Oj, söta rara....
så svårt det kan vara att få ändan ur vagnen ibland.
Många gånger har jag tänkt visa fortsättningen på utställningen Kalevala
i Eckerö Post o Tullhus,
den som jag började visa redan här
Men livet är intensivt, det händer saker hela tiden och en ann har svårt att hänga med i svängarna
Plötsligt så finns det hur mycket som helst att skriva och berätta om men en sak i taget som det heter....
Några fina hantverk som föll mig i smaken särskilt mycket vill jag dela med mig av åt er
Konstnären bakom de handsnidade fåglarna
är Synnöve Nordström (Alandia Birds)
Hon har en mästerlig hand som kan göra dessa fåglar så
naturtroget, ett öga som ser dem som de är.
Här ovan kniphonan som slog sig ned på vattenmoderns knä, den flicka som Ilmarinen förvandlade till en skriande mås
(Bilden av måsen blev som den blev.... )😐
Så här fick hon till göken som gol för Väinämöinen
och så Tuoneälvens svan
Smeden Tanja Spormann-Karlssons uggla (som hon hittade i de djupa skogarna i Kalevalaeposet)
Urtjusig i mitt tycke
Barbro Xenia Erikssons ägg med namnet "I begynnelsen fanns ordet "....mixed media
" Skapelsen beskrivs i den första sången där Ilmatar, luftens dotter, höjer sitt knä ur havet,
så att den förtvivlade anden kan bygga sitt bo och lägga sina ägg i hennes knä.
Anden lägger sju ägg"
Susanne Jansén har förfärdigat Pohjas gästabud (vävning, smide och keramik)
Den objudne bröllopsgästen Lemminkäinen krävde förplägnad och blev till sist serverad
ett stop med kräldjur
Peter Lindbergs ljuvliga träsmycke Luna
Kerstin Kronqvist, Faster Kerstin har skapat Louhis stol
Ilmarinen gjorde en stol åt Pohjas husmor av en gammelgäddas käkar och
vann med den sin hustru, Louhis dotter. Sitsen beskriver olika
skeden i bortrövandet av Sampo
Annika Lahti kallar sin skapelse i silver till Skogens drottning
" Jag har låtit mig inspireras av Hiisi och gjort smycken som ett skogsrå kunde tänkas bära"
Några smakprov blev det den här gången.
Jag har flera i bildarkivet och mitt i allt så visar jag
några till när andan faller på......
Fortfarande finns det möjlighet att besöka utställningen, några dagar till (3 sept).
Har ni vägarna förbi, bor nära (på Åland) så passa på.
Tänk ändå, att vi skriver den sista söndagen i augusti. Tiden rinner iväg så det sjunger om det
Här är vi mitt uppe i skördandet, att ta in trädgårdsmöbler (caféets) m.m.
Men mera om detta i ett senare inlägg
Copyright; Karin Eklund, Pettas ekologiska
Headern har inget som helst att göra med Kalevalautställningen men är man kattmormor
så är man. Augusta heter skönheten.
Många gånger har jag tänkt visa fortsättningen på utställningen Kalevala
i Eckerö Post o Tullhus,
den som jag började visa redan här
Men livet är intensivt, det händer saker hela tiden och en ann har svårt att hänga med i svängarna
Plötsligt så finns det hur mycket som helst att skriva och berätta om men en sak i taget som det heter....
Några fina hantverk som föll mig i smaken särskilt mycket vill jag dela med mig av åt er
Konstnären bakom de handsnidade fåglarna
är Synnöve Nordström (Alandia Birds)
Hon har en mästerlig hand som kan göra dessa fåglar så
naturtroget, ett öga som ser dem som de är.
Här ovan kniphonan som slog sig ned på vattenmoderns knä, den flicka som Ilmarinen förvandlade till en skriande mås
(Bilden av måsen blev som den blev.... )😐
Så här fick hon till göken som gol för Väinämöinen
och så Tuoneälvens svan
Smeden Tanja Spormann-Karlssons uggla (som hon hittade i de djupa skogarna i Kalevalaeposet)
Urtjusig i mitt tycke
Barbro Xenia Erikssons ägg med namnet "I begynnelsen fanns ordet "....mixed media
" Skapelsen beskrivs i den första sången där Ilmatar, luftens dotter, höjer sitt knä ur havet,
så att den förtvivlade anden kan bygga sitt bo och lägga sina ägg i hennes knä.
Anden lägger sju ägg"
Susanne Jansén har förfärdigat Pohjas gästabud (vävning, smide och keramik)
Den objudne bröllopsgästen Lemminkäinen krävde förplägnad och blev till sist serverad
ett stop med kräldjur
Peter Lindbergs ljuvliga träsmycke Luna
Kerstin Kronqvist, Faster Kerstin har skapat Louhis stol
Ilmarinen gjorde en stol åt Pohjas husmor av en gammelgäddas käkar och
vann med den sin hustru, Louhis dotter. Sitsen beskriver olika
skeden i bortrövandet av Sampo
Annika Lahti kallar sin skapelse i silver till Skogens drottning
" Jag har låtit mig inspireras av Hiisi och gjort smycken som ett skogsrå kunde tänkas bära"
Några smakprov blev det den här gången.
Jag har flera i bildarkivet och mitt i allt så visar jag
några till när andan faller på......
Fortfarande finns det möjlighet att besöka utställningen, några dagar till (3 sept).
Har ni vägarna förbi, bor nära (på Åland) så passa på.
Tänk ändå, att vi skriver den sista söndagen i augusti. Tiden rinner iväg så det sjunger om det
Här är vi mitt uppe i skördandet, att ta in trädgårdsmöbler (caféets) m.m.
Men mera om detta i ett senare inlägg
Copyright; Karin Eklund, Pettas ekologiska
Headern har inget som helst att göra med Kalevalautställningen men är man kattmormor
så är man. Augusta heter skönheten.
Kommentarer
Håller helt med dig om att man inte riktigt hänger med ibland när livet går framåt i full fart. :)
Tänk att sommaren snart är över. Fattar inte vart den tagit vägen. Fast vi har fortfarande hetta här och bränder med rök.
Ja, man känner att det börjar bli dags att summera sommaren och det är en del att ta hand om.
Hoppas du får en härlig vecka i övergången till september.
Ofattbart nog så är sommaren snart ett minne blott men tack och lov så är oftast både september och oktober fina månader, lugnare, skönare. Stackars er, med den hettan och medföljande bränder. Ska titta in till dig Anne-Marie, känner att jag inte har varit på besök på ett tag. Igen.
Ja, mitt i allt så börjar vi med adventskalendrarna igen. Det snurrar på hjulet.
Det är skönt med hösten; jag tycker om den. Detsamma snälla du!
Det är oftast väldigt mycket att "ta hand om" när sommaren börjar gå mot sitt slut, så mycket man vill berätta osv.
Jag önskar dig detsamma, gott slut på augusti och god början på september!
Skogens drottning smycke passar till en ung dam med lång fin hals, toppen fin.
En gång i tiden hade jag en lång hals som då smycket skulle passa mig , för jag var då en som vistades mer i skog och mark än inne. Far kallade mig skogsrå, skogstrollet, trädklättraren, lortmaja m.m. Då tyckte jag inte om att bli kallad vid dessa namn, men nu tycker jag de är fina med underbara minnen. Livet förändras som tur är.
Karin jag fnissar åt dina första rader där du skriver att 'livet är intensivt och du har svårt att hänga med i svängarna', exakt precis så är det hos mig också. Vad händer, snart har vi inte tid med att sova, hi hi ...
Kram/ Eva
Jag å min sida har aldrig haft en hals som skulle passa Skogens drottning men vackert är det.
<3.
Kram
<3
Skogens Drottning är magnifikt!! VILKET smycke!!
Jättefint allting.
Ha en riktigt fin tisdag där på Ålandet!!!
Jag gillar att gå på olika utställningar, kanske för att jag ytterst sällan får möjlighet till det! Kramen
Ha detsamma overthere!
Kalevala kräver tid, tror jag. Jag fick eposet i morgongåva av Uffe när vi gifte oss men tro inte att jag har läst den ännu. Den kräver tålamod och det har jag inte tillräckligt ännu, fastän jag jobbar på det. Men trolska drag känner jag av när jag läser små rader nu och då. Väinö Linna, ja, den killen borde jag också ta tag i. Han kräver också sin kvinna. I skolan läste vi också Runeberg och lite Topelius.
Jag har egentligen utställningar och kulturutbud runt omkring mig hur mycket som helst men får inte till det i alla fall. Är kanske lite lat...tror jag.
<3
xx