Äventyret framtiden

Bloggvännen BP är förvaltaren som håller i tömmarna😉 för dagens tema, Skyltsöndag. Här får vi som deltar "skylta" efter eget huvud och ta ut de kreativa svängarna efter bästa förmåga, bara vi håller oss till skyltar förstås.Tack för detta BP ! Min skyltsöndag av idag ser ut som följer: Madeiras president Miguel Albuquerques residens innehar en så vacker häst som den här ovan. Lika vacker som en dalahäst? Eller kanske t.o.m vackrare? Det låter jag vara osagt men skyltar gör den hur som helst på sitt sätt och drar uppmärksamheten till sig.  Idag visar jag en samling av skyltar som jag har tagit redan tidigare. Sista gången gillt alltså, sen finns inte de här fotona längre i bildarkivet. Jodå, jag har städat igen och den röda tråden är som ni säkert förstår redan: hästar. Till vänster i bild är vi fortfarande på Quinta Vigia, presidentens bostad, där ett rör ut från taket ståtar med en häst.  Ingen vimpel men en prydnad som jag bestämmer mig för att är en skylt.  Fotot hä...

Dagarna går som tåget! 😊 Nu är det dags att Hoppa på tåget; det är lördag igen!  Välkommen med som läsare och som skrivare! Det finns rum för flera resenärer, kom gärna med på resan. Läs mera om detta i Instruktionen och meddela om du vill vara med, antingen till Tove eller till mig i kommentarsfältet så ordnar det sig.  Idag har jag som  är lokförare under mars, valt ordet  Post  att filosofera/skriva om.  Jag har som vanligt tittat på foton som jag har tagit under åren som har gått som en liten hjälp på vägen. I Uppsala hittade jag det här tåget den 1 december-14 . Vad har nu det med post att göra tänker kanske någon av er? Jodå, det finns en anknytning till tåg vad gäller ordet post och det är  Järnvägspos t. Järnvägspost är post som transporteras via järnväg rätt och slätt. Den första järnvägspostförbindelsen fanns mellan Liverpool och Manchester i Storbritannien. Så finns det ju vattenposter också. Här går man ofta förbi sådana var än man är el...

      Vi var till nationalparken Florestal das Queimadas en dag för ett tag sedan och tittade på havet.    Ord är överflödiga, så känns det.   Copyright: Karin Eklund, Funchal, Madeira

Var jag har fått ordet märkunderlig ifrån vet jag inte, det har hängt med så länge jag kan minnas och jag använder det gärna. Men ingen i min barndomsfamilj/släkt sade det någonsin. Hur som helst så har jag fångat upp det någon gång av någon och idag blir det foton och lite annat som fyller min blogg. Jag har en tydlig benägenhet att samla på mig märkunderliga foton.  Hur det här motivet egentligen hänger ihop minns jag inte med säkerhet, men jag vet att det finns ett brinnande blockljus i bakgrunden som återspeglar ett konstnärligt julbetonat glas i förgrunden som i sin tur står på en kopparkastrull med lock.     Nostalgibetonat blir det.      En liten pojkhand har plockat en liten bellis/tusensköna och lagt den i vattenkannan     som helt tydligt med tanke på vattnets färg också har blivit fylld av smutsiga stenar.      Det hörde till att göra vattenkanna-soppa när mormor var barnvakt.    När liten själv kom på besök til...

hos oss kan se ut så här. Jag ror och sen ror Uffe, medan jag fixar frukost åt oss.Vi skämtar om att han drar iväg till Porto Santo och jag hamnar någonstans på vägen, möjligen vid Desertas om jag ens kommer så långt. I rena siffror så drar jag 100 årtag på Kettlerns högsta motstånd, han 3-400 årtag,också på högsta motstånd. Ca 25 tag i minuten ...det är ju självklart att han kommer mycket längre än vad jag gör. Men jag är nöjd med mina hundra årtag varje morgon på fyra minuter. De känns bra i min kropp och ibland drar tankarna mig bakåt i tiden då jag som liten flicka fick vara med min pappa och ro ut nät. Roligast var det förstås att ta upp näten. Jag minns fortfarande hur nätkobbarna såg ut och hur det lät när de förankrades bland strandstenarna i Färjsundet på Åland. Jag minns ännu var de största abborrarna gick på och fastnade. Ibland funderar vi förstås på om grannarna under oss undrar vad vi har för oss, för givetvis måste det höras genom betonggolvet att något är på gång i arla...

  Bloggvännen BP håller i förvaltandet och tömmarna för skyltsöndagstemat ! Som vanligt får man ta ut sina  svängar så gott man vill och kan. Jag är inte sen att hänga på !  Idag blir det muralmålningar för min del. De är otroligt skickliga på den här ön att få till konstverk lite överallt och ingenstans. Då förstås i rent reklamsyfte med olika skyltar.  Den översta skylten till vänster, av kvinnan, finns i Gamla stan längs rua Santa Maria.  Vad hon gör reklam för listade jag inte ut.  Men å andra sidan så är hon så fin att bara hon i sig är en snygg skylt eller hur?  De två andra är skyltar till The Prince Albert, en pub och ett matställe längre västerut i stan.  Det fanns en muralmålning till men den smög jag in i bloggen den 8 mars på Kvinnodagen.  Ibland går vi till grannstaden Camara de Lobos och där har de blivit väldigt duktiga på att fixa till stan. Den var lite ruggig tidigare men har fått ett rejält ansiktslyft på senare tid....