Äventyret framtiden

är det för min del att bara sätta mig ner här vid datorn och knacka ner några ord, vilka som helst, låta orden flöda på, lägga in några foton ... Högt i tak I all synnerhet när det är min lilla stund på jorden för mig själv, när det jobbas på utsidan av huset och alla möjliga och omöjliga lägger sig i.  Kan ni tänka er? Synpunkter finns det hur många som helst, t.om lite missunnsamhet för att vissa i huset får mera fördel av trappan och det vackra än vad andra får, just de där får det som egentligen inte ska ha fördelarna. Jag tar mig för pannan. Avund är ingen fröjd för dem som lider av den sjukan. Stackars människor.  Vi står här mellan två eldar som jag har antytt redan tidigare och försöker hålla balansen. Det skulle inte behöva vara två eldar men det är det. Vi kunde ha en bra och varm brasa tillsammans  men... Vi vill inte bli inblandade i något som vi inte har att göra med.  Igår kväll när vi lade oss så fick jag ett sånt där skrattanfall som nästan kan kallas...

 I väntan på att utemiljön blir förskönad här på innergården så vill jag visa er "vår" lilla Gutta-Perka, från den tiden då vi bodde på Åland. Vi fick besök av många ekorrar varje dag...och alla fick de namn. De är olika de också precis som vi människor är.                           Gutta-Perka var en liten ekorre, ny i världen ute på egna äventyr                             Ojjjjjj!     Vad är det där?     Så där ser väl inte ekorrar ut?    Aha, det var bara Filip Fasan som gick förbi...  ( fotona har förmodligen hängt här inne på bloggen för längesen, men nu städar jag och de får vara med en sista gång)    Ha en skön måndag alla!                                                   ...

I min dator hittade jag en hel radda med klokord som jag delar med mig av idag. Dem varvar jag  med foton som jag inte har visat er ännu Lyckliga människor slösar inte sin tid på att såra andra. Elakhet är för människor som är olyckliga, frustrerade, medelmåttiga och avundsjuka. Orden talar för sig själva                          Det bara måste bli en bild när byggkranarna tycks mötas en liten stund ...                         Att helt avskärma någon från ditt liv är ibland nödvändigt för din sinnesfrid                                                  Känn dig inte skyldig för det.      En glad och blommig hatt förgyller arbetet...varför inte, jag blev glad av att se kvinnan som städade framför postlådorna i ett av grannh...

          och det är en stor del av charmen som jag tycker om med Madeira och alla madeirenses... Det är full fart med det mycket noggranna trapparbetet, men naturligtvis, det ena föder det andra. Inte kan vi ju ha muren att se ut som Jerusalems förstöring när vi ska få en vacker trappa på innergården. Det förstår ju vem som helst, så nu är även muren planerad att få en försköning. Efter att ha röjt i täppan; tillsammans med ingen mindre än César ( utan a-et och lagerkransen, fastän han, vår C., borde få en lagerkrans han också) ja, täppkanten ska också klinkas, så tänkte jag som stod på terrassen, att nu ska jag berätta för Francisco därnere att jag kan linda ner passionsplantan under inkommande helg så att de kan jobba obehindrat med allt ovanför på muren när de hinner, så får han berätta det vidare åt sina killar på "ordentlig" portugisiska om vad som kommer att ske.  Fr. pratade i telefonen, jag hörde att det var en vän högre upp i periferin som han p...

heter ett album i mitt bildarkiv. I väntan på att få visa mera från allt som händer här ute på gården, så får det bli lite nostalgi, på sitt sätt, men det kunde vara vilken februari-kväll som helst här i stan.Fotona är från den 6 februari-20, året då pandemin tog ett grepp om oss alla men då när den här kvällen var så fanns det bara en antydan om att något sådant fanns i landet Kina, sååå långt borta och som vår hyresvärd Duarte sade med mycket sarkastisk galghumor bakom orden;  "det finns ju så många kineser så det kommer knappast att märkas att några går åt." En  månad senare såg verkligheten helt annorlunda ut. Helt annorlunda...Mycket annorlunda. Vilken dramatik vi fick vara med om.  Men den biten glömmer jag bort nu. Coviden finns kvar men världen har fått bra bukt på den även om många drabbades väldigt hårt då. Även i min närmaste familj fanns den och känns av än i denna dag. Vaccinet blev räddningen.Nu har vi annat som är som rena pandemin i flera knutar i världen...

 Tålamodet hann inte testas särskilt länge...på måndag kväll fick jag ett meddelande från Fr. att han och hans murare skulle komma hit och börja med trappan på onsdag om det passade. Självklart! Jag behövde inte ens använda Tålamods-salvan som Tove nämnde i en kommentar. Jag hann inte ens.  På tisdag kom klinkers och tillhörande material hit med lastbil...                                                            Idag dammar det rejält. Muraren, Mestre S är skicklig och vi litar på honom...                                    han vill ändra lite till på trappstegen för att göra klinkandet lättare..Kör i vind!                                     Väx...