Centre Pompidou


    Blickarna drogs genast till den här byggnaden i Malaga när vi var där i februari i år.
    Det går ju inte att undvika ett så glatt och stort blickfång
    Det drar en till sig utan tvekan...
   

    När solen glimtade till mellan molnen så smälte de glada färgerna in i skuggan som
   föll mot marken på andra sidan


   Det fina i det hela är att man får gå in och titta hur det ser ut från den sidan också
   Mot inträde förstås
   Daniel Buren, som är född år 1938 i Boulogne-Billancourt i Paris är "pappa" till verket.
   Han kallar sitt verk Incubado på spanska,  Incubated på engelska.


  Den fascinerande glaskuben som är hem för all slags konst är en modern byggnad
  och strukturen har en yta på över 6 300 m2.
  Allt som allt är utrymmet uppdelat på tre rum där varje avdelning är
  ca. 1 665 m2 och det är i dessa tre rum den permanenta konstsamlingen ställs ut.
  De tillfälliga utställningarna har sina dedikerade utrymmen på en mindre yta som mäter dryga
  360 m2 och denna sal ligger i mitten av museet.


Centre Pompidou öppnades först i Frankrike år 1977, på initiativ av den franska presidenten Georges Pompidou
År 2015 öppnades nästa Centre Pompidou, då alltså i Malaga.
  
Idéen till Pompidou i Malaga kom till under en fotbollsmatch år 2008, då Malagas fotbollsklubb var värd för en vänskapsmatch mellan landslagen i Frankrike och Spanien.
Under matchen så lyckades de två dåvarande presidenterna att hitta ett gemensamt samtalsämne, nämligen konst.*
Innan matchen var slut så hade man påbörjat kommunikationen som förde projektet vidare, tills det slutligen tog form

Och det var där vi var Uffe och jag, mitt i resultatet av samtalet
mellan presidenterna.
 
*Alla olika regioner i Spanien är autonoma med varsin president
trots att Spanien i sin helhet är ett konungarike

  





Uffe på väg in under "taket" till/vid Muelle Uno. På andra sidan ligger Centre Pompidou

Vill man ta sig till Pompidou så ska man gå till den nybyggda hamnen i Malaga centrum
vid namn Muelle Uno.
Jag har länkat till en svensk sida som beskriver hamnområdet och allt som finns i Muelle Uno.
Titta gärna in där.



Utsikten från andra hållet när man står på plattformen till Centre Pompidou

Som ni säkert förstår så fanns/finns det oerhört mycket att fästa blickarna på inne i Centre Pompidou, att fundera över, att få inspiration av, att sucka och stöna till....
Ja allt det där som konst föder inom var och en av oss men på olika sätt, infann sig.
Man blir uppslukad, helt enkelt.
Idag ger jag bara ett par smakprov från vår vandring inne i centret.


Jag föll genast för de här fåren...
Jag har ju varit fårägare en gång i tiden och jag måste ju lite skämtsamt ropa "tackorna, tackorna, taackoorna" , med tredje taackoorna lite i falsett. Då brukar de komma springandes. Men ingen i den här fårskocken rörde sig det minsta lilla . De tycktes inte höra något alls. Kanske lite ludd i öronen?


    I den här sängen skulle jag helt säkert känna mig som en sardin...i olja kanske, fastän
    tomatsås inte är helt fel det heller. Förhoppningsvis skulle ingen skruva fast locket igen.

    Synd nog har jag blandat ihop konstnärernas namn.Jag vet helt enkelt inte vem som har
    gjort vad och då är det lika bra att låta bli att skriva ut dem eller hur? 

    Här stannar jag till idag, min tid vill ha mig till att göra annat än att blogga.
    En bokning är på gång, mycket ska förberedas.
    Men om ni känner för det så titta in igen till nästa inlägg så ska jag ta er med på
    en liten konstrunda. Alla konstnärers namn är inte ihopblandade 😉

    Ha det gott så länge!

    Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

   

   


Kommentarer

Gunnel sa…
Det kan tydligen komma något gott ut ur "fotbollssnack". Jag är ju som du vet ingen fotbollsälskare. Vilket fantastiskt ställe att besöka. Att inte tackorna reagerade var kanske för att du inte ropade på spanska. Den där sängen hade jag nog fått cellskräck om jag hade försökt sova i. Ser fram emot att se mer av konsten. Ha en trevlig dag.
Ja, åtminstone i pauserna, fast man vet ju inte så noga; de kanske inte alls gillar fotboll utan ville prata konst istället.
Det är ett fantastiskt ställe. Ett besök är aldrig fel fastän man nog borde göra flera, för att få ännu mera behållning av det hela. Det finns så mycket att ta in.
Gunnel, där satt den. Jag tänkte inte på att det var spanska får. Naturligtvis så förklarar det allt.
Ha detsamma du också!
Ooh vad jag älskar sådana här ställen! Jag önskar att jag hade möjlighet att besöka alla konstutställningar i världen! Salvador Dali-utställningen i Dubrovnik var fin i höstas.

Frank Scurti den som gjort sardinsängen.
Paula sa…
Tänk att en enda stad, i detta fall Malaga kan böra så mycket kulturyttringar. Jag har levt i över sextio år utan att ha besökt särskilt många städer, jag har helt enkelt inte fattat att de är nåt att ha, utan hela tiden sökt mig ut i naturens utkanter, så långt från allt och alla som möjligt. Men jag tror jag har valt rätt, man känner inombords vad man behöver. Nu är jag väldigt glad över alla nya sätt att ta sig till ställen dit man aldrig fysiskt kommer iväg. Och då kanske städerna är som bäst, när man kan besöka Pettas och få sig en dos av både kultur, historia, vyer, konst, i en underbar och lärorik blandning. Om du blandar ihop konstnärerna rör mig inte ryggen, det är verken jag tycker om att titta på. Sardinburken och taket över tågperrongen blev dagens vinnare! Lycka till med arrangemanget.
Presis så Paula!

Förr brukade jag helst cykla och vandra i naturen utomlands. Idag har jag inte så lätt att gå långa strackor p.g.a. reumatiska besvär. Därför har det blivit korta rutter i städer i mellersta och södra Europa istället, blandat med natur förstås.

Boendet har alltid varit nära naturen. Har alltid hyrt ett hus i utkanten av städerna med mina systrar och några till, och rest tillsammans.
"Om du blandar ihop konstnärerna rör mig inte ryggen, det är verken jag tycker om att titta på."

Jag blev så intresserad, därför tog jag reda på konstnären, jag är väldigt nyfiken på allt.

Det spelar ju ingen roll vem som är konstnären, när man tittar på ett konstverk och det känns tillfredesställande.

Nyfikenhet är min arvsynd och oftast även fördel! Min far var konstnär, och väldigt nyfiken på allt. :)
Ja, man kan ju inte annat än älska sådana ställen. De ger en kraft!
Tack Raili, precis så är det ju. Namnet fanns men jag visste inte vilket verk det handlade om.
Ja, kan du tänka dig Paula att Malaga är så rik på kultur. Då har jag bara snusat lite grann på allting ännu. Och även om jag fortfarande har mycket att visa på bloggen så är det bara en nål i en höstack när det kommer till kritan.
Städer har aldrig lockat mig heller så därför blev jag glatt överraskad och också förälskad. Malaga har mycket att visa och berätta, vilket säkert många städer har, fastän jag som du gärna håller mig i utkanten och på landsbygden. Taket är en "vanlig" promenadgata däremot, tyvärr såg jag inget som helst tåg där. Tåget finns på andra sidan staden. Jag har för mig att taket är 1 kilometer långt. Tack Paula och lycka till med flyttandet!
Det är ju så att allt behövs, det ena ger liv åt det andra. Vad vore landet om inte staden fanns. Jag tycker om t.ex Helsingfors, Stockholm, Funchal, Malaga, Rom...om många andra städer men vill helst bo ute i periferin. Man får göra som Fantomen...gå ut på stan ibland ;). Så skönt det låter det där med att hyra ett hus i utkanten..så gjorde vi också,hyrde en lägenhet i utkanten av Malaga, väldigt nära naturen. Bara ett stenkast bort ungefär.
Vi har varit så många, och har velat bo i samma hus. Det har också varit det billigaste alternativet, även om vissa hus har varit rena lyxvillor!

Mina systrar, deras två vuxna döttrar (30&45 år), en systers man och så jag plus en eller två vänner har varit med. Alltid 7-8 st med på resan.

Alla har fått gå skilda vägar på destinationen enligt egna intressen. Och vi har haft hur roligt som helst.

Jag och en systers man, författare, är inresserade av konst, så vi har kollat utställningar. Han fotar också naturen och gamla stadsdelar "på riktigt", tjänar alltså pengar på det. :)

Att jag älskade Rom!
I och för sig så gör det inte mycket att blanda ihop, men helst vill man ju kunna namnet på skaparen så att säga. Härligt med den arvssynden Raili. Att vara nyfiken på livet är ju jättebra!
Ett bra alternativ på många sätt med andra ord. Och jag kan tänka mig att det uppstår många roliga minnen samtidigt.
Rom är speciellt, den gamla delen har en särskild stämning och puls. Dit vill jag också igen.
Annika sa…
Den där glaskuben är ju för häftig. Kan tänka mig att det blir de mest fantastiska ljusbrytningar i och runt den. Jättefin.
OCH fåren...så, så SÖTA!!!
Sängen dock, nej tack...hade nog inte kunnat koppla av där ;-)
Ha en fin dag!
Ja, den är häftig, verkligen. Ljuset var fascinerande. Jag gick runt den och tog bilder ur alla möjliga vrår. Måste ha sett konstigt ut med en kvinna som höll sig så nära väggarna, men förmodligen är jag inte ensam om det.
Ja, fåren är jättefina, skulle gärna ha några som stolar här hemma :)
Sängen är för mycket sardinburk men rolig att titta på.
Ha detsamma Annika!
Ditte sa…
Stort tack för detta tips och all fin info. Har läst och njutit. Och trots att jag varit i Malaga flera gånger har jag helt missat detta. Så synd! Men nästa gång så...
Har läst via länken. Däremot har jag sett och besökt Centre Pompidou i Paris ett par gånger.
Lycka till med bokningen och jag tittar snart in igen.
Anne-Marie sa…
Mycket annorlunda arkitektur kan man lugnt säga. :)
Spännande med den olikfärgade glaskuben.
Kul att få följa med på en liten konstrunda.
Sängen är intressant men jag tror att jag avstår. ;)
Ha det bra Karin!
Anki sa…
Vilken fantastisk byggnad! Det finns så otroligt mycket att se - tur att man får möjlighet att få följa med bloggvännerna när man inte kan resa dit själv. Fåren var fina, men sängen ser inte såå inbjudande ut :)
Musikanta sa…
Så intressant att följa med dig i Malaga där jag aldrig har varit. Jag blir så imponerad av arkitekten som hade sån fantasi och som sedan kunde förverkliga den. Ett i sanning udda hus. Men det behövs väl mycket AC därinne, antar jag. Jag skulle aldrig ens kunna tänka mig att lägga mig i den sardinsängen. Det räcker med att få klaustrofobi bara att titta på den.
Ha en skön helg önskar Ingrid
Ja, jag rekommenderar Centre Pompidou varmt! Malaga är så rikt på så många olika kulturella nivåer. Vi har, fastän vi tycker vi hann med mycket, ändå mycket "ogjort". Man vill ju inte gå på museum och konstutställningar alla dagar.
Tack Ditte och välkommen tillbaka!
Absolut, jag håller med dig Anne-Marie! Man glad blir man, åtminstone jag av att se centret.
Inte här heller skulle sardinburken platsa.
ha detsamma!
Javisst är det så och jag är också glad för att kunna följa med på andra utflykter hos bloggvännerna. En stor fördel är det, för man kan ju inte och kanske inte ens vill vara överallt.
Sängen...nej, för min del också.
Tack Ingrid för att du följer mig i Malaga också.
Daniel Buren är faktiskt ingen arkitekt utan en s.k. konceptkonstnär, välkänd över hela världen. Daniel Buren har gjort sig ett namn genom att ständigt återkomma till ränder, med bredden 8,7 centimeter, inspirerad av tyget i franska baldakiner. I sin konst är han mycket teoretisk och till uttrycket närmast minimalistisk trots att många av hans verk snarast är monumentala. (det sista har jag fångat upp ur Wikipedia)
Han har en egen hemsida: https://danielburen.com, om du är intresserad av att läsa mera om honom
Sardinsängen får nog vara konst för mig och inget annat. Jag har en så skön härlig säng så....
Ha detsamma Ingrid!
Lena i Wales sa…
Igenkänt! Har varit där flera gånger.
Hade mycket att ta igen hos dej, en del igenkänt. Málaga är ju lite min stad.
Önskar dej en skön söndag!
Jag förstod nog det Lena! Givetvis har du varit där många gånger om.
Önskar dig detsamma och en skön Valborgsmässoafton och 1 maj.
Gunnel sa…
Trevlig Valborgsmäss och första maj till er båda.
Vad fina bilder. Ha en trevlig Valborg och första maj!
Tack detsamma till er båda också från oss båda!
Tack Eivor! Vi önskar er detsamma!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio