Lucka 22/ Lite godis

gav jag bort åt vår postman Bill som kom hit med ett paket trots att det var söndag. 

"Jobbar du på söndagar också?" frågade jag och Bill sade att han har ingen söndag, han jobbar. Så fick jag paketet och han fick den sista Merci-chokladasken som fanns i godislådan. "Du behöver extra energi, varsågod !". Han tog tacksamt emot den vår väldigt vänliga och tjänstvilliga postman. Han är omtyckt av alla den killen och undra på det..

"Hmmm" , tyckte däremot Bröderna Royce..."du ser ju vad vi har kvar av chokladen. Vi kommer att svälta  ihjäl. Du gav bort vår sista Merci-ask! "

-"Killar, börjar ni dela ut post på söndagarna så ska jag se till att ni får flera askar Merci!" Äh, den räcker långt den här chokladbollen eller hur Rulte ?frågade Rulle. Underförstått att de inte vill dela ut post.

Ni är de gulligaste chokladmonster man kan tänka sig, fastän ni är lata..😏

Sen fick jag veta av de båda fönstertittarna att Lill-Ronaldos boll var oåtkomlig för Lill-Ronaldo..Nu kan han inte spela boll, fattar du?  Jodå, jag fattar att de vill ha lite lugn och ro i det huset också..😉

Nå, helt lata var R&R inte. 

De hjälpte mig att slå in den vackra löparen i julpapper..

Den ska någon få som jag vet att kommer att tycka om att ha den på bordet. 

Bilden gör inte rättvisa åt den fina linneduken med ljust turkos botten, men jag iddes inte stryka den innan paketeringen. Jag vek ihop den och packade in den med hjälp av R&R.

Duken är av hundra procent linne, designad av Lillie Ceramics..

 

En av systrarna Lillie, Lonny, här vid en annan typ av löpare. En sån köpte jag också. 

Ibland blir jag väldigt spontan och handlar på direkten när jag gillar något. U. muttrade lite, när jag kom hem, men såg nöjd ut i alla fall trots att vi brukar varsla varandra om olika inköp.Jag hann ju inte. Ibland går det undan. 😉( vi har gemensamt konto och nu vägde min del lite lättare helt plötsligt, haha) 

Det kände U. Förstås...

Söndagen gick åt till matlagning.Skinkan togs ur saltspadet och ligger nu på avsaltning, rödbetorna är kokta, en stor gryta salsa är gjord, äppelsaft blev det också samtidigt som jag skalade äppel till kakor. Som sagt, jag kastar inte ens skal. De blir saft åt hantverkare som kommer efter nyår. Sån är jag, har jag inte att göra så ordnar jag att jag har det, men jag har tagit det lugnt, i maklig takt, tossat på , skrivit några julhälsningar osv..

Jag glömde att berätta att det drar ihop sig på RIM-liga sidan. Nu har alla varningsskyltar och liknande kommit på plats inne i husen. Det hände i lördags...

Och solen gick ner i går igen, den sista höstdagen här i Portugal. Idag är det vintertid och ljuset har sakta börjat återvända. Vi går mot ljusare tider igen. Förhoppningsvis på alla fronter i världen. Må de där maktgalna få förståndet tillbaka så att alla människor i krig och nöd får fred och mat på bordet, tak över huvudet, trygghet.  En bön går ut från mitt hjärta varje dag, varje timme..Fred, fred, fred. 

Så till krubborna: 

                                                                                    Padaria: bageri..

                                  Så fina allihopa. Klicka på bilderna så blir de större om ni vill se

                                  detaljerna lite bättre. Den sista krubban kunde få stå här på vårt matbord.

                                  Ett riktigt konstverk i sig. 

                                  Tja, egentligen är de alla det men vårt matbord är för litet för dem alla. 

                                  Njut av måndagen, stressa lagom...

                                   Karin Eklund, Bröderna Rulle och Rulte Royce

                                     Sagotant med sagolika kompanjoner...

                                      Sagan som berättas ända fram till jul är baserad på

                                      vardagsverkligheter i Funchal, på Madeira