Full fart i ankdammen
Vi gjorde en liten avstickare mot ankdammen igår . Men det var sovtid 💤, så vi gick. Sussa sött!
På vägen tillbaka tog vi vägen förbi de små igen och nu var det verkligen full fart. Det är faktiskt ingen lätt match att fånga de små livliga på bild. Än simmar de hit, än dit med små snabba rörelser. Helt tydligt var det att ankmamman ville ha dem till ett lugnare ställe, bort från springbrunnarna som båda var igång. Pappan låg uppe vid det lilla huset och sov. Det tar på att vara småbarnsförälder
Så där ja, nu har hon dem äntligen på ett och samma ställe där vattnet är lite grundare.
Men ett av syskonen är ett litet bestyr...
Den lilla från igår som klättrade på stenar och undersökte rostiga krokar drog iväg på egna äventyr igen bort från syskonflocken. Hej världen, här kommer jag!
Upp på stenen skulle den förstås där mamman stod. Det finns tydligen mycket gott att plocka i sig bland de gula blommorna som har fallit ner från träden runtomkring
Plask! Så där ja, nu var den i den stora ankdammen igen medan de andra fanns i den lilla
Kommentarer
Ha en fin start på helgen!
det är roligt att ha dem att titta på när vi ändå har vägarna förbi. Få se hur länge de får vara i fred. De brukar gå åt de små liven.
Ha detsamma!
KRAM
tack och tack detsamma!
KRAM
Önskar dem alla lycka till och er önskar vi en trevlig helg-
Kram
ja, egentligen skulle jag kunna sitta där vid ankdammen och bara se på dem men...
Nej, jag kan inte säga vem som är kille och vem som är tjej. Måste se dem i baken först ;). Men spontant känns det som om de gula är flickor och de brunare är pojkar men det finns inget seriöst belägg för att det är så. Nej, jag vet inte. Tyvärr.
Idag fredag gick vi förbi igen och alla har överlevt än så länge. Och givetvis så kommer det rapport om läget i ankdammen.
vi har ju varit med om ankungar tidigare i den dammen och många flera samtidigt än nu. De gick åt, en efter en. Bara någon enda blev kvar. Rovfåglar och katter är nog största hotet mot dem.
Ja, vi får hoppas på att de lyckas klara livhanken och bli stora snigelätare i framtiden. Idag när vi gick förbi levde de alla.
Kram
smått är gulligt, så enkelt är det!
Idag levde de alla, tack och lov, men de lever farligt när de är så små som de är.
alla som har varit till Funchal undgår knappast den här ankdammen.
Statyn, Meninos/Pojkar är ju bara för härlig. António Maria Ribeiro skapade den år 1943.
Mammor har tålamod, det syns bra på mamma-ankan.
Vi får se hur länge de små får leva. De brukar gå åt, tyvärr och bara någon enstaka klarar sig
javisst är de söta. Jättesöta. Söker du på den gamla adressen http://pettasblogg.blogspot.com kommer du till Äventyret framtiden genast. Det är bara rubriken som är ändrad, så hittar du mig! :) Många kallar mig fortfarande till Pettas blogg.
Ha det fint du med Nette, här är det runt 20 grader varmt just nu, mulet men skönt.
Kram