Plastad frotté
Vi slötittade på ett fredagsprogram i tv-n med Fredrik Lindström och Henrik Schyffert
som handlade om möblering genom decennierna. Ungefär så.
Fredrik talade om plastad frotte´ och jag befann mig plötsligt ligga dubbelvikt
av ett nästan hysteriskt skrattanfall. Uffe tittade med förskräckt, förvånad
blick på mig.
Jag har säkert berättat det någon gång för flera år sedan
men tar en repris!
Det var julen då jag fick en märklig julklapp av Kurre i grannhuset.
Vi gav alltid julklappar åt varandra, han och jag.
Jag kommer ihåg att jag satt med benen vikta under mig på golvet vid granen
när jag öppnade paketet . Jag var kanske åtta-nio år.
Mamma var lika förundrad som jag över innehållet, vi förstod inte riktigt vad det skulle vara till,
men så småningom efter en del uteslutningar visste vi vad det egentligen var.
Fortfarande lite förvånad över gåvan i laxrosa färg, gav jag den till mamma
som kom på att hon hade behov av den följande dag.
Men det var något som inte stämde.....
På jul annandagen kom min bästis Kurre på besök och vi donade som vanligt på med böcker, pussel,
spel och liknande som vi brukade göra när vi träffades under jullovet.
Efter några timmar steg Kurre upp för att gå hem och precis innan han öppnade ytterdörren
frågade han vad jag tyckte om hans julklapp. Mamma stod i dörröppningen bakom mig och
jag skulle just berätta att den hade kommit i användning redan,
när han sade att han hade köpt en likadan åt sin mamma
och att hon redan hade lagt den på toa-stolslocket!
På något sätt klarade jag mig ur knipan, det uppstod ett märkligt stillestånd,
jag kunde knappt andas och vågade knappt titta på mamma
som hade fått en alldeles speciell glimt i ögonen.
Kurre gick ut och hem, jag vände mig om och mamma och jag kastade oss storskrattande
i varandras armar.
Vi kunde inte sluta skratta......pappa skakade på huvudet åt oss men böjde sig åter över sitt korsord,
muttrande någonting om dårfinkar
-- Undra på att håret inte torkade, kväd mamma och så skrattade vi igen så vi kiknade och tårarna rann.
Hela juldagen hade mamma gått med toa-locksskyddet på huvudet över papiljotterna.
Det var just det som inte stämde.
Ett papiljottmössa var det definitivt inte, så plastad som den var.
Nej, vi berättade det aldrig för någon.
😂
Men vi lade julklappen på den plats den var ämnad för
Aldrig någonsin har jag sett en sådan, plastad frottéhuva efter detta.
Kanske det inte bara var hos oss den kom till fel användning?
Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
som handlade om möblering genom decennierna. Ungefär så.
Fredrik talade om plastad frotte´ och jag befann mig plötsligt ligga dubbelvikt
av ett nästan hysteriskt skrattanfall. Uffe tittade med förskräckt, förvånad
blick på mig.
Jag har säkert berättat det någon gång för flera år sedan
men tar en repris!
Det var julen då jag fick en märklig julklapp av Kurre i grannhuset.
Vi gav alltid julklappar åt varandra, han och jag.
Jag kommer ihåg att jag satt med benen vikta under mig på golvet vid granen
när jag öppnade paketet . Jag var kanske åtta-nio år.
Mamma var lika förundrad som jag över innehållet, vi förstod inte riktigt vad det skulle vara till,
men så småningom efter en del uteslutningar visste vi vad det egentligen var.
Fortfarande lite förvånad över gåvan i laxrosa färg, gav jag den till mamma
som kom på att hon hade behov av den följande dag.
Men det var något som inte stämde.....
På jul annandagen kom min bästis Kurre på besök och vi donade som vanligt på med böcker, pussel,
spel och liknande som vi brukade göra när vi träffades under jullovet.
Efter några timmar steg Kurre upp för att gå hem och precis innan han öppnade ytterdörren
frågade han vad jag tyckte om hans julklapp. Mamma stod i dörröppningen bakom mig och
jag skulle just berätta att den hade kommit i användning redan,
när han sade att han hade köpt en likadan åt sin mamma
och att hon redan hade lagt den på toa-stolslocket!
På något sätt klarade jag mig ur knipan, det uppstod ett märkligt stillestånd,
jag kunde knappt andas och vågade knappt titta på mamma
som hade fått en alldeles speciell glimt i ögonen.
Kurre gick ut och hem, jag vände mig om och mamma och jag kastade oss storskrattande
i varandras armar.
Vi kunde inte sluta skratta......pappa skakade på huvudet åt oss men böjde sig åter över sitt korsord,
muttrande någonting om dårfinkar
-- Undra på att håret inte torkade, kväd mamma och så skrattade vi igen så vi kiknade och tårarna rann.
Hela juldagen hade mamma gått med toa-locksskyddet på huvudet över papiljotterna.
Det var just det som inte stämde.
Ett papiljottmössa var det definitivt inte, så plastad som den var.
Nej, vi berättade det aldrig för någon.
😂
Men vi lade julklappen på den plats den var ämnad för
Aldrig någonsin har jag sett en sådan, plastad frottéhuva efter detta.
Kanske det inte bara var hos oss den kom till fel användning?
Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
Kommentarer
den nymodigheten givit oss genom åren. Tack detsamma Gunnel!
Det enda jag sett över något VC lock är en virkad grej som min svärmor hade en tid.
Det var ju brukligt ett tag att ha en virkad huva över toastolslocket och en liknande sak på golvet men aldrig någonsin en sådan som jag fick i julklapp det året.
Men lite kul är också kul!
Önskar dig en ny fin vecka!
Detsamma Anki, en riktigt fin vecka!
Komisk present till att börja med. Oväntad liksom. OCH rolig användning av din mamma.
Fattar att du fick ett skrattanfall så här många år senare.
Tänk dig hur mamma såg ut med en laxrosa plastad frottépåse på huvudet. Ibland tog hon bort den och kollade rullarna men till slut satte hon inte på den längre. Håret torkade ju aldrig ;) Ett minne för livet.
Hoppas du får en fin Lucia!
Tack snälla du, jag hoppas detsamma! En riktigt fin Lucia!
Ha en fortsatt fin kväll!
Tack detsamma!