Äventyret framtiden

från vår egenskrivna regel om att handla så mycket som möjligt i de små affärerna här på ön.. Det händer att vi går till  Cash  , ca 4 km härifrån och handlar vissa varor som vi gärna vill ha. Jag tar min kylväskeryggsäck på mig, Uffe tar sin vanliga och så vandrar vi iväg. Samtidigt får vi  ca 8 km:s vandring i oss, dit och hem t/r, lagom motion för dagen, samtidigt som vi köper hem varor som är "bra att ha" hemma.  Så gjorde vi idag för att jag vill ha rågmjöl från Madeira hemma så jag kan baka mitt surbröd på det sätt som jag vill att det ska smaka ( finskt). Att köpa rågmjöl från Finland och transportera det hit ligger inte på min karta. Jag har letat efter ett motsvarande rågmjöl som jag är nöjd med, ett rågmjöl som är härifrån och visst, jag är jättenöjd. Det tog sin tid, men trägen vinner. Man får inte ge upp! Det går inte att få tag på så där bara, så när de har "mitt" rågmjöl på Cash, så köper vi flera paket.  Rågmjöl, farinha de centeio köpte vi fyra p...

Nåja,..kanske inte riktigt så men likväl så visar jag vad jag har "hittat". Trädgårdskonst kanske man kan kalla det? Jag befinner mig fortfarande i bildarkivet. Det är en så passlig paussyssla när jag behöver vila lite grann från portugisiskan  Alla djuren "hittade" jag på en gräsmatta i Faial.  Där finns de fortfarande kvar...    Jag fick lust att klippa bandet och låta griskultingen     rymma sin kos...                       Sen förstår jag inte alls varför jag tog foto av bara baken...och inte av framsidan.                      Vad jag minns, så är det här den enda ekorren jag har sett på Madeira...någon levande                      tror jag inte att det finns ens.                                   ...

Ljuvlig försommar... Faktum är att det är vår här ännu enligt kalendern. Den 22 juni blir det sommar på Madeira/Portugal men givetvis i jämförelse med mina tidigare hemtrakter, så har vi sommar året om här även om jag vid det här laget känner av skillnaderna mellan de olika årstiderna. Men man behöver kanske bo här året om för att märka dem.  Jag har plockat ihop lite bilder som jag tog nu under maj-månad, några som jag inte har visat er. Jag har en benägenhet att samla på mig och jag vill inte alls ha stora lager med foton. Det blir bara bökigt.  Så nu gör jag en liten städning / dia de limpeza, så jag slipper ta till en storstädning längre fram Återigen en tillbakablick från Monte Palace Tropical Garden. Kina finns också där , till en viss del.  En bamsestor kruka. Vill gärna ha förstås, men det får räcka med den tanken Tala om att vara stor. En bougainvillea tar plats i Jardim da Botânico i Funchal.. Älghornsbräken. Jag får aldrig min så stor tycks det som Jag har ing...

BP håller i förvaltandet av detta långvariga tema Skyltsöndag som snart närmar sig det femhundrade i ordningen.  Det var ju nyss 400-jubileum känns det som. Tiden går fort när man har roligt som det heter.  Mina skyltar för dagen ser ut så här:  Skylt 1.  Jag har fortfarande några skyltar kvar från Monte Palace Tropical Garden som jag delar med mig av. Museét var stängt när vi var där.  *********** Skylt 2                                                                         Den här damen ser på infoskylten framför sig och som handlar om henne...                                                                  ...

Lokförare Åke har dragit igång tåget idag igen. Jisses så veckorna går, det är nästan som om de åkte tåg rentav, snabbtåg. Idag ska vi ut och fiska har Åke tänkt eller skriva något om ordet fiska. Jag älskar att fiska och har gjort det sedan jag var en liten jänta. Till att börja med fick jag allra mest vara med och plocka bort spånakärringar ur näten som min mormor och morfar hängde upp på väggen där de bodde vid vattnet i Färjsundet på Åland. Fångsten togs bort och näten skulle rengöras och torka innan de togs ner igen.   Det doftade fisk, tång och hav om näten.  Jag stod ju med näsan mitt i allt detta så liten jag var och under mina fötter knastrade de torra spånakärringarna innan morfar krattade ihop dem och slängde dem tillbaka i sundet.   Jag kan när som helst frammana de här doftminnena, känslan av sommarvärmen i   ryggen, det torra gräset som smekte mina bara ben, morfars skjorta av flanell,   hans kala hjässa, abborrarna och gäddorn...

Senaste onsdag kändes så där som man brukar säga att måndagar är. "Det är måndagmorgon" och mitt huvud känns så tungt". Vi har haft val här och resultatet blev det väntade för min del ( jag har inte röstat, jag kan inte rösta här ännu, men jag följer intresserat med). Stämningen på stan kändes smått resignerad, tillika lite upprorisk just den dagen då det första resultatet tillkännagavs. Sonderingar var på gång till ny regeringsbildning. Folk var stingsliga, kanske av helt andra orsaker men det passade bra in på dagen efter.  Fast man kanske inte bryr sig ett skvatt här i alla fall? Man kanske bara väntar på att lönen ska komma in på kontot?  Vad vet jag? Inte ett jota, men jag kände hur som helst att det var obekvämt att vara inflyttad, att se lite annorlunda ut. Redan på väg till det val vi själva kunde delta i, Europavalet, så mötte vi människor i vår närmaste närhet som såg ut som små tidsinställda bomber, som inte bevärdigade oss med en blick ens när vi sade bom dia...