Märkunderlig nostalgi
Var jag har fått ordet märkunderlig ifrån vet jag inte, det har hängt med så länge jag kan minnas och jag använder det gärna. Men ingen i min barndomsfamilj/släkt sade det någonsin. Hur som helst så har jag fångat upp det någon gång av någon och idag blir det foton och lite annat som fyller min blogg. Jag har en tydlig benägenhet att samla på mig märkunderliga foton. Hur det här motivet egentligen hänger ihop minns jag inte med säkerhet, men jag vet att det finns ett brinnande blockljus i bakgrunden som återspeglar ett konstnärligt julbetonat glas i förgrunden som i sin tur står på en kopparkastrull med lock. Nostalgibetonat blir det. En liten pojkhand har plockat en liten bellis/tusensköna och lagt den i vattenkannan som helt tydligt med tanke på vattnets färg också har blivit fylld av smutsiga stenar. Det hörde till att göra vattenkanna-soppa när mormor var barnvakt. När liten själv kom på besök til...