Jag mötte Eva, Pablo, Marc och några till

   Där satt de, de tretton kvinnorna på sina trädgårdsstolar i Centre Pompidou i Malaga.  Tre stolar
   var lediga så jag tänkte spontant att jag sätter mig ner på en av dem
   och så kan vi betrakta varandra på närmare håll.
   Jag blir en i sällskapet! Kanske de plötsligt får liv och intressanta diskussioner uppstår?

   Men de kändes inte särskilt tillmötesgående, pappersdockorna,
   de höll sig på sin piedestal,
   klädda i silke, sammet, bomull, kapock....kanske något mer.
   Jag har alltid fascinerats av papier maché
   och sysslar själv med sådant  lite nu och då när andan faller på.

   Det var här jag mötte Eva; Eva Aeppli. Det är hon som har skapat konstverket Grupp 13.
   Eva Aeppli föddes i Zolingen, Schweiz år 1925 och dog i Honfleur i Frankrike år 2015.
   

  
    Det finns hur mycket som helst att skriva och berätta om Eva, men jag visar det verk som fanns i
    Centre Pompidou och låter den som är intresserad att googla vidare på Eva Aeppli istället.
    En mycket intressant konstnär och skulptris var hon, är hon, förblir hon.

   Naturligtvis, självklart, så måste det finnas en Picasso på muséet också. 

   Han är ju Malagas egen son som spanjorerna  är så oerhört stolta över och lyfter fram överallt 

   på olika sätt. 

   Pablo Picasso föddes i Malaga 1881 och dog år 1973 i Mougins i Frankrike. 

   Konstverket som är målat i olja på canvas år 1956 heter 

   kort och gott "La Primavera "/Våren.  

   Jag återkommer senare till Picasso, han har ju sitt eget museum i staden och dit var vi ju också. 

   Förstås!

           Redan på långt håll såg jag Ikarios fall av  Marc Chagall född 1887, död 1985.
           Ett välkänt konstverk, som har lyfts fram i media lite nu och då, både här och där
         

Jag kände inte alls till vem Séraphine de Senlis var men föll för hennes tavla.
Jag vet precis var den skulle hänga här hemma hos oss om möjligheten fanns.
Drömma kan man alltid.  Nu har jag den på bild i alla fall.
Historien om hennes liv och konstnärskap kan man läsa om HÄR.

    Erik Bulatovs ( han är född i Jekaterin i Ryssland år 1933 ) tavla fängslade mig och min fantasi.
    Jag tycker om tanken han har målat in....statyer som får liv och ser sig om efter dem som
    just vandrade förbi. Ett symboliskt språk förstås på många sätt. Som vanligt är det betraktaren
    som ser vad den vill se i ett konstverk. Erik Bulatov tänkte kanske något helt annat när
    han målade tavlan än vad jag gör.
    Den heter Springtime in a workers´rest home.

   Och här slutar jag min vandring i Centre Pompadour i Malaga.
   Det finns hur mycket som helst att titta på , att njuta av, att förfasas av, inspireras av ....
   " De e´bara te åk!" som Ingmar Stenmark sade. 
   Jag rekommenderar ett besök där för den som har vägarna förbi.

   ******************

  

  Till något helt annat nu. 
  Vi skriver 1 maj idag, nu är det vår!
  Vädret är mulet, regnigt och temperaturen är +6  
  grader. Två dagar i rad har Wilhelm och hans 
  mamma varit här hos oss.
  Medan dottern har jobbat i en vrå för sig så har vi 
  andra hittat  på att göra annat under tiden.
  Wilhelm fick sin kamera och många, många bilder 
  har tagits av den sjuåriga fotografen.
  Till och med under natten har bilder tagits
  under täcket, fick jag höra och också se.
 

 


Många ballonger blåstes upp och ett helt knippe åkte  härifrån i går kväll efter att vi hade grillat korv,  ätit struvor och druckit mjöd.
Ja, vi åt också grekiska kakor som dottern hade med sig hem från sin vistelse på Cypern.






Med andra ord har vi redan försett oss med maj-månads hela sockerkonsumtion på
en och samma kväll. Så känns det i alla fall. Jag är nästan i sockerkoma....

Ha en fin 1 maj-dag alla ni som tittar in här!

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska