Centre Pompidou
Blickarna drogs genast till den här byggnaden i Malaga när vi var där i februari i år.
Det går ju inte att undvika ett så glatt och stort blickfång
Det drar en till sig utan tvekan...
När solen glimtade till mellan molnen så smälte de glada färgerna in i skuggan som
föll mot marken på andra sidan
Det fina i det hela är att man får gå in och titta hur det ser ut från den sidan också
Mot inträde förstås
Daniel Buren, som är född år 1938 i Boulogne-Billancourt i Paris är "pappa" till verket.
Han kallar sitt verk Incubado på spanska, Incubated på engelska.
Den fascinerande glaskuben som är hem för all slags konst är en modern byggnad
och strukturen har en yta på över 6 300 m2.
Allt som allt är utrymmet uppdelat på tre rum där varje avdelning är
ca. 1 665 m2 och det är i dessa tre rum den permanenta konstsamlingen ställs ut.
De tillfälliga utställningarna har sina dedikerade utrymmen på en mindre yta som mäter dryga
360 m2 och denna sal ligger i mitten av museet.
Centre Pompidou öppnades först i Frankrike år 1977, på initiativ av den franska presidenten Georges Pompidou
År 2015 öppnades nästa Centre Pompidou, då alltså i Malaga.
Idéen till Pompidou i Malaga kom till under en fotbollsmatch år 2008, då Malagas fotbollsklubb var värd för en vänskapsmatch mellan landslagen i Frankrike och Spanien.
Under matchen så lyckades de två dåvarande presidenterna att hitta ett gemensamt samtalsämne, nämligen konst.*
Innan matchen var slut så hade man påbörjat kommunikationen som förde projektet vidare, tills det slutligen tog form
Och det var där vi var Uffe och jag, mitt i resultatet av samtalet
mellan presidenterna.
*Alla olika regioner i Spanien är autonoma med varsin president
trots att Spanien i sin helhet är ett konungarike
 | |
| Uffe på väg in under "taket" till/vid Muelle Uno. På andra sidan ligger Centre Pompidou |
Vill man ta sig till Pompidou så ska man gå till den nybyggda hamnen i Malaga centrum
vid namn Muelle Uno.
Jag har länkat till en svensk sida som beskriver hamnområdet och allt som finns i Muelle Uno.
Titta gärna in där.
 |
| Utsikten från andra hållet när man står på plattformen till Centre Pompidou |
Som ni säkert förstår så fanns/finns det oerhört mycket att fästa blickarna på inne i Centre Pompidou, att fundera över, att få inspiration av, att sucka och stöna till....
Ja allt det där som konst föder inom var och en av oss men på olika sätt, infann sig.
Man blir uppslukad, helt enkelt.
Idag ger jag bara ett par smakprov från vår vandring inne i centret.
Jag föll genast för de här fåren...
Jag har ju varit fårägare en gång i tiden och jag måste ju lite skämtsamt ropa "tackorna, tackorna, taackoorna" , med tredje taackoorna lite i falsett. Då brukar de komma springandes. Men ingen i den här fårskocken rörde sig det minsta lilla . De tycktes inte höra något alls. Kanske lite ludd i öronen?
I den här sängen skulle jag helt säkert känna mig som en sardin...i olja kanske, fastän
tomatsås inte är helt fel det heller. Förhoppningsvis skulle ingen skruva fast locket igen.
Synd nog har jag blandat ihop konstnärernas namn.Jag vet helt enkelt inte vem som har
gjort vad och då är det lika bra att låta bli att skriva ut dem eller hur?
Här stannar jag till idag, min tid vill ha mig till att göra annat än att blogga.
En bokning är på gång, mycket ska förberedas.
Men om ni känner för det så titta in igen till nästa inlägg så ska jag ta er med på
en liten konstrunda. Alla konstnärers namn är inte ihopblandade 😉
Ha det gott så länge!
Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
Kommentarer
Det är ett fantastiskt ställe. Ett besök är aldrig fel fastän man nog borde göra flera, för att få ännu mera behållning av det hela. Det finns så mycket att ta in.
Gunnel, där satt den. Jag tänkte inte på att det var spanska får. Naturligtvis så förklarar det allt.
Ha detsamma du också!
Frank Scurti den som gjort sardinsängen.
Förr brukade jag helst cykla och vandra i naturen utomlands. Idag har jag inte så lätt att gå långa strackor p.g.a. reumatiska besvär. Därför har det blivit korta rutter i städer i mellersta och södra Europa istället, blandat med natur förstås.
Boendet har alltid varit nära naturen. Har alltid hyrt ett hus i utkanten av städerna med mina systrar och några till, och rest tillsammans.
Jag blev så intresserad, därför tog jag reda på konstnären, jag är väldigt nyfiken på allt.
Det spelar ju ingen roll vem som är konstnären, när man tittar på ett konstverk och det känns tillfredesställande.
Nyfikenhet är min arvsynd och oftast även fördel! Min far var konstnär, och väldigt nyfiken på allt. :)
Tack Raili, precis så är det ju. Namnet fanns men jag visste inte vilket verk det handlade om.
Städer har aldrig lockat mig heller så därför blev jag glatt överraskad och också förälskad. Malaga har mycket att visa och berätta, vilket säkert många städer har, fastän jag som du gärna håller mig i utkanten och på landsbygden. Taket är en "vanlig" promenadgata däremot, tyvärr såg jag inget som helst tåg där. Tåget finns på andra sidan staden. Jag har för mig att taket är 1 kilometer långt. Tack Paula och lycka till med flyttandet!
Mina systrar, deras två vuxna döttrar (30&45 år), en systers man och så jag plus en eller två vänner har varit med. Alltid 7-8 st med på resan.
Alla har fått gå skilda vägar på destinationen enligt egna intressen. Och vi har haft hur roligt som helst.
Jag och en systers man, författare, är inresserade av konst, så vi har kollat utställningar. Han fotar också naturen och gamla stadsdelar "på riktigt", tjänar alltså pengar på det. :)
Att jag älskade Rom!
Rom är speciellt, den gamla delen har en särskild stämning och puls. Dit vill jag också igen.
OCH fåren...så, så SÖTA!!!
Sängen dock, nej tack...hade nog inte kunnat koppla av där ;-)
Ha en fin dag!
Ja, fåren är jättefina, skulle gärna ha några som stolar här hemma :)
Sängen är för mycket sardinburk men rolig att titta på.
Ha detsamma Annika!
Har läst via länken. Däremot har jag sett och besökt Centre Pompidou i Paris ett par gånger.
Lycka till med bokningen och jag tittar snart in igen.
Spännande med den olikfärgade glaskuben.
Kul att få följa med på en liten konstrunda.
Sängen är intressant men jag tror att jag avstår. ;)
Ha det bra Karin!
Ha en skön helg önskar Ingrid
Tack Ditte och välkommen tillbaka!
Inte här heller skulle sardinburken platsa.
ha detsamma!
Sängen...nej, för min del också.
Daniel Buren är faktiskt ingen arkitekt utan en s.k. konceptkonstnär, välkänd över hela världen. Daniel Buren har gjort sig ett namn genom att ständigt återkomma till ränder, med bredden 8,7 centimeter, inspirerad av tyget i franska baldakiner. I sin konst är han mycket teoretisk och till uttrycket närmast minimalistisk trots att många av hans verk snarast är monumentala. (det sista har jag fångat upp ur Wikipedia)
Han har en egen hemsida: https://danielburen.com, om du är intresserad av att läsa mera om honom
Sardinsängen får nog vara konst för mig och inget annat. Jag har en så skön härlig säng så....
Ha detsamma Ingrid!
Hade mycket att ta igen hos dej, en del igenkänt. Málaga är ju lite min stad.
Önskar dej en skön söndag!
Önskar dig detsamma och en skön Valborgsmässoafton och 1 maj.