Avkopplande


är det för min del att bara sätta mig ner här vid datorn och knacka ner några ord, vilka som helst, låta orden flöda på, lägga in några foton ...

Högt i tak

I all synnerhet när det är min lilla stund på jorden för mig själv, när det jobbas på utsidan av huset och alla möjliga och omöjliga lägger sig i. 


Kan ni tänka er? Synpunkter finns det hur många som helst, t.om lite missunnsamhet för att vissa i huset får mera fördel av trappan och det vackra än vad andra får, just de där får det som egentligen inte ska ha fördelarna. Jag tar mig för pannan. Avund är ingen fröjd för dem som lider av den sjukan. Stackars människor.



 Vi står här mellan två eldar som jag har antytt redan tidigare och försöker hålla balansen. Det skulle inte behöva vara två eldar men det är det. Vi kunde ha en bra och varm brasa tillsammans  men...

Vi vill inte bli inblandade i något som vi inte har att göra med.  Igår kväll när vi lade oss så fick jag ett sånt där skrattanfall som nästan kan kallas knasigt " Vi som flyttade hit för att få det lugnare" frustade jag fram. Sen var det färdigt i andra änden av queen-sizen. U. frustade till och storskrattade han också. Lugnt vad är det? 

Balllongvin

Vad är det för fel på mig?,  undrade jag vidare. Var jag än är så blir det livat på något sätt. Det är väl inte ditt fel att folk inte kan vara sams? Så är det  förvisso...

Nå, vi somnade med ett leende på läpparna båda två. Tror jag. Vi sover lugnt. Alltid något, för under dagtid är det inte lugnt..t.om. voodopersonen har fått fart på ströandet av mjöl? salt och besvärjelser och river sönder växter åt en av grannarna, plockar ner maracujaknoppar hos oss..


Milda limpa, gott folk. En roman kunde skrivas lekande lätt...Nu för tiden sjunger jag voodo, voodo och så jazzar jag till det hela som vår lilla ettåriga Freja gör. Hon älskar att dansa till jazztoner. Hennes farmor Karin också. Nu måste jag börja dansa till fadotoner igen...Fado betyder för övrigt öde. Så nu vet ni det. Så fram med Ana Moura igen, en underbar fadosångerska, jag har inte dansat till hennes sånger sen slutet av -23....











Nå, hur som haver, barnen kär..Så drar tankarna iväg till min storebror Krister, i kärt minne bevarad; han som försökte få ordning på lillsyrran och läste godnatt-bönen tillsammans med mig, för att lära mig lite vett och ordning.

 Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är...det började bra men sen kom "vart jag mig i världen vänder står en liten djävul med vassa tänder." Sån var han, med glimten i ögat och hjärtat fullt av kärlek. ❤️

Det värsta är att hans version av bönen fastnade för evigt inom mig, 😉..han ler i sin himmel, jag vet det. 





I skrivande stund bakar jag en kaka, med äppel, russin, valnötter, vanilj, muito (mycket) socker och kanel. Jag måste ju tänka på att Francisco med gäng får energi så att trappan  blir klappad och klar.


                                             Jag önskar er alla en fin tisdag...


                                  

                                         Karin Eklund, Funchal; Madeira.

                                              


Kommentarer

femfemman sa…
Min vän och kollega, som bodde sju år i Portugal, försökte få mej att lyssna på Fado. Det gick inte så bra. Alldeles för sorgsen ödesmusik.
Avundsjuka ställer till mycket. Jag fostrade in i den världen.. Har blivit betydligt bättre på gamla dagar. Insett att det tjänar inget till att vara avundsjuk. Men att glädjas med sndra, dit har jag inte kommit ännu..ja, utom i undantagsfall. Vi människor är rätt konstiga varelser....iaf räknar jag mej dit.😊😄 Ha en fin dag!
Femfemman,

Det finns fado och fado, stor skillnad levereras, men jag vet att många tänker sorg och dysterhet. Det finns upplyftande glad fado också hur mycket som helst.
Precis som i vilka musikgenren som helst.
Det måste vara jobbigt att känna avundsjuka och att inte kunna glädjas med andra. Vilken svår nöt att knäcka. Vi föds in i så många olika öden, som vi ska jobba med.
Ha det bra du med!
🤗
Anonym sa…
Fint skrivet om detta att bara sätta sig ner och blogga och sätta in bilder. Stänga ut allt buller och bara vara. Detta med missunsamhet är väldigt fullt tycker jag för man måste kunna glädjas med andra som Femfemman säger så bra.

Jag vet hur det känns när man får ett sånt skratt då man knappt kan sluta, det är när allt blir lite för mycket så det blir dråpligt. Du får till det så roligt mitt i allt som händer och du skulle verkligen kunna skriva en bok med ditt ordförråd och sätt att skriva på.

Fint minne av din bror och min mamma läste Gud som haver för oss barn varje kväll. Fast varken hon eller resten av familjen är troende.

Den kakan blir nog god, sätt på kaffet så kommer jag, om Svenska spel ringer ;)

Ha nu en skön tisdag själv/själva
Kram från Malin
Öppen Ridå
Znogge sa…
Missunnsamhet är en väldigt tråkig egenskap men ack så vanlig. Jag har väldigt svårt för den sortens människor. Hur mycket enklare och roligare är det inte att glädjas med andra. Glädje ger glädje helt enkelt!

Kram
Öppen Ridå, Malin,

Tack! För min del fungerar det bra att göra så, få ordning i oordningen i hjärnkontoret. Landa.
Du har rätt man kan inte sluta skratta...det blir snudd på lite hysteriskt men roligt. En ventilation av något slag. Tack igen Malin för orden om boken!
Jag har funderat på det där med troendet i min egen familj...det fanns kanske där men det var inget som man pratade om. Var och en höll sitt inom sig själv, bara någon gång kände jag ett vindil av något annat, lyhörd och känslig som jag alltid har varit.
Nu sätter jag på kaffet Malin! Jag hörde att det ringde hos dig..
Ha detsamma ni också!
Kram
Karin
Znogge,

ja, det är verkligen det. Så är det för min del också, jag har svårt med missunnsamhet. Ingen vinner något på den egenskapen utan tvärtom, den förtär.
Exakt, glädje ger glädje! En enkel ekvation.

Kram
Eval8 sa…
Avundsjuka är inte någon fin egenskap. Tyvärr drabbar den väl alla då och då, men vissa verkar lida konstant av den.
Era grannar borde enbart vara glada och tacksamma över den fina trappan.
Vissa saker minns man med glädje 🤩
Skönt att du kan sätta dig ner och vandra in i din värld av ord och meningar som sedan blir till glädje för oss läsare. Men väldigt trist med avund och missunnsamhet. Tyvärr finns det för mycket sådant. Men skönt att ni kan skratta åt allt. Och jag tror att Francisco med gäng kommer att bli väldigt glada över din kaka.

Kram
Eval8,

det är ingen bra egenskap, varken för en själv eller för andra..
Det är komplicerat detta liv.
Ja, det gör man ju...bevarar det i hjärtat livet ut.
Anita, de fyra blomsterhaven,

ja, det känns faktiskt som en styrka ibland att kunna ta till orden. Jag gissar att det är detsamma för dig vad gäller att måla i akvarellfärg eller med kameran. Man tar ut sina själsliga svängar samtidigt och mår bra av det. Minns när jag målade vått i vått när jag studerade vid Ståthöga. Jag valde blått i olika nyanser och så förkyld jag blev under den målande stunden. Sen gick det lika fort över som det kom. Terapi på sitt sätt. Vi är intressanta varelser vi människor.
Vi kan inte annat än skratta...det blir så oerhört befängt ibland.
Halva kakan är försvunnen nu och lite till på det.
Energi måste till för att energi ska finnas. Just nu äter de pizza..Jodå, de jobbar också, jättemycket!

Kram
Annika sa…
Det är bra att slå sig ner vid datorn, pränta ner tankar och känslor på bloggen. Bra där, Karin. Fnissade åt ditt skrattanfall, ja ni når aldrig lugnet, haha. TUR att ni bägge har humor och kan skratta åt det.
Nej, avundsjuka som hörs och syns så tydligt är jobbigt. Enrergikrävande. Ett är då säkert, kakan bir uppskattad!!!! Kramar!!
Annika,

ja, utan tvivel så är det så...få ut allt som pockar på att komma ut. Sånt som får komma ut..
Man blir lite så där som they coming and take me away haha, hihi, hoho
Lugn får man i graven brukade morfar säga. Jag är osäker på det, för det lär inte bli sååå lugnt på den sidan heller.
Ja, vi kan skratta tillsammans, guld i sig.
Avundsjuka personer bränner marken för andra, inte bara för sig själva
Kakan är snart slut, dags att baka mera till imorgon igen.
Kramar!
Vilka dramatiska himlar!! Och avund ... ja, det är nog en trist känsla! Det finns ju alltid de som har det bättre. Men tänk på alla i världen som har det sämre!!
Helena på FREEDOMtravel,

ja, mycket dramatik på himlen får vi se nu och då när solen går ner..
Avund...ingenting trevligt med sådan. Exakt...många många har det sämre. Lite tacksamhet för det man har sitter bättre.
BP sa…
Gillar första bilden - högt och luftigt i tak så att säga.
Ja, det där med grannsämja... Är det bara ni som inte är från Madeira i ert hus?
Om jag nog har förstått det hela rätt så är det du och Uffe som betalar hela kalaset med terrassen och trappan. Så egentligen tycker jag att alla som kan nyttja dessa delar bara ska vara jävligt tacksamma och översvämma er med små presenter. Å vad är de avundsjuka på? Har det inte bidragit med nåt har de inte ens en rätt att vara avundsjuk, tycker jag.
Fado är sååååå fin. Har en gammal CD vi köpte in en pub där en grupp sjöng Fado. Så stämningsfull - vid rätt tillfälle.
BP,

jag gillar den också. Luftigt, högt och vackert.
De flesta är härifrån men så finns en person från Italien och så vi från Finland.
Det handlar om gammalt groll och egentligen inte alls om vad vi bidrar med, det blir bara orsaken till att dra upp grollet igen. Det går över...Men visst har du rätt i sak BP. Absolut.
Fado är fint och det finns så många olika fadosånger. Den portugisiska folksjälen finns i fadon, ungefär.
Stefan sa…
Avundsjuka är ingen trevlig åkomma. Vetskapen att de som är avundsjuka saknar egna förmågor och kunskaper gör det hela lättare. Fina bilder som illustrerar inlägget.
Stefan
Avund är ingen trevlig sak.
Tack!
😊
En avstickare 🤪 även i bloggvärlden finns det åsikter/synpunkter… ”tycker Du inte som jag då är vi inte vänner‼️” även avundsjuka, missunnsamhet frodas på alla platser vi människor finns/samlas.

Jag tycker att icke riktigt lika inblandade i Er renovering som vissa andra är beroende på närheten till Er ska vara jäkligt glada att Ni väljer att fixa och trixa, och vara tysta om de inte har nått snällt att säga… om inte annat kan de börja med att säga ”fin trapp, det blir bra det här” sedan hör det väl till människans natur 😅 att vara avundsjuk… tyvärr.

Jag tycker det är helt fantastiskt vilken förvandling och så bra allt blir 🤩

Lite flamenco 💃 och karneval 🎶 🎵 och en skvätt vin 🍷 när allt är klart och det blir taklagsfest 🥳

Ha en fin onsdag kram åsa
nalta norrland,

ja, precis så är det. Vi kan ju till all lycka ha olika åsikter, har rätt till att ha sådana.
Det är mänskligt att det blir som det blir och det spelar ingen roll i världen man är. I slutänden blir det ändå oftast bra..och om det inte blir det går det att gå vidare i livet i alla fall, bara le och springa fort ungefär.
Tack, vi tycker det själva och idag har ännu mera fint hänt. De är jätteduktiga killarna...
Här känner de faktiskt inte till detta med taklagsfest. Jag bakade bullar till RIM-killarna när de fick taket på det första huset...reaktionen blev inte den jag hade förväntat. Men givetvis var de glada över bullarna men att ha taklagsfest? Njaaaa.
Ha detsamma Åsa!
Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Fader vår-trädet

Öronbedövande