Jag mötte Eva, Pablo, Marc och några till


   Där satt de, de tretton kvinnorna på sina trädgårdsstolar i Centre Pompidou i Malaga.  Tre stolar
   var lediga så jag tänkte spontant att jag sätter mig ner på en av dem
   och så kan vi betrakta varandra på närmare håll.
   Jag blir en i sällskapet! Kanske de plötsligt får liv och intressanta diskussioner uppstår?

   Men de kändes inte särskilt tillmötesgående, pappersdockorna,
   de höll sig på sin piedestal,
   klädda i silke, sammet, bomull, kapock....kanske något mer.
   Jag har alltid fascinerats av papier maché
   och sysslar själv med sådant  lite nu och då när andan faller på.

   Det var här jag mötte Eva; Eva Aeppli. Det är hon som har skapat konstverket Grupp 13.
   Eva Aeppli föddes i Zolingen, Schweiz år 1925 och dog i Honfleur i Frankrike år 2015.
   
  
    Det finns hur mycket som helst att skriva och berätta om Eva, men jag visar det verk som fanns i
    Centre Pompidou och låter den som är intresserad att googla vidare på Eva Aeppli istället.
    En mycket intressant konstnär och skulptris var hon, är hon, förblir hon.



   Naturligtvis, självklart, så måste det finnas en Picasso på muséet också. 
   Han är ju Malagas egen son som spanjorerna  är så oerhört stolta över och lyfter fram överallt 
   på olika sätt. 
   Pablo Picasso föddes i Malaga 1881 och dog år 1973 i Mougins i Frankrike. 
   Konstverket som är målat i olja på canvas år 1956 heter 
   kort och gott "La Primavera "/Våren.  
   Jag återkommer senare till Picasso, han har ju sitt eget museum i staden och dit var vi ju också. 
   Förstås!



           Redan på långt håll såg jag Ikarios fall av  Marc Chagall född 1887, död 1985.
           Ett välkänt konstverk, som har lyfts fram i media lite nu och då, både här och där
         



Jag kände inte alls till vem Séraphine de Senlis var men föll för hennes tavla.
Jag vet precis var den skulle hänga här hemma hos oss om möjligheten fanns.
Drömma kan man alltid.  Nu har jag den på bild i alla fall.
Historien om hennes liv och konstnärskap kan man läsa om HÄR.



    Erik Bulatovs ( han är född i Jekaterin i Ryssland år 1933 ) tavla fängslade mig och min fantasi.
    Jag tycker om tanken han har målat in....statyer som får liv och ser sig om efter dem som
    just vandrade förbi. Ett symboliskt språk förstås på många sätt. Som vanligt är det betraktaren
    som ser vad den vill se i ett konstverk. Erik Bulatov tänkte kanske något helt annat när
    han målade tavlan än vad jag gör.
    Den heter Springtime in a workers´rest home.

   Och här slutar jag min vandring i Centre Pompadour i Malaga.
   Det finns hur mycket som helst att titta på , att njuta av, att förfasas av, inspireras av ....
   " De e´bara te åk!" som Ingmar Stenmark sade. 
   Jag rekommenderar ett besök där för den som har vägarna förbi.

   ******************

  


  Till något helt annat nu. 
  Vi skriver 1 maj idag, nu är det vår!
  Vädret är mulet, regnigt och temperaturen är +6  
  grader. Två dagar i rad har Wilhelm och hans 
  mamma varit här hos oss.
  Medan dottern har jobbat i en vrå för sig så har vi 
  andra hittat  på att göra annat under tiden.
  Wilhelm fick sin kamera och många, många bilder 
  har tagits av den sjuåriga fotografen.
  Till och med under natten har bilder tagits
  under täcket, fick jag höra och också se.
 



 


Många ballonger blåstes upp och ett helt knippe åkte  härifrån i går kväll efter att vi hade grillat korv,  ätit struvor och druckit mjöd.
Ja, vi åt också grekiska kakor som dottern hade med sig hem från sin vistelse på Cypern.






Med andra ord har vi redan försett oss med maj-månads hela sockerkonsumtion på
en och samma kväll. Så känns det i alla fall. Jag är nästan i sockerkoma....

Ha en fin 1 maj-dag alla ni som tittar in här!

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

Kommentarer

Gunnel sa…
En spännande samling damer du träffade på. Jag gillar Chagall mer än Picasso, men båda två är fantastiska. Göran har blivit en riktig godisgris, och tyvärr har det smittat av sig på mig, så sockerkoman är inte långt borta. Ha det gott.
Annika sa…
Nä, de där damerna ser lite för uttorkade och snipiga ut för att kunna föra ngra intressanta samtal, haha. Bäst att bara betrakta dem ;-) Chagall gillar jag nog också mer än Picasso. Men givetvis var ni på Picasso-museet, förstår att det nästan är ett "måste" då man är där.

Mysiga dagar med litet barnbarn och kameran. Som sagt, prisa den digitala tekniken. Snap away, haha!!

ha en fin tisdag!
Spännande är nog helt rätt ord vad gäller damerna. Man kunde inte läsa något alls av deras pokeransikten :).
Jag gillar också Chagall mera än Picasso. Givetvis så är det lätt att säga så, för båda har de ett brett sortiment av konst. Ibland vinner Picasso mitt hjärta men långtifrån alltid. Efter att ha varit på hans museum har jag också fått ny erfarenhet men mera om detta senare.
Socker smittar! Jag är säker! Uffe måste gömma sitt godis för han får inte ha det i fred för sin hustru. Kan du tänka dig hurdan hon är? ;) Ha detsamma Gunnel!
Haha, ja lite grå ser de ut, precis som om de inte har sett dagsljuset på år och dag. De teg som muren allihopa.
Det är absolut ett måste att besöka Picasso-museet när man en gång är i Malaga. Skulle ha känts konstigt att resa därifrån annars.
Vi har två härliga, intensiva dagar igen Wilhelm och vi. Och nu sparas det bilder och film. Han filmar ju också förstås. Roligt att se allt ur hans synvinkel. Opåverkad som den är tillsvidare.
Ha detsamma Annika!
Ditte sa…
Stort tack Karin för besöket här på Centre de Pompidou i Malaga. Jag grämer mig mest övet att ja inte besökt det när jag varit i Malaga. Men det är inte konstruktivt så jag är extra glad över att du tar mig med hit på en härlig rundtur. (Picassomuseet har jag dock besökt här ett par gånger och Chagallmuseet i Nice) Och jag tar till mig av allt och följer dina länkar för att ta till mig än mer. Är väldigt förtjust i båda.
Jättefina bilder som lockar mig än mer.
Så roligt med besök av Wilhelm och så fint att en kamera är till så stort intresse. (Så också för mitt barnbarn Max 8 år)
Önskar er fortsatt fina dagar.
Tack Ditte för att du följer med på min lilla rundtur. Där finns så mycket att se och upptäcka förutom det jag har visat. Du har nära till Malaga så mitt i allt så besöker du Centre Pompidou där.
Tack Ditte! Önskar er också detsamma!
Anki sa…
Spännande med konst! De magra damerna är verkligen speciella och ser strama och hårda ut. Tror inte jag skulle trivas tillsammans med dem faktiskt ...
Picasso och Chagall - två intressanta konstnärer så olika i sin konst, men bägge har gjort fina verk.
Trevligt med besök från barn och barnbarn ... och så kul med Wilhelms fotointresse!
Det är ju det, spännande med konst. Damerna är strama, ser smått högfärdiga ut och håller distans på sitt sätt. Fastän jag förstås synade dem in i minsta detalj, vem skulle inte bli lite stram då ? ;)
Jag återkommer till Picasso senare; han fanns ju lite varstans i Malaga, den herrn.
Det är väldigt roligt att Wilhelm visar så stort fotointresse. Vi är inte sena med att elda under grytan lite grann, för har man ett fotointresse följer ofta så mycket annat med; intresse för blommor, svampar, insekter osv.
Paula sa…
Härligt, nu fick jag vara med på en riktig konstrunda, och det är inte ofta! Picasso, har svårt att se hans snille, men måste erkänna att tavlan du visar som jag inte sett förut, faktiskt föll mig på läppen. Något i formspråket som är lite klatchigt tycker jag. Chagall gillar jag, men kände inte till Ikaros fall. Det var väl sagan om de svedda vingarna i solen? De övriga konstnärerna är okända för mig men håller med dig om att speciellt den sista är mycket fantasieggande. Och det är väl det som är meningen med konst? Tack för härliga foton och ny kunskap! Kram
Jag hade rätt roligt när vi besökte Picassos museum och sade också åt Uffe att han måste ha haft roligt åt alla som dyrkade honom. För visst undrade jag emellanåt. Men mera om detta senare.
Konsten med konst är att den ska fängsla och få en att tänka till, så tycker jag. Tack för titten in Paula!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio