Lucka 12 / Lite av allt ....
U. och jag var till apoteket igår för att hämta mediciner och så tog vi en vända som alltid till Stadsparken när vi ändå var där i knutarna. Vi köpte varsin glasstrut och satte oss ner en stund på en parkbänk av sten och tittade oss omkring medan vi slickade i oss våra glassar.
Det låg en stor frökapsel på bänken..Jag lade min hatt bredvid för att man ska kunna se storleken bättre i jämförelse med hatten.
Jag smålog när jag hörde att folk som gick förbi trodde att det var en stor avokado. En kvinna tog den i handen och såg jätteglad ut och då berättade jag för henne att det var en frökapsel av kapok...Aha, då skulle hon absolut inte öppna den, sade hon och skrattade gott när hon gick vidare. Kapok har jag skrivit om här tidigare några gånger. När frökapseln öppnar sig så ser det ut som en snöboll mera eller mindre. Det var den "ullen" som man brukade använda till stoppning i madrasser för många år sen. Jag har själv sovit på en sådan knölig madrass när jag var liten. Men fin är frökapseln som hade ramlat ner från ett träd i närheten. Vi lämnade den kvar...U. såg riktigt förskräckt ut när jag funderade på att ta hem den. Ta foto av den och lämna den här! , tyckte han. Han vet ju hur mycket ull det blir när kapseln spricker..😉
Vi gick förbi Julbyn, Aldeia Natal och där har de så fina blomsteruppsättningar.
Vi gick in i Stadshuset, för den här tiden på året så har de alltid en utställning med krubbor som barn har gjort av återvunnet material, det ena konstverket ljuvligare än det andra. Det är ett måste för mig att få titta in där varje december. Stadshusets egen julgran var stjärnlik i år, fullkomligt strålande.
Jag kommer att visa julkrubbor varje dag nu ända fram till julafton...
Idag blir det två. En mera traditionellt vacker och så min absoluta favorit där en ängel med hjälp av ett stjärnfall låter Jesusbarnet komma till jorden och föräldrarna Maria och Josef..Så där gick det till bästa läsare. Josef var oskyldig! 😉Texten inne i lådan såg jag inte när jag tog fotot. Jag ska ta reda på vad det står när jag går förbi nästa gång. Både Josef och Jesus ser ut som fotbollsspelare. Jag gillar den krubban jättemycket. Där har man tänkt utanför boxen så att säga.
Vi handlade frukt och grönsaker när vi gick förbi Hortan. Jag gick in och fyllde våra ryggsäckar med allsköns godheter. När vi kom hem så låg de där två och bara pustade..."choklad-koma", fick jag veta att de hade..Merci-n är slut nu Karin, du måste köpa mera, sade Rulte som orkade svänga på huvudet en aning.
Rulle vände på sig med möda, stånkade och pustade. Ja, mera Merci behövs men vi klarar oss någon dag ännu..det finns ju mera choklad i lådan.
Vi fick inte upp den asken så du måste hjälpa oss!
Så roligt blir det inte killar, för just den där asken ska vi alla äta upp innehållet i på julafton. Det är choklad från Portugal. Ni får äta upp chokladbollarna istället men nu är ni ju så mätta att det räcker för idag eller hur? Hörde jag ett raaaap?
Sagotant med sagolika kompanjoner...
Sagan som berättas ända fram till jul är baserad på
Kommentarer