Äventyret framtiden

Tåget avgår som vanligt denna påsklördag. Tove sitter vid spakarna och har givit oss ordet Prestation   att skriva och filosofera om. Hon kör på och vi andra sitter i vagnarna bakom  Till en början kändes ordet prestation rätt så knepigt men så händer det där som ofta händer, hjärnan gör sitt medan jag gör mitt och så har den plötsligt presterat någonting. Om det är vettigt eller inte är inte så viktigt, huvudsaken är att den presterar "Bara slappna av Karin", sade den och så gjorde jag. Det är nog någon mening att man har ett hjärnkontor lite högre upp på kroppen eller hur?  Under tiden som de små grå har jobbat i det s.k. undermedvetna så har jag haft hur roligt som helst på annat sätt. Samarbetet är helt perfekt för en lat människa som jag är i grund och botten. Okej då,  jag gav några förslag åt de små grå innan jag "rymde fältet" men när "kvarnarna" hade malt färdigt så var alla mina förslag ratade. Rakt av!  "Sånt kan man inte prestera en påsk...

    Vi fortsatte vå r vandring längs levadan denna ljuva lördag, då solen sken och en lätt bris gav oss      lite svalka. Temperaturen var runt 25 plusgrader...     En klockmalva vajade för vinden från en av buskarna vi gick inunder   På många ställen blommade den vackra Antolizan. En gång för flera år sedan tog jag hem en sådan lilja till Geta och planterade den i kruka i växthuset. Faktum är att det lyckades riktigt bra, den blommade vackert. Men så kom vintern och jag glömde helt enkelt bort den. Den dog givetvis när jag inte tog in den i mera lämplig temperatur.        Ingen spindel syntes till, inte ens ett litet offer...    Vi har ett ställe som bara hör till, som är ett måste att stanna till vid.     Det förstår ni väl? Den vackra buskrosen doftar dessutom himmelskt.     Vi såg att den fanns på flera ställen nu än tidigare...    Nej, den är inte vild, den finns i trädgår...

Senaste lördag, den 1 april, gjorde vi en vandring längs levada dos Tornos med början från Curral dos Romeiros . En vandring vi gör nu och då för att få uppleva skillnaderna från årstid till årstid.  Jodå, gott folk, det finns årstider även på Madeira. Allt är inte en enda evig sommar här heller 😉 Nu är det rätt så länge sedan vi gick där, mest på grund av den ögonoperation som Uffe gjorde i augusti- 22. Vi har längtat men det har bara inte fungerat för honom att vandra längs levador igen innan synen har "suttit" där den ska sitta. Nu sitter den bättre, tack och lov, men inte helt och hållet  där den ska sitta ännu, kanske den aldrig kommer att göra det till hundra procent.  Men det fungerar bra när vi går i vår takt och kan njuta av väder och omgivningar på vårt sätt.  Vi står för det mesta med rumporna upp i buskarna längs vägarna där vi vandrar fram.  Nyfikna som vi är på växter och smådjur.   Vandringen började med synen av detta citrusträd. Jag...

Bloggvännen BP är förvaltare av det omtyckta temat Skyltsöndag.  Mitt bidrag för idag är av mera nostalgiskt slag. En resa för ganska många år sedan gjordes till Sverige från Åland för att inhandla korgar till vårt dåvarande café, numera ett kärt och trevligt minne blott. Jag kommer att någon gång nu och då under skyltsöndagarna att bli nostalgisk, det har jag egenmäktigt bestämt . Bara så ni vet! : Jag städar ju och då ska det bli rent i knutarna. I och med att jag har visat det jag har visat så är allt endast kvar här på bloggen och inte längre i någon vrå i arkivet. De här skyltarna är helt nya i det här sammanhanget, trots att de har ett antal år på nacken. Så kan det också gå ihop ibland 😉 På morgonen när vi drog iväg mot färjan som skulle föra oss över Ålandshav mot Sverige måste vi tydligen ha haft behov av att tanka bilen. Annars skulle vi inte ha hamnat utanför Matkroken i grannkommunen Saltvik. Där fanns det nämligen bensin och det måste vi ha för att nå vårt mål I och ...