Ingen planering alls...

Nu tar jag vardagen så där rakt upp och ner utan att planera särskilt mycket. Vi väntar på tid till kardiologen för U:s del men många är i kön och under tiden är det familjedoktorn som tar sig an U på bästa sätt. På fredag är det dags igen att träffa henne. 

Tack alla ni som har tagit kontakt via mail! Så varmt det blir i hjärtat av alla omtänksamma ord som tar sig in till oss, också här på bloggen. Jag har fortfarande kommentarer att svara på. "Ska bli Chabli" som en viss Härenstam sade. 

Desto mera än så blir det inte om den biten idag annat än att allt är så bra det kan vara. 

Jag återgår till kameran och mobilen istället, tömmer dem på foton och visar en del av vad som har hänt sedan vi senast sågs här inne. 

Coral har ni säkert alla hört talas om vid det här laget. Madeiras eget öl och stora stolthet...
Det har varit Halloween och naturligtvis så firar man här också på olika sätt. 
Servir em local escuro =Servera på en mörk plats
Edição Coralloween = Halloween-utgåva


Na noite mais escura, ela brilha = I den mörkaste natt, så lyser den...(coralen).
Jättebra reklam säger jag som en gång läste marknadsföring i Ålands Handelsläroverk..(allt har jag gjort också, kommer jag på nu, minst hundra år senare, så känns det) 


                        Ungarna hemma på gränden var uppspelta. Fotot har den lilla häxans pappa tagit, jag har 
                        suddat ut den söta häxans ansikte för jag har inte frågat lov om publicering. 
                        Man ska ta det varligt när det gäller små häxor. 
                        Den här lilla har humör för många. Hon är en blandning av Portugal och Italien...
                        Jisses Amalia,det säger väl allt?  Hon är en Vädur också...inte att leka med alls. 
                        Sätter hon ner sin lilla fot så gungar gränden. Men naggande go är ungen.

                        Mini-Ronaldo och Lill-Ronaldo har firat sina födelsedagar, 5 år och 9 år...jadå, visst fick 
                        de paket. 


    Hos RIM på andra sidan gränden har skottkärrorna haft möte. Vad de kom fram till vete gudarna
    Jag hörde att de funderade på varför det inte blev något typiskt madeirensiskt stenmönster 
    när de nu en gång var på gång med stenläggningen. Det skulle väl inte ha suttit helt fel? 
    Jag tror att det var den gula skottkärran som pratade högt. 
    Men då måste man ju ha madeirastenar och inte sådana där stenar, sade den kärran som stod med 
    ryggen mot den gula. Det blir mycket snyggare som det är nu.
    Jag är förstås inte helt säker, för skottkärror pratar också portugisiska här och har sin egen dialekt..
    Ibland totalt obegriplig. 

    

Vi blev bjudna till grannhuset högst upp på gränden och de har en annan utsikt än vad vi har, så jag passade på att ta foton. Det är vår terrass till vänster (jag ber om ursäkt för röran. Ostädat blir det ibland även hos oss. Ja, ofta är det så egentligen 😉😉. Edifício rua Conde Carvalhal 26 har jag för mig att vår granne mittemot heter...RIM kallad av mig. Tala om att vi har fått bättre utsikt! Det har vi ju...
De stora höghusen i bakgrunden var ingen fröjd att titta på och däremellan en massa ogräs.


    Det grönskar i rabatten...

    

Det stora komplexet är mörkt i mitt tycke, även om jag ser mycket skönhet i bygget som så. Det finns stilfulla detaljer i det, hur många som helst och hantverket bakom är ypperligt...
Idag bar de in tvättmaskiner både i det ljusa och i det mörka huset.

Så här är det att ta fotografier på Madeira. När jag väl hade fått ordning på det RIM-mörka huset, så vippade nästan det ljusblåa omkull..

    

Så här såg utsikten ut mot hamnen idag. En vanlig syn den här årstiden. Varje dag kommer det kryssningsfartyg in till Madeira. På sommaren har vi det lugnt och skönt här i jämförelse, då Medelhavet tar emot alla stora båtar. Självklart är jag glad för att kryssningsfartygen kommer hit, det är bra för hamnens ekonomi och antagligen för flera andra på ön. Men vi håller oss i periferin...


                                             På kvällarna är det riktigt stämningsfullt. 
                                             Lanternorna i förgrunden hör till fotbollsplanen nedanför oss.

    

                       Så tar jag ett skutt till RIM igen. Dagens foto. Nu har de stenlagt och fogat...
                       Skottkärrorna har dragit någon annanstans


                      Grindhålet och grindstolparna fixas. Undrar hurdan grind det blir. 
    Inåt måste den gå har jag bestämt..utåt kan den inte gå, då blir det trafikproblem på gränden. 

   

                                               Sett vid Stadshuset....Fred vill vi alla ha, nästan alla i alla fall.

                  

                        Den bara måste förevigas, rosen hos grannen högst upp på vår gård...

     


                                        Grannarna mitt emellan har också ljuva blommor i sin täppa

         

                                  Nere hos oss blommar passionen som om den hade betalt...

   


                                                            Allt gott till Er alla!

                    Jag skriver blogg igen men utan att planera när jag tänker göra det. Det blir som det blir...
                    Just nu känns det bäst så. Mitt i allt är jag här imorgon igen, eller så inte.. 

                                                         Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

Märtha sa…
Skönt att höra från dig!!! Hälsa U så mycket som möjligt, från oss båds!
Gunnel sa…
Jag känner så väl igen mig i den där väntan. Allt annat suddas liksom ut. Hälsa Uffe och ni får ha det så bra båda två. Kram
Märtha,
Tack! Jadå, U.hälsar och tackar!
🤗
Gunnel,

Ja, du VET. Den här typen av väntan är speciell. Du beskriver det så bra. Allt annat blir suddigt, tapoar betydelse på något sätt. Tack, så gör jag, hälsar honom!
KRAM
BP sa…
Bra där! Ett livstecken som innehöll en hel vecka och drygt det! Uppskattas mycket kan jag säga.
Det har ju i alla fall inte varit tråkigt hos dig, oavsett;-) Undrar vad som hänt med din älskade Uffe. Hjärtinfarkt? Har en kompis vars man drabbades av just en hjärtinfarkt för några veckor sedan, men det gick så bra till slut. Men under tiden var det ett rent helvete för kompisen... Ja, du kanske känner igen dig...
Vet inte om jag gillar RIM-byggnaden - eller nej, den gillar jag ju inte har jag sagt;-) Men dina grannar (läs: barnen) älskar jag. Det var förresten en överraskning för mig att de har italiensk påbrå... också;-)

PS. Jag har heller inte Netflix. Programmet med Ditte visas på Kunskapskanalen som du troligen inte kan se och på svtplay.se som jag inte vet om man kan se på Madeira. DS.
Jossu sa…
En sådan väntan är olidlig. Håll ut och låt dagarna bli vad det blir. Inga måsten utan försök bara må så bra som möjligt.
Tove sa…
Oplanerat sitter fint när läget är så. Du gör ett inlägg som här, ljust och fint. Nästa när så blir. Väntan i ovissa har sitt .... jag har inte haft väntan gällande partner, men i annan sammanhang då det tog dygn innan jag fick veta om livet var i behåll. Önskar också dig o Uffe att goda ting kommer till er 💞
LillaSyster sa…
Skriv när du önskar och vill, kika in till oss andra när du har lust och tid- med eller utan små spår, det viktigaste är att fokusera på dig och U nu. Och jag är norr om dig- jag kör på sprakande arkivbilder från januari. Oj, oj vilket temperamentsfull liten tjej- men det är bra när man vet vad man vill. Önskar er en fin onsdag =) och vilka ljuvliga blommor!
Znogge sa…
Då är det bara att vänta på tiden hos kardiologen men just väntan kan vara ganska så påfrestande på olika plan. Gott att U är väl omhändertagen av sin husläkare under tiden för det betyder mycket.
Ha det så bra som det går och var rädda om varandra.

Kram
Eval8 sa…
Jag har varit frånvarande här sista tiden och verkar ha missat en del. Hoppas allt blir till det bästa hos er.
Utsikt är intressant. Jag växte upp i ett 7 våningshus. Kompisar på lite olika våningsplan, i olika trappor. Det gav verkligen helt olika perspektiv.
Ha det så bra ni kan!
Så klart är livet lite annat just nu. Kul att se grannens utsikt så där lite högre upp. Vilken fantastisk ros! Och det blir fint på andra sidan gränden, snart måste ni väl ha nya grannar som flyttat in? Kram
BP,

Tack för det! Den 31 oktober skrev jag det förra inlägget och igår var det den 4 nov. ; några dagar var jag borta.
Det är inte tråkigt här, här händer det saker hela tiden, även om jag sitter här ute på terrassen med ett hantverk i handen.
Vi vet inte vad som felas honom ännu, kardiologen ska utröna det hela, men det lutar åt hjärtetrakten, men svaret står skrivet i månen tillsvidare. Allt är under bra kontroll och U. mår bra. Det finns bra mediciner...
Barnen är ljuvliga att ha till grannar. De är tre fullblodsnepaleser och en portugisisk/italiensk liten tös.
Tack för infon, SvtPlay kan vi se. Så jag ska hålla koll på Ditte.
Jossu,

Så är det..att vänta kan vara jobbigt men vi har det bra, så det går ingen större nöd på oss alls. Tack för förståelsen Jossu!
Tove,

Jag gör det, skriver när jag känner för det, egentligen som alltid. Väntan är jobbigt ibland, absolut. Livet det livet..
Tack detsamma!💕
LillaSyster,

Så gör jag. Se där, då går jag ut och vinkar norrut nu. Jag kom på att det nog var så när jag läste om ditt inlägg en gång till.
Ja, temperamento i kubik, det finns gott om humör. Tre år är temperamentet, fastän solen skiner alltsom oftast för henne. Tack detsamma!
Znogge,

ja, det är ju det och under tiden tar vi det lite piano...U. är väl omhändertagen, vi är nöjda.
Tack så innerligt!

Kram
Eval8,

Jag har varit frånvarande jag också, ska titta in till dig i sinom tid, läsa fast mig..vet att jag har missat en del redan tidigare. Tack!
Så härligt med kompisar på olika våningsplan. Att ha olika perspektiv i unga år, bidrar till en öppen blick som vuxen.
Tack och tack detsamma!
Anna i Portugal,

givetvis, det kan ju inte vara annat just nu, du förstår. Tack för det.
Jag tycker också att det blir fint på andra sidan gränden och vissa av de blivande grannarna har vi sett redan när de har varit här och synat sina lägenheter under uppbyggnad. Det kan nog ta några månader ännu innan flytt in, men de jobbar oförtrutet på och det växer både här och där så det knakar. Snart så...
Kram
Alltid så fint att höra ifrån dig. Skönt att höra att U är väl omhändertagen av familjedoktorn men jag hoppas att det blir tid snart hos kardiologen.
Vilka otroligt vackra rosor, i synnerhet den gula med rosa toner.

Varm kram till er båda!
Tack för uppdateringen och livstecken ❤️ skönt U är väl omhändertagen i väntan på nästa instans.
Hjärtat är i så stor utsträckning viktigt för vårt liv.
Skönt Du har ett pågående liv omkring Er i Er väntan. Dina små vänner roar Dig och livet lättare och roligare.
Sköt om Er kram åsa
Anonym sa…
Önskar er det bästa! Förstås!
Mycket turister i centrum av Funchal, med flera stora båtar på besök. SÅ vackra blommor! Ta väl hand om er! // anna-Lena
Annika sa…
SÅ fint att höra att allt är OK, Karin. Har tänkt så mkt på er och undrat och undrat om allt är som det ska. Jamen vad fint att ni har en bra familjeläkare som tar hand om U medan han väntar på kardiologen. Må den tiden komma snarast. Massor av tankar och kramar från mig
Anita, de fyra blomsterhaven

Tack ! 💕
Ja, det känns tryggt att bo här med den här vården runt omkring oss. De har långa köer här också men nu just är ingenting akut för U:s del. De har honom under bra kontroll men visst är önskemålet att snart få kardiologtid.
Den rosen är så himla vacker...jag träffade rosägaren idag och hon är så stolt över den. Med all rätt!

Tack detsamma från oss båda!
nalta norrland,

Allt är så bra det kan vara, ingen fara på taket just nu. Tack för omsorgen! Hjärtat är livsviktigt, helt rätt och vi är inte några ungdomar längre.
Här är det full rulle, vilket jag trivs bra med.
Tack snälla du!
Kram
Anna-Lena, Femfemman,

Tack så mycket!
Ja, vi har mängder av turister här just nu, vilket vi alltid har men ännu mera den här årstiden.
Tack, ja blommorna är vackra. Tack och tack detsamma!
Annika,

Tack! 💕 Ja, mitt i allt så kan det bli lite extra turbulent, men nu är det lugnt i väntan på specialistutlåtandet. Vi har bra sjukvård här, de bryr sig verkligen.
Tack igen och många kramar härifrån också!
Först av allt vill jag skicka många varma styrkekramar till dej å U! Önskar att allt ordnar upp sig till det allra bästa.
Det är så gott att läsa om alla fina grannar å vänner ni har där, det måste lysa upp vardagen å göra livet lättare tänker jag. Ja å att ungar gör en glad är ju ingen hemlighet, finns väl inget underbarare!
Självklart ska du ta bloggeriet som det kommer, du finns ändå i alla våras hjärtan...
Kram Christian
Professor Deutsch,

TACK!
Vi har det bra och ungar kan göra vem som helst på bra humör.
Tack för dina fina ord!
Kram
Karin

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Fader vår-trädet

Öronbedövande