                    Copyright: Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

LillaSyster sa…
Blankpolerade så att man kan spegla sig i dem. Tur att det finns eldsjälar som vill bevara och visa upp bilarna med själ och hjärta. Ha en bra vecka du också!
LillaSyster,

ja, man ser sig själv hela tiden i det blankpolerade när man rundar de här pärlorna. Det är en lycka att det finns eldsjälar som sköter om sina veteranbilar.
Tack och tack detsamma!
BP sa…
Dregel, dregel!
Rovern var läcker, äkta engelsk hantverk skulle jag vilja säga, även om kvalitén inte var den bästa har jag förstått. Men det struntar ju du och jag i. Vi njuter av ögongodiset:-)
Dodgen såg ut som en pansarvagn - framifrån. Det är inte så ofta man ser amerikanska veteranbilar på europeiska utställningar, åtminstone inte sådana som nästan har 100 år på nacken.
BP,

vi dreglar ikapp! :)
Ögongodiset gäller för min del också, andra får sköta om att bilarna rullar och mår bra.
De har köpt rätt många veteranbilar hit till Madeira, jag vet inte historien bakom Dodgen, kanske en amerikan t.om. har hämtat hit den.
Ditte sa…
Givetvis hänger jag med !
Så roligt att se bilarna och läsa det du berättar om dem- Kul med länkarna som fyller på.
Läckra detaljer som sätter sin prägel.
Tyckte både Rover och Dodge påminde en hel del om varandra så här på bilder.
Kul också med damernas klädsel. Tidsenlig.
Kram
Ditte,

härligt och tack för det!
De äldre bilarna är vackra med sina fina detaljer.
Att de försökte hålla en tidsenlig stil på hela arrangemanget gjorde allting bara bättre.
Kram
Susjos sa…
Så snyggt med alla dessa detaljer på de gamla bilarna. Damerna är också otroligt tjusiga!
Ha en fortsatt fin vecka!
Kram
Är man intresserad av bilar är man inte ensam! Jag vet, har många bilvänner i familjen. En av dem, en systerson, kör f n sin 74:e bil ... (och han är inte 200 år gammal). Jag för min del har enklare krav på min bil: den ska starta utan problem och rulla snällt. Har karossen en snygg färg blir det pluspoäng!
Susjos,

ja, det är detaljerna som gör det!
Damerna är proffs, de har jobb året om med att vara blomsterflickor, gnomer, vackra charlestonkvinnor osv osv...Snygga är de onekligen.
Ha detsamma du med!
Kram
Klimakteriehäxan,

exakt. Det var många intresserade i olika åldrar som fanns där på plats. Till en början var vi rätt så få men det strömmade till entusiaster hela tiden.
Mina krav på bil är liknande dina, den ska starta och fungera i alla väder. Och precis, har den dessutom en snygg färg är det ett extra plus.
Gunnel sa…
Man borde kanske dekorera sin bil med lite tjusiga grejer och klä sig så där snyggt. Blev säkert en helt annan känsla när man for iväg. Jag minns de där långa pärlhalsbanden med knut på. Var det inte nån gång på 50 eller 60-talet som de var moderna med? Kram
Guldkryckan sa…
Riktigt fina bilar det där, sådana tilltalar mig mer än de som byggs idag.
Ha det fint nu. 👍
wiper sa…
Ännu ett intressant bilinlägg. Vilken skönhet till bil och allt runtomkring du visar upp. Tänk alla dessa snygga detaljer som bilarna förr hade också. Nu ser dom så slätstrukna och tråkiga ut.

Biltutan var ju ett konstverk bara det. Tjusiga bilder på damerna också.

Vad svårt det måste vara att gå på såna styltor. Mycket träning

Ha nu en skön tisdag
Kramar från Malin
Gunnel,

ja, varför inte, idén är bra, hur bra som helst! :) livet skulle bli festligare helt enkelt och börjar en av oss så kommer alla efter, så brukar det bli med tiden. Vi får bli influensers!
Pärlhalsbanden minns jag bra jag också, tror att det var på 60-talet och 70-talet som de var i ropet på Åland, vi var alltid lite bakefter där ute i havet. Ni i Sverige brukade visa hur det skulle vara:)

Kram
Guldkryckan,

jag är också mera tilltalad av de äldre årgångarna. De var/är så vackra i jämförelse med dagens mera likartade bilar.
Ha detsamma du med!
Wiper-Malin,

Tack! Jag vet att du gillar veteranbilar om någon! :)
Det är skillnad på bilar nu och då, absolut. De är rätt tråkiga nu för tiden. Nu handlar det väldigt mycket om teknik, förstås och om hästkrafter under huven, vilket bränsle man har osv osv...då var det andra tider, kanske med samma frågor men skönhetsidealet var helt annorlunda.

Killen var en mästare på att gå på styltor, verkade vara rena barnleken för honom. Han jonglerade lite också nu och då.

Tack detsamma-kram!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio